Öppen kirurgi vid njursten

Njurstensbehandling

Snabb utveckling av medicinsk kunskap och teknisk utrustning har gjort att den kirurgiska behandlingen av stenar i urinvägana kan göras med mindre ingrepp, och den har blivit specialiserad samt centraliserad till enheter med särskild kompetens inom sådan behandling.

Behovet av kirurgisk behandling vid stenar i urinvägarna (urolithiasis) föreligger om stenar är en fara för njurfunktionen och när symtomen inte är acceptabla för patienten. Före remiss till specialist tas urinprov och blodprov, och en datortomografi av njurarna och urinvägarna utförs.

De flesta patienter som har kvarvarande stenar i de övre urinvägarna behandlas i stenkrossare med stötvågor. Övriga behandlas med så kallad perkutan nefrolitotomi eller ureterorenoskopi. Vanlig öppen njurstenskirurgi är sällan nödvändig (utförs på färre än 2 % av patienterna).

När utförs öppen kirurgi?

Med undantag för situationer där det är aktuellt att avlägsna njuren eller delar av den, utförs öppen kirurgi endast när de moderna behandlingsmetoderna har misslyckats, eller vid särskilda korallstenar där även rekonstruktion av anatomiska förändringar i samlingssystemet ofta är nödvändig.

Operationsmetoden

Via ett snitt i sidan (flanken) opererar kirurgen sig in till njuren. Blodcirkulationen till hela eller delar av njuren kläms av. Njuren kyls ner och delas på längden. Samlingssystemet – njurbäckenet – öppnas brett, stenen avlägsnas, och eventuella anatomiska rekonstruktioner av samlingssystemet utförs. Ingreppet är tekniskt krävande och utförs av kirurger med särskild kompetens.

Hur bra är metoden?

Stenfrihet uppnås hos 70–90 % av patienterna, men nya stenar bildas hos 30 % inom sex år. Ingreppet kan påverka njurfunktionen. Hos 10 % av patienterna kan blödning uppstå efter ingreppet. Kontrollerna utförs av urolog – kirurgspecialist på urinvägsjukdomar.