covid 19 coronavirus infections viruses
Fakta | Infektion

Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)

Coronavirus är en virusfamilj med flera virus. Det nyast upptäckta coronaviruset ger upphov till sjukdomen covid-19 som klassas som en pandemi. Hos vissa personer leder den till milda besvär medan den hos andra kan leda till ett livshotande tillstånd.

Uppdaterad den: 2020-04-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
  • Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Vid lätta symtom behöver inte 1177 kontaktas. På corona.sll.se kan du skatta dina symtom och få vägledning.
  • Om du behöver söka vård är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om du har covid-19. Det finns särskilda rutiner för hur du i så fall tas om hand.
  • Om du är kraftigt andningspåverkad eller dylikt, ring 112.

Vad är coronavirus?

Coronavirus är en familj eller grupp av virus. Dessa virus kan drabba både människor och djur. Bland de virussorter som kan ge infektion hos människor ger vissa vanliga förkylningar, medan vissa andra sorter kan ge svårare sjukdom.

De flesta finns hos olika djurarter, ett fåtal smittar mellan djur och människa. Några sådana sorter är sars (severe acute respiratory syndrome) och mers (middle east respiratory syndrome). År 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, som fick namnet 2019-nCoV preliminärt, som var nära besläktat med sars. Viruset upptäcktes i Kina, och när denna text skrivs vet man ännu inte hur smittan startade eller vilket djur som troligtvis startade smittan, men fladdermöss är misstänkta då många coronavirus har fladdermöss som reservoar.

SARS-CoV-2 och covid-19

2019-nCoV var det tillfälliga namnet för viruset när det upptäcktes år 2019 i Wuhan, Kina. Virusnamnet har fått det officiella namnet SARS-CoV-2 och sjukdomen som viruset ger upphov till heter covid-19

Annons
Annons

När detta skrivs är pandemin, en sjukdom som sprids över hela världen, pågående. På WHO:s hemsida kan man följa antal smittade och dödsfall i olika länder. 

Symtom

Vanliga symtom vid covid-19 är feber, (torr-)hosta, andningssvårigheter och trötthet/sjukdomskänsla. Andra symtom som muskelvärk, halsont och snuva finns beskrivet. Även magont som diarré har noterats, särskilt senare i förloppet. Allvarliga symtom drabbar främst äldre och personer med andra sjukdomar (se under Prognos).

Om man behöver söka vård är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om man har covid-19. På många sjukhus har man tält utanför för covid-19 som en första anhalt.

Annons
Annons

Hos de flesta som blir smittade har sjukdomen ett milt förlopp med lindriga symtom. Det förkommer också fall utan några symtom alls. Hos vissa kan sjukdomen bli allvarligare med kraftig lunginflammation och svåra andningsproblem. Till skillnad från säsongsinfluensa, där viruset vanligen angriper de övre luftvägarna, angriper det SARS-CoV-2 oftare de nedre luftvägarna. Det kan leda till lunginflammation med svårigheter att syresätta kroppen.

Inkubationstiden, alltså tiden från att man är smittad tills att man visar symtom, uppskattas till mellan 1 och 14 dagar, vanligen är inkubationstiden 5 dagar. 

Orsak

Virusen tros i början ha smittat från djur till människa och sedan muterat för att kunna smitta människa till människa. Man tror att viruset sprider sig främst genom att små droppar i luften bär med sig viruset (droppsmitta). Sannolikt kan viruset vara kvar på ytor (till exempel handtag och knappar) timmar till dagar, men smitta via luftvägar bedöms som betydligt vanligare än via kontaktsmitta från ytor.

Man kan minska risken att bli smittad genom att:

  • Undvika att röra ögonen/ansiktet.
  • Undvika att vara nära personer som är sjuka (minst en till tre meters avstånd).
  • God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit:
    • Det gäller särskilt efter att ha varit i kontakt med andra personer eller ytor som kan vara smittade. Ytor kan rengöras med alkoholbaserade desinfektionsmedel för att döda viruset
    • Man kan undvika att ta i hand medan risken för smitta är hög
  • Undvika platser med hög förekomst av sjukdomen.

Smittspridning

Risken att få covid-19 från någon utan symtom alls är troligtvis mycket låg. Många personer med covid-19 upplever dock bara milda symtom, särskilt i de tidiga stadierna av sjukdomen. Det är därför möjligt att bli smittad från någon som till exempel bara har lätta förkylningssymtom och inte känner sig sjuk.

I Sverige råder, när detta skrivs, särskilda riktlinjer för att minska smittspridningen. Exempelvis får man inte samlas i stora grupper (restriktionen gäller 50 personer, men man får även använda sitt eget omdöme till vilka sammankomster som är nödvändiga) och restauranger/barer måste förhålla sig på ett särskilt sätt.

Man behöver inte vara orolig för att smitta ska ske från husdjur som katt eller hund till människa. 

JOBBAR DU INOM BEROENDEVÅRDEN? Här kan du gå en fortbildning om hepatit C

Diagnos

Det är inte enkelt att veta om en person har insjuknat i covid-19 eller till exempel förkylning eller influensa, eftersom sjukdomarna kan ge väldigt lika symtom. I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram en strategiplan för både vårdcentraler och närakuter samt sjukhus om hur de ska göra när någon med misstänkt covid-19 kommer till vårdmottagningen.

För att vara säker på vilket virus som orsakat sjukdomen måste särskilda virusanalyser göras, och dessa måste specifikt efterfrågas och hanteras på särskilda sätt. Det krävs också speciell utrustning för vårdpersonalen som måste vara välskyddade när de tar proverna. Oftast tas provet från luftvägarna, till exempel från slem eller längst bak i näsan. Det tar cirka 4–5 timmar att få svar på proven. Man provtar just nu endast folk som är i behov av inläggning.

Man kan göra lungröntgen eller datortomografiundersökning av bröstkorgen och då se tecken på att det är en så kallad viral lunginflammation, alltså lunginflammation orsakad av virus. Dock är det många med covid-19 som inte drabbas av lunginflammation och röntgenbilden kan inte ge svar på vilket virus som gett lunginflammationen. 

Behandling

Det finns ingen specifik behandling mot covid-19, utan behandlingen går ut på att lindra de symtom som finns. Hos en kraftigt sjuk patient kan det handla om att ge vätska intravenöst eller understödja andningen med respirator (maskin som hjälper med andningen) eller dylikt. Hos den stora majoriteten handlar det dock mer om smärtlindring och liknande typ av behandling.

Stort fokus ligger också på att förhindra smittspridning. Covid-19 har exempelvis gjort att många länder tagit stora karantänbeslut, där miljontals människor är förhindrade från att resa fritt. Från tidigare epidemier har man sett att generella hälsokontroller, som att ta temperaturen på personer på flygplatser, inte ger så mycket effekt förutom just i områden där många är drabbade.

I Sverige klassas covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det betyder att man vid behov kan ålägga en smittad person vissa skyddsåtgärder, som karantän eller att den måste informera sin omgivning om smittan. Man kan ibland behöva komma på nya provtagningar, och måste då infinna sig om man blir kallad. En allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom innebär också att vården blir helt kostnadsfri om man är smittad. Får man instruktioner om att inte jobba för att man är bärare får man så kallad smittbärarersättning. 

Ett antal åtgärder kan minska smittspridningen när man är sjuk:

  • Stanna hemma vid förkylningssymtom.
  • God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit.
  • Undvika att nysa eller hosta i händerna – nysa eller hosta i armvecket istället.
  • Håll avstånd till friska personer.

Prognos

De flesta, cirka 70–80 procent, får en mild sjukdom och man blir då frisk efter ungefär två veckor. Det finns inga uppgifter som talar för att gravida blir sjukare av viruset än andra, men under sars fick gravida en allvarligare sjukdom. Studier från Kina har visat att barn inte insjuknar i samma grad som vuxna och att de ofta är symtomfria.

20–30 procent får ett svårare förlopp och de allvarligt sjuka har oftare en grundsjukdom och/eller är äldre. Både andel med svårt förlopp och andel döda av covid-19 är svårt att bedöma eftersom det beror på hur många i befolkningen som har testats för covid-19. Troligen är det en hög andel smittade som inte testats eftersom de har milda symtom. En beräkning på WHO:s data utifrån antal smittade och antal döda efter 2 veckor visar en dödlighet på 4 procent (2020-04-01). Äldre, särskilt med sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes, luftvägssjukdomar eller cancer, har en betydligt högre risk. Rökare har också visat sig bli mycket mer allvarligt sjuka. Astma har hittills inte visa sig vara en riskfaktor. Siffrorna är dock fortsatt mycket osäkra, eftersom epidemin är pågående och statistiken inte är heltäckande. 

Olika läkemedel testas vid covid-19 och förhoppningsvis hittas ett antal effektiva behandlingsmetoder inom kort. Utvecklingen av ett vaccin är pågående men det tar tid att hitta ett effektivt och säkert vaccin och att tillverka det i tillräckligt stora mängder. Vaccin mot pneumokockinfektion eller Haemophilus influenzae (typ B) har ingen förebyggande effekt mot smitta med SARS-CoV-2. 

Det är än så länge oklart om man blir immun mot viruset efter genomgången infektion. Sannolikt blir man immun åtminstone ett tag, men om immuniteten varar livet ut är oklart. 

Vi försöker hålla texten uppdaterad men för senaste siffror och uppdateringar rekommenderar vi Folkhälsomyndigheten och WHO:s portaler. För allmänna frågor kan man kan ringa telefonnummer 113 13 (nationellt informationsnummer), även om man inte har några symtom.


Annons
Annons
Annons