Gallsten

Kortvariga smärtanfall beroende på att en gallsten kilat sig fast i gallblåsehalsen, så att gallan inte kan tömmas ur gallblåsan, kallas gallstensanfall. Om gallan inte kan rinna ut normalt under längre tid kan det uppstå en inflammation som kallas akut gallblåseinflammation (akut kolecystit). Den är vanligen inte orsakad av bakterier. Om inflammationen kvarstår under lång tid blir sjukdomsbilden helt annorlunda och man talar då om kronisk gallblåseinflammation (kronisk kolecystit).

Bakgrund till gallsten

Gallstenar är från någon millimeter till flera centimeter stora. De bildas huvudsakligen i gallblåsan. Gallstenar är i Sverige i 80 procent uppbyggda av kolesterolkristaller. Kolesterol är grundsubstansen i gallsyra.

I Sverige har var femte kvinna och var tionde man gallsten. Andelen personer med gallsten ökar med åldern, så att vid 80 års ålder har betydligt mer än hälften av kvinnor gallsten eller har blivit opererade för gallsten. Skillnaden mellan könen minskar något med åldern. Man menar att den stora förekomsten av gallsten beror på ärftliga faktorer samt den västliga världens kostvanor och livsstil.

Orsaker till gallsten

Gallan håller en god balans mellan kolesterol, gallsalter och bilirubin (en nedbrytningsprodukt från blodets röda färgämne, hemoglobin). Om koncentrationen av kolesterol blir för stor blir gallan övermättad. Kolesterol fälls ut som kristaller, som därefter klumpas samman och bildar stenar.

Vem får gallsten?

Alla kan få gallsten. Det är ovanligt hos barn och unga, och det blir mer vanligt med stigande ålder. Ökad risk föreligger:

• Om gallsten har förekommit tidigare inom familjen.
• Om man är överviktig.
• Om man snabbt gått ned i vikt.
• Om man har förhöjda fetthalter i blodet.
• Hos kvinnor som får östrogentillskott och p-piller.
• Hos gravida kvinnor.
• Hos personer med vissa sjukdomar (som ulcerös kolit och Crohns sjukdom samt vissa kroniska leversjukdomar).
• Hos vissa etniska grupper, exempelvis några indianstammar i sydvästra USA, invånarna i Chile och invånarna längs Indiens östkust (orsaken är sannolikt en kombination av ärftlighet och matvanor).

Symtom på gallsten

Cirka två tredjedelar av dem som har gallsten märker det aldrig. Cirka en tredjedel av dem som har gallsten får någon gång:

• Gallstensanfall (vanligast): Plötsliga smärtor i mellangärdet eller under revbenen på höger sida. Vid anfallet tilltar smärtorna under den första timmen och är därefter konstanta. Smärtorna kan stråla ut mot höger skuldra eller skulderblad. Smärtorna kan också åtföljas av svettningar, illamående och eventuellt kräkningar. Anfallet kan vara från några minuter till två-tre timmar, ett typiskt gallstensanfall varar i mer än trettio minuter. Därefter går anfallet över. Hur ofta anfallen uppstår är individuellt. Gallstensanfall kan vara svårt att skilja från andra typer av smärta (bland annat irritabel tjocktarm, sura uppstötningar, matstrupskatarr, magsår, ryggproblem, hjärtproblem, lunginflammation och njursten).

• Akut gallblåseinflammation (akut kolecystit): Symtomen är likartade de vid gallstensanfall, men pågår under längre tid (dagar). Smärtan är det dominerande, och lokaliseras av patienten oftast till bukens övre högra del. Det gör oftast mindre ont om han eller hon ligger stilla och andas mer försiktigt än vanligt. Smärtan åtföljs ofta av måttlig feber, cirka 38 grader och ovilja att äta. Illamående är vanligt och kräkningar förekommer. Inte sällan har patienten så ont och känner sig så sjuk att vederbörande söker sig till akutmottagningen för att få hjälp. Vanligen tar det några dagar upp till en dryg vecka innan smärtan försvunnit och patienten känner sig återställd.

• Kronisk gallblåseinflammation (kronisk kolecystit): Symtomen vid kronisk gallblåseinflammation är helt olik gallstensanfall och akut gallblåseinflammation. Båda dessa kan ingå som en del av besvären vid kronisk inflammation, men vanligare är att patienten klagar mer av obehag än smärta under höger revbensbåge och särskilt vid matintag (av gammal hävd har det ansetts att äpple, ägg och sura maträtter ger upphov till gallvägsbesvär mer än andra maträtter, men detta är svårt att belägga vetenskapligt). Besvären kombineras ofta med allmän olustkänsla i buken, särskilt övre högra delen, mycket gasbildning och andra mer ospecifika symtom.

• Gulsot (ikterus) och inflammation i djupa gallvägarna (kolangit, som är sällsynt men allvarligt): En gallsten hindrar här gallans passage från levern till tarmen och gör att gallämnen (bilirubin) stiger i blodet. Det kan ge gula ögonvitor och gulaktig hud samt mörkfärgning av urinen, då gallan utsöndras genom njurarna istället för genom tarmen. Avföringen är ljus, eftersom det inte kommer någon galla ut i tarmen. Tillståndet föregås ibland av symtom som vid gallstensanfall. Om patienten får feber kan tillståndet snabbt bli farligt, och då är akut inläggning på sjukhus nödvändig. Om bukspottkörtelgången, som mynnar tillsammans med gallgången i tarmen, blir blockerad kan patienten få bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit).

Annons

Annons

Diagnos och undersökning

• Gallstensanfall: Läkarundersökning för att klargöra magsmärtornas ursprung. Om det finns tecken på gallstensanfall beställs en ultraljudsundersökning av leverregionen. Denna undersökning är mycket tillförlitlig för att påvisa gallsten. I det mest akuta skedet är ofta tarmarna framför och runt gallblåsan fyllda med gas som försvårar ultraljudsundersökningen, varför det kan vara av värde att vänta några dagar tills smärtorna är borta. Ofta tas blodprov för att bestämma leverfunktionen och för att se tecken till retning på gallvägarna.

• Övriga typer av gallstenssjukdomar: Kräver ofta inläggning på sjukhus för utredning med ultraljudsundersökning och eventuellt datortomografi av bukregionen. Vid misstanke om gallgångssten kan diagnos bättre ställas med magnetkamera (MRCP). 

Behandling av gallsten

Bifynd av gallsten som inte ger besvär ska inte behandlas.

Gallstensanfall

Läkaren kan ersätta receptfri smärtstillande medicin med kraftigare preparat och mediciner med huvudsakligen effekt mot inflammation (NSAID). I det akuta skedet medföljer ofta kraftigt illamående. Vid gallstenssjukdom bör man vara försiktig med råa grönsaker, som till exempel rå lök, paprika och gurka. Rökt och fet mat rekommenderas vanligen att man undviker, liksom stora måltider sent på kvällen.
Om anfallen återkommer samt vid akut och kronisk gallblåseinflammation ska man i normalfallet operera bort gallblåsan. Detta görs vanligen med en så kallad titthålsoperation. Ibland måste man använda traditionell "öppen operation", vilket innebär ett något större hudsnitt.

En gallstensoperation är en rutinoperation med låg risk. Vid både traditionell operation och vid titthålsoperation finns det dock en liten risk för skada på gallvägarna vilket kan leda till allvarliga besvär. Andra risker är blödningar och infektioner.

Akut och kronisk gallblåseinflammation

Akut inflammation av gallblåsan behandlas med akut galloperation. Undantaget är patienter med hög operationsrisk och om inflammationen bedöms ha pågått för länge. Kroniska gallbesvär kan opereras planerat.

Gallstensorsakad gulsot

Vid gulsot med samtidiga smärtor läggs patienten nästan alltid in akut för att påskynda utredningen och för att tidigt behandla eventuella komplikationer. Vid gallgångsinfektion behandlar man med antibiotika och försöker avlägsna hindret i gallgången. Detta kan man vanligen göra med en särskild gastroskopiundersökning (ERCP) som är konstruerat för att nå gallgången. Man kan då ta bort de gallstenar som stoppar utloppet för gallan. Ibland kan man inte ta bort stenarna genast, och då placerar man ett tillfälligt plaströr i den stora gallgången, så att gallan kan passera hindret och rinna ut.

Prognos

Vid obehandlad gallsten kommer de flesta patienter att förbli besvärsfria. Om någon däremot haft ett eller flera gallstensanfall eller gallblåseinflammationer ökar risken för nya besvär för varje smärttillstånd patienten haft.

Om patienten har andra väsentliga sjukdomar som diabetes, njursjukdom, hjärtsjukdom, lungsjukdom och liknande stärker det snarast anledningen att operera bort gallblåsan medan patienten mår bra (”i lugnt skede”), eftersom denna patientkategori tål bukinflammationer dåligt. Innan en sådan operation görs är det dock viktigt att alla inblandade (patient, kirurg och narkosläkare) diskuterar igenom fördelarna med operation och eventuella risker.

Komplikationer vid gallsten

Komplikationer till gallsten är de sjukdomar som nämnts ovan: gallstensanfall, akut och kronisk gallblåseinflammation, samt gulsot och bukspottkörtelinflammation.

En lika viktig ”komplikation” kan dock vara att man hos patienter som har känd gallsten skyller alla bukbesvär på gallstenarna, utan att analysera besvären noggrant. Exempel på andra sjukdomar som därigenom kan missas är leverinflammationer och förgiftningar, magsår, tjocktarmssjukdomar samt cancersjukdomar i bukhålan.

Särskilda och/eller förebyggande råd

De människor som huvudsakligen äter vanlig mat och i övrigt lever ett sunt liv ska inte behöva göra några inskränkningar i mathållningen för att undvika att få gallsten - det går sannolikt inte. Däremot är övervikt och snabba förändringar av vikten något man bör undvika, liksom att äta alltför fet mat.