Stötvågsbehandling av njursten

Stötvågsbehandling är den mest skonsamma kirurgiska metoden för att behandla njursten. Behandlingen innebär att njursten(ar) krossas till småbitar som lätt passerar ut genom urinvägarna. Alla kan inte behandlas med denna metod.

Uppdaterad den: 2013-01-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Stötvågsbehandling innebär behandling av njursten som finns i njurbäckenet eller i urinledaren. Behandlingsmetoden har blivit den viktigaste kirurgiska behandlingen av njursten och används betydligt oftare än öppen kirurgi.

Stötvågsbehandling utförs vid många sjukhus i Sverige. Dessutom finns det tillgång till ambulerande behandling som är aktuellt vid några sjukhus, det vill säga man flyttar den generator som används för att skapa stötvågor från sjukhus till sjukhus.

När är stötvågsbehandling aktuellt?

I princip kan stenar i alla delar av de övre urinvägarna behandlas. Den idealiska situationen är stenar i njuren med en samlad stenmassa på mindre än 2,5 cm i diameter, eller stenar i övre eller nedre delen av urinledaren (uretären) med i övrigt normala förhållanden i urinvägarna. Alla andra situationer ger sämre behandlingsresultat.

Annons
Annons

När är det inte aktuellt med stötvågsbehandling?

Stötvågsbehandling kan inte användas hos gravida, om din urinledare är igensatt nedanför stenen eller om du har obehandlat högt blodtryck. Inte heller om du har påfallande lätt för att blöda, har urinvägsinfektion eller om njuren har slutat att fungera.

Vad går behandlingen ut på?

Stötvågor är ljudvågor. När ljudvågorna träffar en njursten, överförs energin till stenen och får den att krossas. Vågorna skapas i en generator ("kanon") utanför kroppen. Läkaren kan sikta så att ljudvågorna träffar njurstenen. Som patient ligger du på ett behandlingsbord, och läkaren har, förutom generatorn, tillgång till en röntgen- eller ultraljudsapparat för att kunna lokalisera stenen och sikta mot den.

Patientförberedelser

Du ska vara fastande. Innan ingreppet startar, får du en spruta med lugnande och smärtstillande medel direkt i blodet. Behandlingen pågår under cirka 30 minuter. De flesta behandlingar kan utföras utan att du blir inlagd på sjukhus.

Annons
Annons

Hur bra är behandlingen?

Behandlingsresultatet beror på faktorer som storlek, antal och lokalisering av stenarna, den kemiska sammansättningen av stenarna, den individuella njurens funktion och hur lätt vätska passerar från njuren och ner genom urinledaren. Målet för behandlingen är att bli av med stenarna helt och hållet, men reststenar i njuren större än 3 mm anses av många som ett acceptabelt resultat. En tredjedel av patienterna måste få upprepade behandlingar.

Komplikationer

Stötvågsbehandling är den mest skonsamma kirurgiska behandlingsmetoden för stenar i urinvägarna. Blod i urinen som avtar några dagar efter behandlingen är vanligt och kräver som regel ingen behandling. Större blödning inträffar hos färre än 3 %. Huvudkomplikationen är njurbäckeninflammation, eftersom stenar eller stenrester kan ge stopp i urinledaren. Det kan inträffa hos 2 till 6 % av patienterna. Vid stora stenar och icke-idealiska förhållanden är risken för komplikationer större. Stötvågorna kan påverka njurfunktionen negativt och behovet av upprepade behandlingar måste bedömas individuellt av en specialist.

Utfallet av behandlingen

Behandlingsresultatet vid små njurstenar eller stenar i urinledaren kan bedömas efter några veckor. Det är vanligt med individuell uppföljning, men hos de flesta tas en översiktsbild med röntgen efter två veckor och njurröntgen efter tre månader. Efter behandling kan avgången av bitar från större stenar ta flera månader. Men om röntgenbilderna visar stenbitar som kan orsaka stopp i urinledaren, kommer du att återremitteras till sjukhuset. Vid feber och symtom på urinvägsinfektion ska du läggas in på sjukhus för observation.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons