Fakta | Barn

Väsande andning hos barn, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2015-02-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är väsande andning?

  • Väsande andning uppstår när luft passerar genom trånga luftvägar eller med hög hastighet genom (nästan) normala luftvägar.

Förekomst

  • Väsande andning hos barn är relativt vanligt. I vissa studier antar man att så många som 25–30 % av alla spädbarn har minst en episod med väsande andning.

Vad utlöser väsande andning?

  • Väsande andning uppstår när luft passerar genom trånga luftvägar.
  • Små barn har trånga luftvägar från födseln:
    • När slemhinnorna i luftvägarna svullnar blir diametern i luftvägen snabbt mycket mindre
  • De vanligaste orsakerna till väsande andning hos barn är luftvägsinfektioner (förkylning), astma och falsk krupp.

Vad är orsaken till väsande andning?

Vanliga orsaker hos barn

  • Krupp (akut laryngit)
    • Uppstår hos småbarn i anslutning till en förkylning.
    • Barnet vaknar ofta efter några timmars sömn och har väsande andning och torr skrällande hosta. Febern är i regel lindrig och allmäntillståndet hos barnet är måttligt påverkat.
    • Tillståndet kan förbättras om barnet andas in kall luft.
  • Akut bronkiolit När de minsta luftrören blir inflammerade kallas det bronkiolit. Det ger samma symtom som luftrörskatarr, men inflammationen omfattar också de finaste luftvägarna längst ut i lungorna och blir därför ofta mer besvärande.
    • Små barn från tre månader till två år är den mest utsatta gruppen.
    • Beror i regel på en infektion med RS-virus som leder till att små luftrör (bronker och bronkioler) blir trånga på grund av slem och inflammationsförändringar.
    • Tillståndet börjar ofta med en förkylning som efter några dagar försämras med snabb andning, väsljud och pipljud från bröstet och nedsatt allmäntillstånd.
  • Lunginflammation
    • Ger feber, nedsatt allmäntillstånd, ofta andnöd, hosta.

Sällsynta orsaker

  • Främmande föremål i luftvägarna:
    • Yttrar sig som plötsligt uppträdande hosta, andningssvårigheter och barnet kan bli blått.
    • Hos vissa kan de första symtomen följas av en symtomfri period som varar i allt från dagar till veckor. Därefter ökande andnöd.
  • Struplocksinflammation (epiglottit):
    • Sällsynt tillstånd tack vare vaccination mot Hib-infektion.
    • Barnet är medtaget, har hög feber, stora andningssvårigheter vid inandning, sväljningssmärtor.
    • Barnet sitter ofta i sängen och dreglar.
  • Medfödd anatomisk missbildning i strupen eller luftrören (laryngomalaci, trakeomalaci)
    • Väsande andning vid skrik.
  • Kärlring. Innebär att det finns dubblaaortabågar som ligger på varsin sida om luft- ochmatstrupe.
    • Väsande andning.

Vad kan man göra själv?

  • Det beror på orsaken till väsljudet.
  • Krupp:
    • Det finns många råd.
    • I lindriga fall räcker det ofta att ta upp barnet ur sängen och låta det sitta i knät. Föräldrarna bör försöka lugna barnet (och sig själva).
    • Kall luft är bra, ta med barnet utomhus eller stå framför ett öppet fönster. Kall vattenånga från frysskåp eller kylskåp kan också ha bra effekt.
    • Varm ånga, till exempel från varmt vatten i badkaret, verkar också lindra symtomen.
  • Astma:
    • I regel har diagnosen ställts tidigare. Följ i så fall råden från behandlande läkare
  • Främmande kropp i luftvägarna:
    • Kan kräva snabb behandling.

När ska man kontakta läkare?

  • Akuta andningssvårigheter av okänd orsak hos ett barn kräver omedelbar läkarkontakt.
  • Ökande andfåddhet hos ett barn med nedsatt allmäntillstånd kräver också läkarövervakning.
  • Ett barn med känd astma eller falsk krupp kan behandlas enligt tidigare riktlinjer, med vid utebliven effekt från behandlingen bör läkare kontaktas.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Kom den väsande andningen plötsligt eller gradvis?
  • Vid akuta andningssvårigheter:
    • Kan barnet ha fått ett främmande föremål i luftrören?
    • Hur var barnet innan de akuta andningssvårigheterna uppstod? Är barnet förkylt?
  • Har barnet feber?
  • Verkar barnet medtaget?
    • Kan barnet leka och vara upptagen av saker?
  • Har barnet hosta?
    • Är hostan skrällande?
    • Är det torrhosta eller ”lös” hosta?
  • Vid återkommande andningssvårigheter
    • Vad utlöser besvären?
    • Har barnet andningssvårigheter vid ansträngning?
  • Vid kroniska andningssvårigheter
    • Vilka ansträngningar utlöser den väsande andningen?

Läkarundersökningen

  • Läkaren undersöker barnets allmäntillstånd, hur snabbt barnet andas och letar efter utslag.
  • Läkaren tittar vanligen i halsen, lyssnar på bröstet och tittar i öronen.

Andra undersökningar

  • I de flesta fall med akuta andningssvårigheter är det inte nödvändigt med andra undersökningar, men vid sjukhusinläggning är det aktuellt att ta röntgenbilder av lungor och luftvägar.
  • Vid långvarig feber och ökande andnöd är det aktuellt att ta enkla blodprov och hänvisa till röntgen av lungorna.
  • Vid misstanke om astma gör man lungfunktionsmätningarspirometri hos lite äldre barn (över fem år).

Remiss till specialist

  • Vid akuta andningssvårigheter kan det i vissa fall vara aktuellt att lägga in barnet på sjukhus.
  • Vid återkommande andningssvårigheter är det aktuellt att remittera barnet till barnläkare eller lungläkare för utredning och testning.

Annons
Annons
Annons