Fakta | Mage & tarm

Matsmältningssystemet

Kroppen behöver regelbunden tillförsel av näringsämnen för att växa, ersätta utslitna vävnader, bilda proteiner och för att få energi till de tusentals kemiska reaktioner som ständigt pågår i kroppen.

Uppdaterad den: 2019-05-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Matspjälkningssystemet

Näringsämnena hämtas ur den mat vi äter när den passerar genom mag-tarmkanalen. Matsmältningssystemet är som en lång kanal som sträcker sig från munnen till ändtarmsöppningen,.

Andra organ som levern, gallblåsan och bukspottkörteln hör också till matsmältningssystemet.

Mag-tarmkanalen och körtlarna samarbetar som ett system och bryter ned födan så att näringsämnena kan sugas upp och tas upp i blodet.

Annons
Annons

Munnen

Den första delen av matsmältningskanalen är munnen. Här tuggas maten till små bitar som blandas med saliv. Saliven fungerar som smörjmedel och innehåller ett enzym som bryter ned stärkelse. Tungan för maten runt i munnen allteftersom den tuggas och formar den till en boll som har en form som är lätt att svälja ned.

Matstrupe, magsäck och tolvfingertarm

Nästa del av matsmältningskanalen är  matstrupen. När man sväljer glider maten ned genom detta 30–40 cm långa muskelrör och genom en muskelring vid ingången till magsäcken. Under nedsväljningen är muskelringen avslappnad så att bollen med mat kan komma ned i magsäcken. Där ser musklerna i magsäckens vägg till att den blandas ordentligt med de vätskor som magsäcken utsöndrar. Maten bryts då ned i ännu mindre bitar.

Den halvsmälta maten passerar genom en ny muskelring, nedre magmunnen, och fortsätter sedan genom en förhållandevis kort tarmdel, tolvfingertarmen. Detta är den första delen av tunntarmen. Födan fortsätter att brytas ned i tunntarmen med hjälp av andra matsmältningsorgan.

Annons
Annons

Lever, gallvägar och bukspottkörtel

Under levern ligger gallblåsan, en päronformad säck som är cirka 9 cm lång. Gallblåsan lagrar och koncentrerar gallan som produceras av levern och som droppar in i gallblåsan genom ett nätverk av tunna gallgångar. Gallblåsan kan dra sig samman och tömma ut galla i tunntarmen genom gallgången. Galla bidrar till att bryta ned fett.

Bukspottkörteln frigör matsmältningsenzymer genom en kanal som mynnar ut i gallgången så att gallan och bukspottenzymerna tillsammans kommer ut i tarmen. Även cellerna i tarmväggen bildar matsmältningsenzymer och utsöndrar dem i tarmen.

Tunntarmen

Födan förs nedåt i tarmen med hjälp av sammandragningar av musklerna i tarmväggen. Samtidigt som detta sker, sönderdelar enzymer och kemikalier maten till allt mindre enheter som kan tränga igenom tarmväggen och absorberas i blodet.

Omsättning av näringsämnen

Via blodet förs näringsämnena till levern, där vissa ämnen lagras medan andra byggs in i mer komplexa sammansättningar och tillsammans med andra näringsämnen transporteras till andra delar av kroppen.

Till slut hamnar dessa näringsämnen i vätskan som finns runt cellerna i kroppen. Cellerna använder näringsämnena vid behov och drar då in dem i cellen. Här sorteras näringsämnena och bryts ned ytterligare. En del av näringsämnena används till att ge kroppen energi, medan andra används till att bygga upp ny vävnad och annat biologisk material som till exempel enzymer.

Tjocktarmen

Den sista delen av matsmältningskanalen är tjocktarmen. Här sugs vattnet upp i kroppen från tarmen. De osmältbara slaggprodukterna blir så småningom till en halvfast massa som kommer ut genom ändtarmsöppningen i form av avföring.

Sjukdomar i matsmältningssystemet

De flesta sjukdomar i matsmältningssystemet drabbar bara en del av systemet. Exempel är sjukdomar i matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen, levern, gallvägarna eller bukspottkörteln.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons