Endoskopisk behandling av njursten

Njursten som har kilat fast sig i urinledaren kan behandlas via ett endoskop. Skopet förs in via urinröret och urinblåsan, upp i urinledaren och fram till platsen för stenen. Med hjälp av instrument som förs upp via skopet, bryts stenen upp i mindre bitar och avlägsnas.

Uppdaterad den: 2019-10-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Behandling av njursten

Kirurgiskt behandlingsbehov av sten i urinvägarna föreligger om stenar utgör en fara för njurfunktionen och när symtomen är oacceptabla för patienten. 

De flesta patienter med stenar i de övre urinvägarna får stötvågsbehandling som leder till att njurstenarna krossas (extracorporeal shock wave lithotripsy, ESWL). Stötvågsbehandling är dock inte alltid lämpligt, och då är ureterorenoskopi en alternativ metod.

Vad är ureterorenoskopi?

Njure och blåsa – normal

Ett uretär-endoskop är ett tunt rör som förs in genom urinröret, upp i urinblåsan och vidare upp i urinledaren, uretären. Endoskopet är böjligt och har fiberoptisk utrustning, vilket gör det möjligt för läkaren att se genom skopet eftersom det även innehåller en ljuskälla. Genom skopet kan instrument föras in, så att det går att ta bort njursten.

Annons
Annons

När utförs ureterorenoskopi?

Metoden används vid stenbehandling i hela urinledaren. I Sverige är metoden den mest använda när det gäller stenar belägna i nedre och mellersta delen av urinledaren. 

Hur utförs ingreppet?

Det är vanligt att använda generell narkos, spinalbedövning eller epiduralbedövning. De enklare fallen kan utföras som dagkirurgi. Ingreppets varaktighet varierar med stensituationens komplexitet från 30 minuter till flera timmar. Det tunna kikarinstrumentet (ureteroskopet) förs in i urinledaren via urinröret och urinblåsan under ögats kontroll. Många använder röntgengenomlysning som ett komplement. Ureteroskopet leds fram till önskad position. Därefter hämtas stenarna ut med hjälp av särskilda korgar eller krossas med endoskopiska krossningssonder De mer komplicerade behandlingarna avslutas med att man lägger in en stent i urinledaren. Stenten är en slags armering som hindrar att det bildas en förträngning och ska sitta kvar i en till två veckor.

Annons
Annons

Hur bra är metoden?

Resultatet beror på hur komplicerad stensituationen är. Resultaten har förbättrats i takt med den tekniska utvecklingen. Genomsnittlig stenfrihet i urinledare är i dag 95 %, något bättre i nedre urinledare och något sämre i övre urinledare och i njurbäckenet.

Komplikationer

Genomsnittlig komplikationsfrekvens har minskat från cirka 6 % till 1 % under de senaste åren. Den vanligaste akuta komplikationen är att det går hål på urinledaren. Behandlingen består i att lägga in en stent i urinledaren som bör ligga kvar i två till tre veckor. Allvarliga, akuta komplikationer är i dag sällsynta. Den vanligaste komplikationen på längre sikt är att en förträngning i urinledaren (uretärstriktur) utvecklas. Detta sker efter 0,5 % av ingreppen.

Förlopp

De flesta patienterna upplever inte något obehag efter ingreppet. Många av dem som har fått en stent efter behandlingen klagar över irritation i urinblåsan. Besvären försvinner när stenten tas bort. Konvalescens och sjukskrivningsperiod längre än några få dagar är ovanligt. De primära kontrollerna är individbaserade och utförs hos en urolog.


Annons
Annons
Annons