Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Intervju | Patienträttigheter

Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi

Hos de som är friska och och får i sig tillräckligt med vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.


Caroline
Publicerad den: 2018-07-27
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

I år är juli månad den varmaste som uppmätts, enligt SMHI som bland annat har utfärdat klass 1-varningar för mycket höga temperaturer. I Stockholm startade mätningarna redan 1756.

För att undvika hälsoproblem relaterade till värmen är råden att få i sig rikligt med vätska (minst 3-5 liter per dygn - inte alkohol) och extra salttillskott (till exempel chips eller salttabletter). Inga problem för de flesta men för personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är det inte ovanligt att drabbas av salt- och vätskebrist.

Patienter med dysfagi blir felbedömda

Sväljsvårigheter är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat vissa cancerformer och neurologiska sjukdomar. Uppskattningsvis lider 6-8 procent av den svenska befolkningen av dysfagi i olika utsträckning. Inom vissa befolknings- och sjukdomsgrupper är tillståndet särskilt vanligt, till exempel beräknas cirka 80 procent av boende inom äldreomsorg ha sväljsvårigheter. Vid sjukdomar såsom MS, ALS och Parkinsons sjukdom har 40-90 procent dysfagi. Det är även en vanlig konsekvens efter en stroke, som påverkar tungans eller käkarnas motorik.

Annons
Annons

Samtidigt är kunskapen om dysfagi inom sjukvården varierande, vilket kan leda till att patienter blir felbedömda och går miste om behandling. Vidare leder detta till merkostnader för samhället då patienterna drabbas av komplikationer så som undernäring och vätskebrist. Det menar bland annat Johanna Raxén, logoped via Talkliniken, Danderyds sjukhus med placering på neurologsektionen på Södersjukhuset.

– Jag kan bara uttala mig om läget i Stockholm och där finns ju brister i följsamhet av våra rekommendationer samt tidsbrist att verkligen behandla dysfagi. I akutskedet där jag jobbar behöver personal utbildas för att utöka kunskap om dysfagi och dess konsekvenser, säger hon och fortsätter:

– Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.

Annons
Annons

Farosignaler vid värmeslag/vätskebrist - När blir det kritiskt?

  • Nedsatt/avtagande urinproduktion med allt mörkare och gulare färg.
  • Kroppstemperaturer omkring 41 grader C.
  • Tilltagande, krasslighet, trötthet, yrsel, huvudvärk och eventuellt känsla av att vara "långt borta".
  • Nedsatt eller upphävd svettproduktion.
  • Svårighet att få kontakt med den drabbade, svimningar, medvetandeavtrubbning, förvirring, medvetslöshet och kramper.
  • Vid temperaturer över 41 grader C börjar situationen bli allvarlig, och vid temperaturer över 42 grader C uppstår ofta cellskador i hjärna, lever, njurar och skelettmuskler samt blödningsstörningar.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons