Coronavirus 2019-nCoV (covid-19), sars och mers
Fakta | Infektion

Coronavirus 2019-nCoV (covid-19), sars och mers

Coronavirus är en virusfamilj med flera virus. En del orsakar bara vanlig förkylning medan vissa andra sorter kan bli allvarligare än så och ge svåra infektioner i andningsvägarna. 2019-nCoV är det nyast upptäckta coronaviruset, som började spridas från Wuhan i Kina. Det är nära besläktat med sars, medan bilden föreställer mers, en sorts coronavirus som hade en långvarig epidemi i Saudiarabien under tidigt 10-tal.


Uppdaterad den: 2020-02-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är coronavirus?

Coronavirus är en familj eller grupp av virus. Dessa virus kan drabba både människor och djur. Bland de virussorter som kan ge infektion hos människor ger vissa vanliga förkylningar, medan vissa andra sorter kan ge svårare sjukdom.

Ibland kan coronavirus smitta från djur till människa, och sen mellan människa och människa. Några sådana sorter är sars (severe acute respiratory syndrome) och mers (middle east respiratory syndrome). År 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som var nära besläktat med sars. Viruset upptäcktes i Kina, och när denna text skrivs vet man ännu inte hur smittan startade eller vilket djur som troligtvis startade smittan, men fladdermöss är misstänkta då många coronavirus har fladdermöss som reservoar.

2019-nCoV/covid-19 

2019-nCoV upptäcktes år 2019 i Wuhan, Kina. När detta skrivs, 5:e februari 2020, är epidemin pågående och omfattningen svår att avgöra. Fler än 24 500 fall är dock bekräftade, vilket är långt fler än under hela sars-epidemin. Majoriteten av smittade befinner sig i Kina, där alla provinser fått smittan spridd till sig. Hittills är det runt 27 länder där smittan finns, inklusive fall i Sverige. Smittade har även bekräftats i Europeiska länder såsom Finland, Tyskland och Frankrike. I dagsläget verkar majoriteten av fall utanför Kina vara personer som nyligen varit i Kina, även om ett fåtal länder rapporterat smitta till personer som inte varit utomlands nyligen. 

Annons
Annons

Om man är orolig för att man ska ha blivit smittad, men inte är allvarligt sjuk, rekommenderas det att man i första hand tar telefonkontakt med vården. 

Mers (Middle East respiratory syndrome)

Mers upptäcktes år 2012 på den arabiska halvön. Fler än 1 600 bekräftade fall rapporterades under epidemin och dödligheten var högre än för sars och låg runt 35 procent.

Sars (Severe acute respiratory syndrome)

Sars upptäcktes år 2002 i Guangdong i Kina. Det tog dock lång tid innan viruset upptäcktes av flertalet olika anledningar, bland annat att myndigheter i Kina inte gick ut med information internationellt. Sammanlagt smittades minst 8 096 personer med sars. Så många verifierades i laboratorium i alla fall, men eftersom många bara fick en mild sjukdom så är det möjligt att fler än så var smittade.  Sammanlagt identifierades viruset i 37 olika länder och 774 personer dog, mestadels multisjuka äldre personer. 

Annons
Annons

Symtom

Gemensamt för 2019-nCoV, mers och sars är att de beter sig likt ”vanlig” säsongsinfluensa. Ofta ses feber, andningssvårigheter och muskelvärk som symtom men även halsont och snuva finns beskrivet. Sjukdomarna kan alla ha ett milt förlopp hos vissa, och väldigt allvarligt hos andra med kraftig lunginflammation och svåra andningsproblem. Mers kan även ge njursvikt och ger oftare magsymtom än de andra sorterna.

Hittills har 2019-nCoV varit allvarlig för tidigare sjuka eller äldre, men när detta skrivs är det ännu för tidigt att uttala sig säkert.

Mers verkar vara mest aggressivt och drabbar olika typer av individer, medan sars är allvarlig framförallt hos äldre och multisjuka. 

Inkubationstiden, alltså tiden från att man är smittad tills att man visar symtom, har varit mellan 2 och 10 dagar för sars och man tror på samma siffra för 2019-nCoV, medan mers inkubationstid hade ett större spann på 1 till 13 dagar. I Kina har man gjort en mindre undersökning hos 400 stycken personer som haft 2019-CoV, och inkubationstiden hos dessa har i genomsnitt varit 5 dagar. 

Orsak

Virusen tros i början ha smittat från djur till människa och sedan muterat för att kunna smitta människa till människa. Det troliga djuret är fladdermus. Man tror att både droppsmitta och luftburen smitta är möjlig för coronavirus, men man vet inte säkert egentligen. WHO och Folkhälsomyndigheten tror att droppsmitta troligen är vägen till smitta. Man behöver inte vara orolig för att smitta ska ske från husdjur som katt eller hund till människa.

2019-nCoV och sars beskrivs som smittsamma virus där man enkelt får infektionen om man kommer i kontakt med själva viruset, men många får en mild sjukdom. Så var det inte med mers, där många som exponerades faktiskt inte blev sjuka, dock blev de som fick infektionen oftare kraftigt sjuka.

Diagnos

I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram en strategiplan för både vårdcentraler och närakuter samt sjukhus om hur de ska göra när någon med misstänkt 2019-nCoV infektion kommer till vårdmottagningen.

För att vara säker på vilket virus som orsakat sjukdomen måste särskilda virusanalyser göras, och dessa måste specifikt efterfrågas och hanteras på särskilda sätt. Det krävs också speciell utrustning för vårdpersonalen som måste vara välskyddade när de tar proverna. Oftast tas provet från luftvägarna, tillexempel från slem eller längt bak i näsan. Det tar cirka 4–5 timmar att få svar på proven

Man kan göra lungröntgen och då se tecken på att det är en så kallad viral lunginflammation, alltså lunginflammation orsakad av virus. Dock är det många med corona-virusinfektion som inte drabbas av lunginflammation och röntgenbilden kan inte ge svar på vilket virus som gett lunginflammationen. 

Behandling

Det finns ingen specifik behandling, utan behandlingen går ut på att lindra de symtom som finns. Hos en kraftigt sjuk patient kan det handla om att ge vätska intravenöst eller understödja andningen med respirator eller dylikt. Hos den stora majoriteten handlar det dock mer om smärtlindring och liknande typ av behandling.

Stort fokus ligger också på att förhindra smittspridning. 2019-nCoV har exempelvis gjort att Kina tagit stora karantänbeslut, där tiotals miljoner människor är förhindrade från att resa fritt. Likaså ställer många flygbolag in resor till och från drabbade områden i försök att minska spridning. Från tidigare epidemier har man sett att generella hälsokontroller, som att ta temperaturen på personer på flygplatser, inte ger så mycket effekt förutom just i områden där många är drabbade.

I Sverige klassas 2019-nCoV och sars som allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar. Det betyder att man vid behov kan ålägga en smittad person vissa skyddsåtgärder, som karantän eller att den måste informera sin omgivning av smittan. Man kan ibland behöva komma på nya provtagningar, och måste då infinna sig om man blir kallad. En allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom innebär också att vården blir helt kostnadsfri om man är smittad. Får man instruktioner om att inte jobba för att man är bärare får man så kallad smittbärarersättning. 

Prognos

För 2019-nCoV är det för tidigt att sia om dess prognos, men av det man sett hittills verkar de som blir allvarligt sjuka ha en grundsjukdom och vara äldre. Majoriteten verkar ha ett milt förlopp, medan 20 % får ett svårare förlopp. Runt 2,2 % dör av viruset, vilket är lägre än vid en säsongsinfluensa. Dock är siffrorna fortsatt mycket osäkra, eftersom epidemin är pågående.

Mers var en allvarlig sjukdom med många dödsfall, runt 34 % av smittade avled på grund av infektionen. 

Sars var prognosen klart beroende av vilken individ som drabbades. I vissa grupper, särskilt multisjuka äldre var dödligheten hög på cirka 50 % medan vissa grupper som unga friska inte hade dödsfall på grund av sars i princip. 

Vi försöker hålla texten uppdaterad men för senaste siffror och uppdateringar rekommenderar vi Folkhälsomyndigheten och WHO:s portaler. 


Annons
Annons
Annons