Multipel skleros (MS)

Hos cirka 80 % av MS-patienterna startar sjukdomen med ett skovvist förlopp, där symtom förekommer i perioder, några veckor till månader.

Uppdaterad den: 2019-08-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är multipel skleros?

Förändringar i hjärnan vid MS – skada på myelin

MS är en sjukdom som leder till att isoleringslagret (myelinet) runt nervtrådar i hjärnan och ryggmärgen förstörs. Symtomen beror på svårigheter för de skadade nervstrukturerna att fungera i de delar av hjärnan eller ryggmärgen som drabbas.

I Sverige har cirka 20 000 personer MS. Sjukdomen bryter oftast ut i åldern 20–40 år, och är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.

Symtom

Symtomen varierar från patient till patient beroende på graden av skada på myelinet och var skadorna sitter. Vanliga debutsymtom:

Annons
Annons
  • Synrubbningar – dimsyn och dubbelseende.
  • Kraftnedsättning i en arm eller ett ben, eventuellt kan det visa sig endast som förlångsamning av rörelser eller nedsatt uthållighet.
  • Bristande kontroll av muskler kan leda till ofrivilliga rörelser (klumpighet).
  • Vissa upplever problem att gå och att hålla balansen.
  • Nedsatt arbetsförmåga och trötthet.
  • Känselsymtom som domningar och stickningar.
  • Symtomen uppträder ofta anfallsvis, i så kallade skov.
  • Typiskt utvecklas symtomen inom loppet av några veckor, ibland mer långsam utveckling.
Multipel skleros, animation

Orsak

Forskning tyder på att en kombination av arv och yttre faktorer leder till att sjukdomen bryter ut. Den ärftliga faktorn är inte dominerande, men man har funnit att cirka 15 % av patienterna med MS har en släkting med samma sjukdom. Miljöfaktorer som man misstänker kan öka risken för sjukdomsutveckling är för låg nivå av vitamin D, virusinfektion (i synnerhet Epstein-Barr-virus) och cigarettrökning.

Diagnos

Sjukdomshistorien med de typiska symtomen hos förhållandevis unga människor ger ofta misstanke om sjukdomen. I tidig fas kan det vara svårt att påvisa tecken på sjukdom vid vanlig läkarundersökning, men efter en tids sjukdom blir oftast fynden tydliga. Diagnosen kan ställas enbart med hjälp av sjukdomshistorian och fynd vid läkarundersökning, men i de flesta fall stöds diagnosen genom att man även påvisar typiska förändringar vid magnetkameraundersökning av hjärnan. Magnetkameraundersökning är också bra för att utesluta andra orsaker till besvären. En undersökning av ryggmärgsvätskan kan också visa förändringar som bekräftar diagnosen.

Behandling

Behandlingen och uppföljningen av patienter med MS måste anpassas efter den enskilda personen. I samband med allvarliga skov (akut försämring) kan akut behandling ges. I bättre perioder, mellan skoven, använder man läkemedel för att förebygga nya skov och för att bromsa utvecklingen av sjukdomen. Blodstamcellstransplantation kan vara ett behandlingsalternativ vid mycket aktiv skovvis MS.

Annons
Annons

I tillägg satsas det mycket på att lindra symtom, och på träning (rehabilitering). De allra flesta har god hjälp av behandling och träning i samarbete med fysioterapeuter. 

Prognos

Sjukdomsförloppet kan variera väsentligt. Hos cirka 80–85 % förlöper sjukdomen med upprepade skov varvat med stabila perioder. Man har funnit att patienter med MS i genomsnitt har 0,8 skov per år. Som regel leder varje enskilt skov med tiden till försämring av tillståndet, med ökande funktionsbortfall med åren. Men den här utvecklingen är varierande och cirka en av fem får ett lindrigt förlopp med liten eller ingen funktionspåverkan.

Hos vissa patienter (cirka 15 %) förlöper sjukdomen utan de typiska skoven, men med gradvis försämring av tillståndet. 

Prognosen är i allmänhet bäst i den grupp som har skovvisa symtom.

En norsk studie visade att efter 15 års sjukdom var 54 % sjukpensionärer, cirka 40 % var beroende av tekniska hjälpmedel och 25 % var beroende av rullstol. Den norska studien publicerades 2001. Med den effektiva behandling som numera finns räknar man med en bättre prognos. Enligt en stor studie på det svenska MS-registret har risken för funktionsnedsättning hos patienter med skovvist förlopp minskat mellan 1995 och 2010.


Annons
Annons
Annons