Infektioner med enterovirus

Vad är enterovirus?

Enterovirus är en grupp av ett hundratal olika virus. De är vanligt förekommande och har gemensamt att de kan överföras från tarmsystemet från person till person – det vill säga att de smittar genom kontaktsmitta till exempel genom bristfällig handhygien eller smutsigt vatten. Enterovirusgruppen omfattar också poliovirus som kan ge förlamning. Polio finns inte längre i västvärlden tack vare effektiv vaccinering. Mer information om polio finns i en egen text, se: Polio.

De övriga enterovirusinfektionerna kan orsaka flera sjukdomar hos människor i alla åldrar, men är vanligast hos barn och spädbarn. Många enterovirusinfektioner ger lindriga och övergående symtom, till exempel höstblåsor och herpangina men allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation förekommer framförallt hos spädbarn.

Enterovirus är indelade i undergrupper. Varje undergrupp är i sin tur indelad i olika serotyper:

• Poliovirus – serotyper 1–3
• Coxsackievirus grupp A – serotyper 1–22
• Coxsackievirus grupp B – serotyper 1–6
• ECHO-virus – serotyper 1–9, 11–21, 24–27 och 29–33
• Enterovirus – serotyper 68–71

Det finns  ett hundratal olika enterovirus.

Symtom vid olika varianter av enterovirussjukdom

De flesta infektioner som orsakas av enterovirus (förutom polio) är utan symtom eller ger bara en lindrig febersjukdom. Men sjukdomsbild och allvarlighetsgrad varierar. Framförallt nyfödda och personer med nedsatt immunförsvar kan bli svårt sjuka. 

Utslag på hud och slemhinnor

Olika typer av coxsackievirus och ECHO-virus orsakar feber med olika utslag på huden och ibland i munnen. Med undantag för höstblåsor är dessa utslag ofta inte så specifika att man kan säga säkert exakt vilket virus som är orsaken. De läker oftast ut av sig själv och febern försvinner efter några dygn.   

Höstblåsor är en vanlig sjukdom som oftast ses hos barn under 10 år och som vanligen orsakas av coxsackievirus A. Höstblåsor ger feber, blåsor i munnen och utslag i händer och ibland under fötter. 

Herpangina ger feber och halsont med blåsor och rodnad vid halsmandlarna och i svalget. Sjukdomen ses främst hos barn under 10 år. Infektionen orsakas av coxsackievirus A.

Infektioner i hjärnan och centrala nervsystemet

Akuta infektioner i centrala nervsystemet är ovanligt men kan förekomma i alla åldrar. Hjärnhinneinflammation (meningit) är  vanligare än hjärninflammation (encefalit). Vissa enterovirus (främst polio) kan angripa nervceller i hjärnan och ryggmärgen och orsaka förlamningar.

Hjärnhinneinflammation kan orsakas av olika slags enterovirus. Spädbarn kan bli svårt sjuka med feber och irritabilitet. Äldre barn och vuxna kan få hög feber, huvudvärk, stel nacke, illamående och kräkningar. De flesta barn blir friska efter tre till sju dagar men det kan ta längre tid för vuxna. 

Polio orsakar feber,hjärnhinneinflammation och förlamning i armar eller ben. Sjukdomen förekommer inte längre i Sverige och har blivit ovanligt i stora delar av världen. Vissa andra typer av enterovirus kan i ovanligare fall orsaka polioliknande sjukdom med förlamning. 

Ögoninfektioner

Enterovirus kan orsaka en mycket smittsam ögoninfektion med smärta, svullna ögonlock och blödning på bindhinnan. Tillståndet är oftast självläkande. Globalt har utbrott som orsakats av enterovirus 70 och coxsackievirus A24 haft störst utbredning i tropiska kustområden. 

Pleurodyni (Bornholmssjuka)

Pleurodyni eller Bornholmssjuka kallas även myalgia epidemica eller "Devil´s grip" och innebär akut skovvisa kramper i bröst- och bukmuskler och feber. Tillståndet kan vara smärtsamt och därför inge misstanke om allvarligare sjukdomar som lunginflammation, blodpropp i lungorna, hjärtinfarkt och akuta magsjukdomar. Grupp B coxsackievirus är den viktigaste orsaken. De blir friska inom en vecka.

Inflammation i hjärtat (myokardit eller perimyokardit)

Sjukdomen är ovanlig men enterovirus (oftast coxsackievirus) kan orsaka inflammation både i hjärtsäcken som omger hjärtat, hjärtsäcksinflammation, och i hjärtmuskulaturen, hjärtmuskelinflammation. Allvarlighetsgraden varierar från fall utan symtom till livshotande sjukdom med hjärtsvikt.

Graviditet

Enterovirusinfektioner orsakar sällan allvarlig sjukdom hos gravida men kan smitta fostret. De kan framförallt orsaka allvarliga infektioner hos barnet nära förlossning då mammans antikroppar inte hunnit bildas och gå över till barnet. 

Infektioner hos nyfödda

Nyfödda kan bli svårt sjuka i enterovirussjukdom, med blodförgiftning, lunginflammation, hjärtmuskelinflammation eller hjärnhinneinflammation.

Infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar

Enterovirusinfektioner kan ibland orsaka allvarliga infektioner hos personer nedsatt immunförsvar.

Orsak

Virussmitta överförs oftast från avföring men kan också ske via slem i luftvägarna. Vissa virustyper kan utlösa lokala epidemier, medan andra serotyper stora världsomfattande utbrott.

Diagnos

De allra flesta enterovirusinfektioner är lindriga och självläkande. Diagnosen kan i regel ställas på sjukhistorien och symtomen. Vid misstanke om allvarligare sjukdom kan prov behöva tas från blod, ryggmärgsvätska och eventuellt andra ställen på kroppen.

Behandling

Det finns ingen specifik behandling för enterovirus. De flesta enterovirusinfektioner läker ut av sig självt och kräver ingen behandling. Undantag kan vara akuta infektioner som engagerar hjärtat (myokardit), eller hjärnhinneinflammation. Då behövs sjukhusvård och stödjande behandling ibland på intensivvårdsavdelning.

Handtvätt framförallt efter toalettbesök och är viktigt för att förebygga spridning av enterovirus. Höggravida bör undgå kontakt med personer som misstänks ha en infektion med enterovirus.

Prognos