Intervju | IBD |

IBD vanlig tarmsjukdom i Sverige

Sverige är ett av de länder i världen där de inflammatoriska tarmsjukdomarna (IBD) ulcerös kolit och Crohns sjukdom är som vanligast. Mikael Lördal, överläkare på Gastrocentrum vid Karolinska universitetssjukhuset, förklarar skillnaderna och likheterna mellan dessa båda magsjukdomar.

Publicerad den: 2015-11-03
Författare: Anna-Cajsa Torkelsson, Redaktör

Annons

Både ulcerös kolit och Crohns sjukdom ger symtom som magont, lös avföring och viktnedgång. Men på några punkter skiljer de sig åt, säger magspecialisten Mikael Lördal.

Mikael Lördal, mag- och tarmspecialist, träffar ofta patienter med IBD.

Annons
Annons

– Man kan säga att den enda säkra skiljelinjen är att ulcerös kolit aldrig angriper tunntarmen utan enbart tjocktarmen, medan Crohns sjukdom kan angripa hela mag- och tarmkanalen. Crohns sjukdom kan också orsaka fistelgångar, men sådana komplikationer förekommer i princip aldrig vid ulcerös kolit. Vid skov av ulcerös kolit är det vanligt med blodiga diarréer, något som är mindre vanligt hos patienter med Crohns.

Av de båda ses ulcerös kolit som den något lindrigare.

Annons
Annons

– Dessa patienter slipper komplikationerna med fistlar. Eftersom ulcerös kolit enbart angriper tjocktarmen kan man hos dessa patienter i vissa fall operera bort den delen av tarmen som är inflammerad och på så vis bota patienten. Men vid Crohns går det inte att operera patienten frisk, säger Mikael Lördal.

IBD samlingsbegrepp för tarmsjukdomar

Eftersom såväl utredning som behandling av de båda sjukdomarna är desamma brukar begreppet IBD, inflammatory bowel diseases, användas som samlingsbegrepp för Crohns sjukdom, ulcerös kolit samt en tredje och ovanligare sjukdom; mikroskopisk kolit. Totalt har omkring 30 000 svenskar ulcerös kolit och 25 000 Crohns sjukdom. Det ger Sverige, tillsammans med Kanada, den tvivelaktiga äran att ligga i toppen av listan över länder med störst andel IBD-fall.

– Rent generellt anses IBD vara vällevnadssjukdomar. Ju högre levnadsstandard, desto större andel drabbade. Vi tror att det har att göra med matvanor och miljöfaktorer. Det finns också teorier om en koppling till D-vitaminbrist eftersom forskning har visat att sjukdomarna är vanligare i länder längre norrut, säger Mikael Lördal.

Forskarna tror också att ärftlighet, infektioner och osunda levnadsmiljöer tillsammans orsakar sjukdomen.

– Det hetaste spåret inom forskningen just nu är att IBD beror på att samspelet mellan tarmens immunförsvar och bakterieflora av någon anledning är i olag.

Blodiga diarréer en varningssignal vid IBD

Om man tror att man har drabbats av IBD – hur vet man att det är dags att uppsöka läkare?

– Har man blodiga diarréer ska man söka sig till läkare omgående. Likaså vid diarréer som varar i mer än en vecka. Om det är en vanlig infektion som orsakar diarréerna brukar kroppen kunna hantera det på egen hand inom en vecka, men varar det längre än så bör man vända sig till sjukvården. 

För att utreda IBD används ofta ett koloskop, en böjlig slang som förs upp ifrån ändtarmen och vidare in i tjocktarmen. Innan undersökningen behöver man ta laxermedel för att tömma tarmen. Vissa kan uppleva undersökningen som smärtsam eller obehaglig.

– Men koloskopi är den bästa undersökningen för att ställa diagnosen ulcerös kolit, och i de flesta fall även Crohns sjukdom. Vid Crohns sjukdom kan man dessutom behöva göra en magnetkameraundersökning av tunntarmen för att se om den är sjuk och i så fall hur stor del som är angripen.

Vissa kan behöva stomi

Den akuta behandlingen vid IBD är oftast kortison, som snabbt kan mildra sjukdomen.

– Målet är att patienten ska bli besvärsfri. Därefter kan det bli aktuellt med olika typer av underhållsbehandling.

Underhållsbehandlingen anpassas efter en mängd olika faktorer.

– En ung patient med svåra besvär och komplikationer kan till exempel motivera att man testar en mer aggressiv behandling. 

Vid svåra inflammationer i tarmen kan ibland operation behövas, en operation som i vissa fall leder till en stomi. Med en stomi leds en del av tarmen ut via en öppning i magen och tarmen töms i en påse på magen. Vissa får permanenta stomier, medan det för andra kan räcka med en tillfällig stomi för att tarmen ska få vila.

– Man ska inte tro att alla patienter med IBD får stomi. Det är en minoritet av patienterna som får stomi någon gång i livet, säger Mikael Lördal. 

Har du koll på IBD? Testa dina kunskaper om sjukdomarna på IBD-Koll!

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • gote-gor-utvardering-hos-clarks-
    2015-11-4 16:10 (21 månader sen)

    Det finns bra naturmedel som hjälper ordentligt mot både och samt även mot IBS.
    Läkarna i flera länder förskriver / rekommenderar ett koncentrat av jordärtskocka som innehåller inulin och fruktooligosackarider.
    Det bildar ett skyddande slemskikt mot tarmens väggar så dessa avlastas, och sackariderna blir i sin helhet supernäríng åt alla de goda bakteriestammarna som genom tillväxt tränger ut dem som avger skadliga irriterande ämnen.
    De olösliga fibrerna drar också med sig ut eventuell gammal jäsande föda ur tarmfickor. Därifrån avges annars gödande ämnen för skadliga bakterier.
    Koncentrat av inulin heter Topinulin sök mer på nätet det är mycket omskrivet och finns även i Sverige numera.


Annons
Annons