covid 19 coronavirus infections viruses
Fakta | Infektion

Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)

Coronavirus är en familj av olika virus, exakt hur många vet man inte egentligen men hittills är sju stycken upptäckta. Det nya coronaviruset kallas SARS-CoV-2 och klan ge sjukdomen covid-19. Covid-19 är klassad som en pandemi.

Uppdaterad den: 2020-10-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
  • Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Vid lätta symtom behöver inte 1177 kontaktas. 
  • Om du tror att du har covid-19 kan du boka ett PCR-test och få reda på om du har en pågående sjukdom, se instruktioner hos 1177.
  • Om du behöver söka vård är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om du har covid-19. Det finns särskilda rutiner för hur du i så fall tas om hand.
  • Om du är kraftigt andningspåverkad eller dylikt, ring 112.

Vad är coronavirus? 

Coronavirus är en familj eller grupp av virus. Dessa virus kan drabba både människor och djur. Bland de virussorter som kan ge infektion hos människor ger vissa vanliga förkylningar, medan andra sorter kan ge svårare sjukdom. Man känner till sju olika coronavirus som kan smitta människa, men det kan finnas fler.

De flesta coronavirus finns hos olika djurarter, ett fåtal smittar mellan djur och människa. Några sådana sorter är SARS (severe acute respiratory syndrome) och MERS (middle east respiratory syndrome). 

SARS-CoV-2 och covid-19

Det nya coronaviruset som upptäcktes år 2019 i Wuhan i Kina har fått det officiella namnet SARS-CoV-2 och sjukdomen som viruset ger upphov till heter covid-19

Annons
Annons

När detta skrivs är pandemin, en sjukdom som sprids över hela världen, pågående. På WHO:s hemsida kan man följa antal smittade och dödsfall i olika länder. 

Symtom

Vanliga symtom vid covid-19 är feber, (torr-)hosta, andningssvårigheter och trötthet/sjukdomskänsla. Andra symtom som muskelvärk, halsont, snuva och smak/luktbortfall. Även magont som diarré har noterats som ganska vanliga symtom. Allvarliga symtom drabbar främst äldre och personer med andra sjukdomar (se under Prognos) även om det finns både yngre och tidigare friska som drabbas hårt.

Om man behöver söka vård är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om man har covid-19. På många sjukhus och vårdcentraler har man tält utanför som en första anhalt vid symtom på covid-19. Självklart ska man dock söka akuten omgående om man har allvarliga besvär, då behöver man inte ringa.

Annons
Annons

Inkubationstiden, alltså tiden från att man är smittad tills att man visar symtom, uppskattas till mellan 1 och 14 dagar, vanligen är inkubationstiden 5 dagar.

Hos de flesta som blir smittade har sjukdomen ett milt förlopp med lindriga symtom. Vissa personer är smittade utan att ha några symtom alls. Hos vissa kan sjukdomen ge allvarlig lunginflammation och svåra andningsproblem. Till skillnad från säsongsinfluensa, där viruset vanligen angriper de övre luftvägarna, angriper det SARS-CoV-2 oftare de nedre luftvägarna. Det kan leda till lunginflammation med svårigheter att syresätta kroppen. Hos en del verkar det egna immunförsvaret dra igång på helvarv vilket i sig kan skapa inflammation i lungorna och försämra dess möjlighet att göra sin primära uppgift, att utbyta syre och koldioxid.

Om man har symtom, även mycket lindriga sådana, ska man stanna hemma. Man ska vara hemma tills det gått minst en vecka sedan insjuknande, och man ska ha varit symtomfri i 2 dygn för att räknas som smittfri. Detta gäller om man är lindrigt till medelsjuk, men har man varit rejält sjuk (både i hemmet och om man blivit inlagd) behöver det ha gått 14 dagar sedan insjuknande samt symtomfrihet i minst två dygn. Torrhosta och smak/luktbortfall kan dock kvarstå utan att man räknas som smittsam. 

Orsak

Viruset tros i början ha smittat från djur till människa och sedan muterat för att kunna smitta människa till människa. Man tror att viruset sprider sig främst genom att små droppar i luften bär med sig viruset (droppsmitta). Sannolikt kan viruset vara kvar på ytor (till exempel handtag och knappar) timmar till dagar, men smitta via luftvägar bedöms som betydligt vanligare än via kontaktsmitta från ytor.

Man kan minska risken att bli smittad genom att:

  • Undvika att röra ögonen/ansiktet.
  • Undvika att vara nära personer som är sjuka (minst en till tre meters avstånd).
  • God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit:
    • Det gäller särskilt efter att ha varit i kontakt med andra personer eller ytor som kan vara smittade. Ytor kan rengöras med alkoholbaserade desinfektionsmedel för att döda viruset
    • Man kan undvika att ta i hand medan risken för smitta är hög
  • Undvika platser med hög förekomst av sjukdomen.

Smittspridning

Risken att få covid-19 från någon utan symtom alls är troligtvis mycket låg. Många personer med covid-19 upplever dock bara milda symtom, särskilt i de tidiga stadierna av sjukdomen. Det är därför möjligt att bli smittad från någon som till exempel bara har lätta förkylningssymtom och inte känner sig sjuk äm. Man har sett att sjukdomen är mest smittsam i början av förloppet.

I Sverige råder, när detta skrivs, särskilda riktlinjer för att minska smittspridningen. Exempelvis får man inte samlas i stora grupper och restauranger/barer måste förhålla sig på ett särskilt sätt. Ytterligare rekommendationer och restriktioner kan finnas i respektive region beroende på hur smittspridnngen ser ut.

Man behöver inte vara orolig för att smitta ska ske från husdjur som katt eller hund till människa, även om det finns enstaka fall rapporterade där husdjur verkar fått smitta.  Oavsett om det visar sig vara så anser man att risken för smitta mellan djur och människa är låg och inte en betydande faktor för pandemin.

Fram till hösten 2020 hade individer över 70 år särskilda rekommendationer, men dessa har tagits bort då man bedömt att en fortsättning med särskilda rekommendationer orsakar andra negativa konsekvenser hos den äldre gruppen. Även om de särskilda rekommendationera är borttagna rekommenderas ändå försiktighet då ålder fortfarande är den enskilt viktigaste faktorn när det kommer till allvarligt förlopp av sjukdomen.

Allmänna råd från Folkhälsomyndigheten som gäller alla:

  • Alla måste vara noggranna med sin handhygien och ofta tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder.
  • Hålla avstånd till varandra inom- och utomhus, särskilt på platser som köpcentrum, restauranger med mera där människor kan samlas.
  • I största möjliga mån gå, cykla eller använda andra alternativa färdsätt istället för att resa med kollektivtrafik och andra allmänna färdmedel utan platsbokning.
  • Om man åker allmänna färdmedel så rekommenderas man hålla avstånd till varandra och följa anvisningar.
  • Avstå från att delta i större sociala sammanhang som fester, begravningar,
    dop, kalas och bröllop.
  • Hålla avstånd på idrottsplatser, badhus, gym och i andra träningslokaler hålla avstånd.
  • Verksamheter gör smittskyddsinsatser såsom att markera köplatser, erbjuda handtvätt och handsprit, har avstånd mellan bord och andra åtgärder som förhindrar ansamlingar.

Diagnos

Det är inte enkelt att veta om en person har insjuknat i covid-19 eller till exempel förkylning eller influensa, eftersom sjukdomarna kan ge väldigt lika symtom. I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram en strategiplan för både vårdcentraler och närakuter samt sjukhus om hur de ska göra när någon med misstänkt covid-19 kommer till vårdmottagningen.

För att vara säker på vilket virus som orsakat sjukdomen måste särskilda virusanalyser göras, och dessa måste specifikt efterfrågas och hanteras på särskilda sätt. Det krävs också speciell utrustning för vårdpersonalen som måste vara välskyddade när de tar proverna. Oftast tas provet från luftvägarna, till exempel från slem eller längst bak i näsan. Det tar cirka 4–5 timmar att få svar på proven. 

I Sverige finns nu också tillgång till självtest. Då får man test hem till sig eller får åka med egen bil till en provtagningsstation. Dessa tester tar man själv efter instruktion, se info om testning på 1177. 

Man kan göra lungröntgen eller datortomografiundersökning av bröstkorgen och då se tecken på att det är en så kallad viral lunginflammation, alltså lunginflammation orsakad av virus. Dock är det många med covid-19 som inte drabbas av lunginflammation och röntgenbilden kan inte ge svar på vilket virus som gett lunginflammationen. 

Det finns även antikroppstester numera och med dessa kan man se om en person tidigare haft covid-19. Sådana tester försäljs på privata marknaden, men enligt Läkemedelsverket avråds alla dessa typer av tester då de inte lever upp till sina krav. Tester som kommer från hälso-och sjukvården är dock användbara. Man vet inte säkert huruvida antikroppar är kopplade till immunitet.

Behandling

Det finns i nuläget ingen specifik behandling mot covid-19, utan behandlingen går ut på att lindra de symtom som finns. Hos en svårt sjuk patient kan det handla om att ge vätska intravenöst eller understödja andningen med respirator (maskin som hjälper med andningen) eller dylikt. Hos den stora majoriteten handlar det dock mer om smärtlindring och liknande typ av behandling.

Man har testat olika läkemedel för de svårast sjuka, men ännu har man inte ordentliga forskningsbevis för någon medicinering. Man har sett att remdesivir, som är vida omtalat, förkortar förloppet något men den effekten är inte påtaglig när man slår ihop resultaten från olika länder. I väldigt svår covid-19 som kräver intensivvård kan kortisonbehandling hjälpa.

Stort fokus ligger också på att förhindra smittspridning. Covid-19 har exempelvis gjort att många länder tagit stora karantänbeslut, där miljontals människor är/har varit förhindrade från att röra sig ute fritt eller resa fritt. Från tidigare epidemier har man sett att generella hälsokontroller, som att ta temperaturen på personer på flygplatser, inte ger så mycket effekt förutom just i områden där många är drabbade.

I Sverige klassas covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det betyder att man vid behov kan ålägga en smittad person vissa skyddsåtgärder, som karantän eller att den måste informera sin omgivning om smittan. Man kan ibland behöva komma på nya provtagningar, och måste då infinna sig om man blir kallad. En allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom innebär också att vården blir helt kostnadsfri om man är smittad. Får man instruktioner om att inte jobba för att man är bärare får man så kallad smittbärarersättning. 

Ett antal åtgärder kan minska smittspridningen när man är sjuk:

  • Stanna hemma vid förkylningssymtom samt två dygn efter du är symtomfri.
  • God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit.
  • Undvika att nysa eller hosta i händerna – nysa eller hosta i armvecket istället.
  • Håll avstånd till friska personer.

Om någon i samma hushåll har bekräftad covid-19 gör det att alla i hushållet måste hålla sig hemma av smittskäl.

Prognos

De flesta, cirka 70–80 procent tror man, får en mild sjukdom och man blir då frisk efter ungefär två veckor. Dock kan det för en del bli ett längre förlopp där det tar mer än två veckor innan man blir frisk.

20–30 procent får ett svårare förlopp. Risken ökar med ökad ålder och andra riskfaktorer som rökning, övervikt med mera. Både andel med svårt förlopp och andel döda av covid-19 är svårt att bedöma eftersom det beror på hur många i befolkningen som har testats för covid-19. Troligen är det en hög andel smittade som inte testats eftersom de har milda symtom.

Äldre, särskilt med sjukdomar såsom diabetes, luftvägssjukdomar eller cancer, har en betydligt högre risk. Rökare har också visat sig bli mycket mer allvarligt sjuka. Astma har hittills inte visa sig vara en riskfaktor. Inte heller högt blodtryck som ensam riskfaktor verkar ge ett värre förlopp, något man trott i början av pandemin. Siffrorna är dock fortsatt mycket osäkra, eftersom pandemin är pågående och statistiken inte är heltäckande. 

Det finns inga uppgifter som talar för att gravida blir sjukare av viruset än andra, men under sars fick gravida en allvarligare sjukdom. Inga bebisar har rapporterats bli allvarligt sjuka av covid.

Studier från Kina har visat att barn inte insjuknar i samma grad som vuxna och att de ofta är symtomfria.

 Utvecklingen av ett vaccin är pågående men det tar tid att hitta ett effektivt och säkert vaccin och att tillverka det i tillräckligt stora mängder. Vaccin mot pneumokockinfektion eller Haemophilus influenzae (typ B) har ingen förebyggande effekt mot smitta med SARS-CoV-2. 

Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att man blir immun mot viruset efter en bekräftad genomgången infektion. Man bedömer att man är immun i åtminstone 6 månader men man vet inte precis hur länge immuniteten håller i sig. Även personer som inte har mätbara nivåer av antikroppar utvecklar skydd mot en ny infektion med hjälp av andra system i kroppen som inte är mätbara. Vid coronaviruset som ledde till sars har man sett personer med antikroppar i hela 17 år, vilket talar för att immuniteten kan vara länge. För att läsa mer om immunitet så kan man läsa texten Immunsystemets funktion, antikroppars roll samt immunitet vid covid-19.

I övrigt önskar Läkemedelsverket att alla misstänkta biverkningar av både läkemedel som givits i försök att behandla covid-19 samt generell läkemedelsbehandling vid misstänkt covid-19 ska rapporteras. Detta för att försöka bilda sig en uppfattning av läget då kunskap inte finns. 

Vi försöker hålla texten uppdaterad men för senaste siffror och uppdateringar rekommenderar vi Folkhälsomyndigheten och WHO:s portaler. För allmänna frågor kan man kan ringa telefonnummer 113 13 (nationellt informationsnummer), även om man inte har några symtom.