covid 19 coronavirus infections viruses
Fakta | Infektion

Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)

Coronavirus är en virusfamilj med flera virus. Det nyast upptäckta coronaviruset ger upphov till sjukdomen covid-19 som klassas som en pandemi. Hos vissa personer leder den till milda besvär medan den hos andra kan leda till ett livshotande tillstånd.

Uppdaterad den: 2020-05-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
  • Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Vid lätta symtom behöver inte 1177 kontaktas. På corona.sll.se kan du skatta dina symtom och få vägledning.
  • Om du behöver söka vård är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om du har covid-19. Det finns särskilda rutiner för hur du i så fall tas om hand.
  • Om du är kraftigt andningspåverkad eller dylikt, ring 112.

Vad är coronavirus? 

Coronavirus är en familj eller grupp av virus. Dessa virus kan drabba både människor och djur. Bland de virussorter som kan ge infektion hos människor ger vissa vanliga förkylningar, medan andra sorter kan ge svårare sjukdom.

De flesta coronavirus finns hos olika djurarter, ett fåtal smittar mellan djur och människa. Några sådana sorter är sars (severe acute respiratory syndrome) och mers (middle east respiratory syndrome). 

SARS-CoV-2 och covid-19

Det nya coronaviruset som upptäcktes år 2019 i Wuhan i Kina har fått det officiella namnet SARS-CoV-2 och sjukdomen som viruset ger upphov till heter covid-19

Annons
Annons

När detta skrivs är pandemin, en sjukdom som sprids över hela världen, pågående. På WHO:s hemsida kan man följa antal smittade och dödsfall i olika länder. 

Symtom

Vanliga symtom vid covid-19 är feber, (torr-)hosta, andningssvårigheter och trötthet/sjukdomskänsla. Andra symtom som muskelvärk, halsont, snuva och samk/luktbortfall finns beskrivet. Även magont som diarré har noterats som ganska vanliga symtom. Allvarliga symtom drabbar främst äldre och personer med andra sjukdomar (se under Prognos).

Om man behöver söka vård är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om man har covid-19. På många sjukhus och vårdcentraler har man tält utanför som en första anhalt vid symtom på covid-19.

Annons
Annons

Hos de flesta som blir smittade har sjukdomen ett milt förlopp med lindriga symtom. vissa personer är smittade utan att ha några symtom alls. Hos vissa kan sjukdomen ge allvarlig lunginflammation och svåra andningsproblem. Till skillnad från säsongsinfluensa, där viruset vanligen angriper de övre luftvägarna, angriper det SARS-CoV-2 oftare de nedre luftvägarna. Det kan leda till lunginflammation med svårigheter att syresätta kroppen. Hos en del verkar det egna immunförsvaret dra igång på helvarv vilket i sig kan skapa inflammation i lungorna och försämra dess möjlighet att göra sin primära uppgift, att utbyta syre och koldioxid.

Inkubationstiden, alltså tiden från att man är smittad tills att man visar symtom, uppskattas till mellan 1 och 14 dagar, vanligen är inkubationstiden 5 dagar. 

Om man har symtom, även mycket lindriga sådana, ska man stanna hemma. Man ska vara hemma tills det gått minst en vecka sedan insjuknande, och man ska ha varit symtomfri i 2 dygn för att räknas som smittfri. Detta gäller om man är lindrigt till medelsjuk, men har man varit rejält sjuk (både i hemmet och om man blivit inlagd) behöver det ha gått 14 dagar sedan insjuknande samt symtomfrihet i minst två dygn. Torrhosta och smak/luktbortfall kan dock kvarstå utan att man räknas som smittsam. 

Orsak

Virusen tros i början ha smittat från djur till människa och sedan muterat för att kunna smitta människa till människa. Man tror att viruset sprider sig främst genom att små droppar i luften bär med sig viruset (droppsmitta). Sannolikt kan viruset vara kvar på ytor (till exempel handtag och knappar) timmar till dagar, men smitta via luftvägar bedöms som betydligt vanligare än via kontaktsmitta från ytor.

Man kan minska risken att bli smittad genom att:

  • Undvika att röra ögonen/ansiktet.
  • Undvika att vara nära personer som är sjuka (minst en till tre meters avstånd).
  • God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit:
    • Det gäller särskilt efter att ha varit i kontakt med andra personer eller ytor som kan vara smittade. Ytor kan rengöras med alkoholbaserade desinfektionsmedel för att döda viruset
    • Man kan undvika att ta i hand medan risken för smitta är hög
  • Undvika platser med hög förekomst av sjukdomen.

Smittspridning

Risken att få covid-19 från någon utan symtom alls är troligtvis mycket låg. Många personer med covid-19 upplever dock bara milda symtom, särskilt i de tidiga stadierna av sjukdomen. Det är därför möjligt att bli smittad från någon som till exempel bara har lätta förkylningssymtom och inte känner sig sjuk äm. Man har sett att sjukdomen är mest smittsam i början av förloppet.

I Sverige råder, när detta skrivs, särskilda riktlinjer för att minska smittspridningen. Exempelvis får man inte samlas i stora grupper (restriktionen gäller 50 personer, men man får även använda sitt eget omdöme till vilka sammankomster som är nödvändiga) och restauranger/barer måste förhålla sig på ett särskilt sätt. Personer över 70 år har fler restriktioner som innebär fysisk distansering,

Man behöver inte vara orolig för att smitta ska ske från husdjur som katt eller hund till människa, även om det finns enstaka fall rapporterade där husdjur verkar fått smitta. Det har i media rapporterats om ett fall där man isstänker att en mink spridit smitta till en man, men detta samband är man inte säker på än. Oavsett om det visar sig vara så anser man att risken för smitta mellan djur och människa är låg.

Allmänna råd från Folkhälsomyndigheten:

  • Inga folksamlingar med fler än 50 personer i Sverige rekommenderas
  • Distansundervisning för gymnasie- och högskoleelever
  • Butiker, köpcentrum etc rekommenderas begränsa antalet som kan vistas i lokalerna samtidigt samt anvisa om hur långt det ska vara mellan personerna som köar
  • Idrottsföreningar rekommenderas ha matcher och tävlingar utomhus, kan man inte garantera att smittspridningsrisken är låg bör aktivitetn ställas in
  • Ideella föreningar rekommenderas skjuta upp möten/årmöten och dylikt om det krävs att mötet sker med alla fysiskt på samma plats
  • Arbete bör ske hemifrån om möjligt
  • Kollektivtrafiken bör begränsa antalet resenärer och anpassa antalet turer så det inte finns trängsel
  • Personer över 70 år och de som tillhör andra riskgrupper bör begränsa sina fysiskt nära kontakter med andra och helt undvika att åka med kollektivtrafik och andra allmänna färdmedel
  • Är man över 70 bör man också undvika att handla i butiker som apotek och matvarubutiker eller vistas på andra platser där människor samlas
  • Om man har eller kan ha smittats av covid-19 kan man ha rätt till smittbärarpenning och reseersättning (Försäkringskassan)

JOBBAR DU INOM BEROENDEVÅRDEN? Här kan du gå en fortbildning om hepatit C

Diagnos

Det är inte enkelt att veta om en person har insjuknat i covid-19 eller till exempel förkylning eller influensa, eftersom sjukdomarna kan ge väldigt lika symtom. I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram en strategiplan för både vårdcentraler och närakuter samt sjukhus om hur de ska göra när någon med misstänkt covid-19 kommer till vårdmottagningen.

För att vara säker på vilket virus som orsakat sjukdomen måste särskilda virusanalyser göras, och dessa måste specifikt efterfrågas och hanteras på särskilda sätt. Det krävs också speciell utrustning för vårdpersonalen som måste vara välskyddade när de tar proverna. Oftast tas provet från luftvägarna, till exempel från slem eller längst bak i näsan. Det tar cirka 4–5 timmar att få svar på proven. Man provtar just nu endast folk som är i behov av inläggning. Folkhälsomyndigheten kommer nationellt samordna provtagningen så att kapaciteten kan utökas. Man inväntar också utvecklingen av tester som kan visa om man tidigare haft infektionen.

Man kan göra lungröntgen eller datortomografiundersökning av bröstkorgen och då se tecken på att det är en så kallad viral lunginflammation, alltså lunginflammation orsakad av virus. Dock är det många med covid-19 som inte drabbas av lunginflammation och röntgenbilden kan inte ge svar på vilket virus som gett lunginflammationen. 

Det börjar komma tester för att utvärdera om man har antikroppar mot sjukdomen, och då skulle man potentiellt kunna se om en person tidigare haft covid-19. Sådana tester försäljs på privata marknaden, men enligt Läkemedelsverket avråds alla dessa typer av tester då de inte lever upp till sina krav. Tester som kommer från hälso-och sjukvården är dock användbara.

Behandling

Det finns i nuläget ingen specifik behandling mot covid-19, utan behandlingen går ut på att lindra de symtom som finns. Hos en svårt sjuk patient kan det handla om att ge vätska intravenöst eller understödja andningen med respirator (maskin som hjälper med andningen) eller dylikt. Hos den stora majoriteten handlar det dock mer om smärtlindring och liknande typ av behandling.

Stort fokus ligger också på att förhindra smittspridning. Covid-19 har exempelvis gjort att många länder tagit stora karantänbeslut, där miljontals människor är förhindrade från att röra sig ute fritt eller resa fritt. Från tidigare epidemier har man sett att generella hälsokontroller, som att ta temperaturen på personer på flygplatser, inte ger så mycket effekt förutom just i områden där många är drabbade.

I Sverige klassas covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det betyder att man vid behov kan ålägga en smittad person vissa skyddsåtgärder, som karantän eller att den måste informera sin omgivning om smittan. Man kan ibland behöva komma på nya provtagningar, och måste då infinna sig om man blir kallad. En allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom innebär också att vården blir helt kostnadsfri om man är smittad. Får man instruktioner om att inte jobba för att man är bärare får man så kallad smittbärarersättning. 

Ett antal åtgärder kan minska smittspridningen när man är sjuk:

  • Stanna hemma vid förkylningssymtom.
  • God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit.
  • Undvika att nysa eller hosta i händerna – nysa eller hosta i armvecket istället.
  • Håll avstånd till friska personer.

Prognos

De flesta, cirka 70–80 procent, får en mild sjukdom och man blir då frisk efter ungefär två veckor. Dock kan det för en del bli ett längre förlopp där det tar mer än två veckor innan man blir frisk.

20–30 procent får ett svårare förlopp. Risken ökar med ökad ålder och andra riskfaktorer som rökning, övervikt med mera. Både andel med svårt förlopp och andel döda av covid-19 är svårt att bedöma eftersom det beror på hur många i befolkningen som har testats för covid-19. Troligen är det en hög andel smittade som inte testats eftersom de har milda symtom.

Äldre, särskilt med sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes, luftvägssjukdomar eller cancer, har en betydligt högre risk. Rökare har också visat sig bli mycket mer allvarligt sjuka. Astma har hittills inte visa sig vara en riskfaktor. Siffrorna är dock fortsatt mycket osäkra, eftersom epidemin är pågående och statistiken inte är heltäckande. 

Det finns inga uppgifter som talar för att gravida blir sjukare av viruset än andra, men under sars fick gravida en allvarligare sjukdom. Studier från Kina har visat att barn inte insjuknar i samma grad som vuxna och att de ofta är symtomfria.

Olika läkemedel testas vid covid-19 och förhoppningsvis hittas ett antal effektiva behandlingsmetoder inom kort. Utvecklingen av ett vaccin är pågående men det tar tid att hitta ett effektivt och säkert vaccin och att tillverka det i tillräckligt stora mängder. Vaccin mot pneumokockinfektion eller Haemophilus influenzae (typ B) har ingen förebyggande effekt mot smitta med SARS-CoV-2. 

Det är än så länge oklart om man blir immun mot viruset efter genomgången infektion. Sannolikt blir man immun åtminstone ett tag, men om immuniteten varar livet ut är oklart. Vid sars har man sett personer med antikroppar i 17 år, men även vissa som inte hade antikroppar i mer än 2 år.

I övrigt önskar Läkemedelsverket att alla misstänkte biverkningar av både läkemedel som givits i försök att behandla covid-19 samt generell läkemedelsbehandling vid misstänkt covid-19 ska rapporteras. Detta för att försöka bilda sig en uppfattning av läget då kunskap inte finns. 

Vi försöker hålla texten uppdaterad men för senaste siffror och uppdateringar rekommenderar vi Folkhälsomyndigheten och WHO:s portaler. För allmänna frågor kan man kan ringa telefonnummer 113 13 (nationellt informationsnummer), även om man inte har några symtom.


Annons
Annons
Annons