Olika former av multipel skleros

Hos cirka 80 % av MS-patienterna startar sjukdomen med ett skovvist förlopp, där symtom förekommer i perioder, några veckor till månader.

Uppdaterad den: 2019-08-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Multipel skleros är en sjukdom som angriper nervceller i hjärnan och ryggmärgen (centrala nervsystemet). Nervcellerna i det centrala nervsystemet är omgivna av fettämnen som kallas myelin. Myelin skyddar nervtrådarna (som isolering runt elektriska ledningar) och gör att elektriska nervsignaler går snabbt och i rätta banor. Multipel skleros angriper myelinet, vilket stör nervsignalerna och till slut förstör nervcellerna. Detta kan störa funktionen i hjärnan på olika sätt, med stor variation från patient till patient. Men det finns också ett antal gemensamma drag och vissa typiska sjukdomsmönster som visar sig efter hand.

Vem får MS?

De flesta som får MS är mellan 20 och 40 år, och det är fler kvinnor än män som får sjukdomen. I Sverige har cirka 20 000 personer MS. Förekomsten varierar i olika delar av världen, med störst förekomst i områdena långt från ekvatorn (tempererade områden). Nordeuropa och USA är bland de områden som har högst förekomst. Det finns vissa folkslag som är mindre drabbade av MS än andra. Till exempel är förekomsten låg bland samer, indianer, inuiter, romer och personer från Afrika och Asien. Man känner inte till orsakerna till de här skillnaderna, men både klimatbetingade och genetiska faktorer tycks ha betydelse.

Olika typer av MS

Det finns olika varianter av MS och man skiljer främst mellan två grupper:

Annons
Annons

Skovvist förlöpande MS (RRMS)

Hos cirka 80 % av MS-patienterna startar sjukdomen med ett skovvist förlopp, där neurologiska symtom förekommer i perioder, några veckor till månader, och mellan dessa skov mår patienterna bra. Detta kallas i internationell litteratur "relapsing-remitting"-förlopp. De flesta med den här typen av MS kommer för varje skov att präglas allt mer av sjukdomen, också mellan skoven. Efter flera år går de flesta över i en sekundär progressiv form.

Primär progressiv MS (PPMS)

15–20 % av MS-patienterna, i synnerhet de som är äldst vid sjukdomsdebut, har inte heller det karaktäristiska skovvisa förloppet. De utvecklar långsamt och gradvis ökande besvär utan symtomfria perioder. Detta kallas ett progressivt sjukdomsförlopp. Diagnosen ställs först när patienten har ett års anamnes med gradvis ökande symtom från hjärna eller ryggmärg, och magnetkameraundersökning visar de typiska förändringarna.

Sekundär progressiv MS (SPMS)

Efter i regel flera år med skovvist förlöpande MS upphör skoven hos de flesta och sjukdomen går över till att successivt försämras. Detta kallas sekundär progressiv MS. I likhet med primär progressiv MS präglas den sekundära formen av gradvis försämring utan symtomfria perioder.

Annons
Annons

Cirka 20 % med skovvist förlöpande MS utvecklar aldrig sekundär progressiv sjukdom, och får ett milt sjukdomsförlopp med lindriga besvär.

Första kliniska skov (clinically isolated syndrome – CIS)

Efter ett första skov som inger misstanke om MS kan patienten efter några dagar till veckor bli helt frisk och utan några påvisbara tecken på sjukdom vid läkarundersökning. I sådana situationer kan diagnosen bara ställas om det föreligger typiska förändringar i hjärnan vid magnetkameraundersökning. Om sådana förändringar inte låter sig påvisas kan MS-diagnosen inte ställas förrän vid eventuella nya skov. En sådan sjukdomsepisod, utan att någon säker MS-diagnos kan ställas, kallas clinically isolated syndrome, förkortat CIS.


Annons
Annons
Annons