Därför är fast vårdkontakt viktigt

En fast vårdkontakt skulle kunna öka tryggheten för den enskilda patienten, minska sjukvårdskostnaderna och i vissa fall även rädda liv. Det menar i alla fall patientrepresentanter och utredare på myndigheten för vård- och omsorgsanalys. 


Publicerad den: 2022-05-02
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

 

Vad är en fast vårdkontakt?

En fast vårdkontakt är en hälso- och sjukvårdspersonal som har fått ansvaret att hjälpa dig som patient att tillgodose ditt behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården. En fast vårdkontakt ska utses om du själv önskar det, eller om det behövs. Det står i patientlagen, som är en skyldighetslag som hälso- och sjukvården bör arbeta efter. 

Du som patient har rätt att själv begära en fast vårdkontakt om du inte redan har fått en utsedd. Prata med din behandlande läkare och be om en fast vårdkontakt om du känner att du är i behov av det.

En fast vårdkontakt har till exempel till uppgift att göra så att:

  •  Du ska känna dig trygg i dina kontakter med vården och omsorgen.

  • Du ska få samordning av vårdens insatser så att du får rätt vård på rätt plats när du behöver det. Det är särskilt viktigt om du har flera sjukdomar.

  • Du ska få information om din vårdsituation och ha en person som du kan vända dig till för att fråga om vad som händer och vad som planeras i din vård.

  • Du ska få information om dina rättigheter i vården så att du förstår att du kan delta i och påverka din vård.

  • Du ska få hjälp med kontakter, som till exempel med andra delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och Försäkringskassan.

”Otrolig hjälp för många”

 – En fast vårdkontakt som fungerar som spindeln i nätet skulle kunna vara en otrolig hjälp för många, säger Lise Lidbäck, ordförande för patientförbundet Neuro.

Hon menar att många patienter i många fall kanske till och med skulle behöva flera olika fasta vårdkontakter. Lise Lidbäck får medhåll från Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.

– En fast vårdkontakt är oerhört viktig, det gäller alla oavsett vilken sjukdom man har. Att gå till olika läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter är ganska jobbigt. Och vi ser att den här patientlagen, som de facto finns bör kunna hjälpa oss med detta och där hoppas vi mycket på myndigheten för vård- och omsorgsanalys och att beslutsfattare lyssnar och gör någonting åt det här, säger Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer. 

Bättre resultat när vården lyssnar på patienten

Lilas Ali, sjuksköterska och universitetslektor, GPCC, berättar om att både patienter och vårdpersonal skulle vinna på ett mer personcentrerat förhållningssätt.

– Vi har tittat på effekterna av ett förändrat förhållningssätt. Och om man förändrar förhållningssättet och börjar lyssna på patienten, det vi kallar för personcentrerad vård,  kan vi se att vi får effekter av det. Och vi kan se att det är en hållbar effekt i form av att vi dels stärker patientens tillit till sin egna förmåga att kunna hantera sin sjukdom, men också att det från båda håll känns som en värdig vård som ges. 

Bristen på fast vårdkontakt kan leda till stora problem

Att inte ha en fast vårdkontakt kan leda till flera olika problem, menar Ida Nyström, projektledare och utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Myndigheter har, likt Netdoktor, undersökt hur bra patientlagen efterföljs av vården genom att låta patienter svara på en enkätundersökning.

– Patienter lyfter ofta fram den här jobbiga situationen av att behöva upprepa sin historia och att de skulle vilja bygga ett ömsesidigt förtroende med vårdpersonalen, vilket en fast kontakt och kontinuitet skulle kunna skapa, säger hon och fortsätter: 

– Om man inte har en fast vårdkontakt kan det leda till fler sjukhusinläggningar, akut besök på sjukhusmottagningar, högre hälso- och sjukvårdskostnader och till och med en högre risk att dö i förtid för patienten.  Det kan leda till stora problem, säger Ida Nyström.  

Se hela webbinariet

Klippet kommer från webbinariet ”Vårdens skyldigheter gentemot patienten” som sändes i mars 2022. Klicka här för att se hela webbinariet!

Paneldeltagare:

  • Ida Nyström, projektledare och utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

  • Timothy Hallgren, jurist på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

  • Lise Lidbäck, ordförande för patientförbundet Neuro

  • Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer

  • Lilas Ali, sjuksköterska och universitetlektor, GPCC

Webbinariet anordnades av Netdoktor med stöd av:

roche abbvie logo

Lär dig mer om patientlagen

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu