Njursten - perkutan nefrolitotomi

Olika kirurgiska metoder kan användas vid behandling av njurstenar som inte lossnar och försvinner ut av sig själva. Perkutan nefrolitotomi är en sådan metod där kirurgen opererar genom huden, in i njuren och njurbäckenet och hämtar ut njurstenen.

Uppdaterad den: 2013-01-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Behandling av njursten

Snabb utveckling av medicinsk kunskap och teknisk utrustning har gjort att den kirurgiska behandlingen av stenar i urinvägarna kan göras med mindre ingrepp och den har blivit specialiserad och centraliserad till enheter med särskild kompetens inom sådan behandling.

Behov av kirurgisk behandling av stenar i urinvägarna (urolithiasis) föreligger om stenar är en fara för njurfunktionen och när symtomen är oacceptabla för patienten. Före remiss till specialist tas urin- och blodprov och en röntgenundersökning av njurar och urinvägar utförs. CT-undersökning är den undersökning man föredrar.

De flesta patienter med stenar i de övre urinvägarna behandlas i en stenkross med stötvågor ("ljudvågor" som sänds genom huden och som krossar stenen i fragment, varpå fragmenten försvinner ut med urinen). Övriga behandlas med så kallad perkutan nefrolitotomi (titthålsbehandling) eller ureterorenoskopi . Vanlig öppen njurstenskirurgi (traditionell kirurgi) är sällan nödvändig.

Annons
Annons

Vad är perkutan nefrolitotomi?

Ingreppet kräver stor erfarenhet och utförs vid alla regionsjukhus samt några centralsjukhus i Sverige. Kirurgen sticker en "kanal" in till njuren. Ett rör förs in genom njuren och in i de övre urinvägarna. Med hjälp av titthålsutrustning avlägsnas njurstenen.

När utförs perkutan nefrolitotomi?

De flesta stenar i njuren som inte lämpar sig för stötvågsbehandling eller om stötvågsbehandling har misslyckats, behandlas perkutant (det vill säga genom huden). Indikationerna är relativa och individuella. De vanligaste är stor stenvolym, korallsten, många stenar samt där det föreligger anatomiska hinder (obstruktion) nedanför stenen eller medfödda missbildningar. Metoden används således för komplicerade stensituationer.

Metoden används inte vid särskild blödningstendens och pågående urinvägsinfektion. Metoden används heller inte vid graviditet.

Annons
Annons

Operationsmetoden

Patienten opereras i bukläge under epiduralbedövning eller generell narkos. God röntgengenomlysning är nödvändig. Kirurgen skapar en "kanal" från huden, genom njurvävnaden och fram till önskad plats i samlingssystemet, så att man får tillgång till stenen. Ett kikarinstrument (nefroskop) förs genom denna kanal till stenen, och den vidare operationen utförs under ögats kontroll. Stenen dras ut genom nefroskopet eller krossas med olika krossonder. Bitarna sugs eller plockas ut via nefroskopet. Man lägger därefter in ett rör (en nefrostomitub) för dränage av urin och blod. Patienten behåller dränaget några dagar tills blödningen har avtagit och tillfredsställande resultat har bekräftats med hjälp av röntgen. Det händer att man behöver operera via flera kanaler och att ingreppet måste upprepas. Operationen varar i en till tre timmar beroende på ingreppets komplexitet. Metoden är inte lämplig som dagkirurgi.

Hur bra är metoden?

Nuförtiden opereras bara komplicerade stensituationer med den här metoden och resultaten tycks därför vara sämre. Resultaten är dock jämförbara med de som uppnåddes vid vanlig öppen njurstenskirurgi för samma orsaker och komplikationerna är mycket färre.

Komplikationer

Det är inte ovanligt att man sticker hål på njurbäckenet, men hålet växer oftast igen av sig själv utan komplikationer efter några få dagar med nefrostomidränage. Blödning som kräver blodöverföring förekommer hos 2–5 % av patienterna.

Förlopp

Genomsnittlig vårdtid på sjukhus är som tidigare tre till fem dagar. Risken för större besvär efter ingreppet är oftast minimal och konvalescensperioden varar några få dagar. Om det uppstår en större blödning från urinvägarna under konvalescensperioden, ska patienten läggas in akut för behandling. Det finns risk för att nya stenar bildas på grund av de komplicerade stensituationer som behandlas med metoden, och uppföljningen ska primärt utföras hos en specialist.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons