Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)

 Vad är coronavirus? 

Coronavirus är en familj eller grupp av virus. Dessa virus kan drabba både människor och djur. Bland de virussorter som kan ge infektion hos människor ger vissa vanliga förkylningar, medan andra sorter kan ge svårare sjukdom. Man känner till sju olika coronavirus som kan smitta människa, men det kan finnas fler.

De flesta coronavirus finns hos olika djurarter, ett fåtal smittar mellan djur och människa. Några sådana sorter är SARS (severe acute respiratory syndrome) och MERS (middle east respiratory syndrome). 

SARS-CoV-2 och covid-19

Det nya coronaviruset som upptäcktes år 2019 i Wuhan i Kina har fått det officiella namnet SARS-CoV-2 och sjukdomen som viruset ger upphov till heter covid-19. 

När detta skrivs pågår en så kallad pandemi orsakad av coronaviruset SARS-COV-2. En pandemi innebär att en sjukdom spridit sig över hela världen. På WHO:s hemsida (www.who.int) kan man följa antal smittade och dödsfall i olika länder. 

Symtom

Vanliga symtom vid covid-19 är feber, (torr-)hosta, andningssvårigheter och trötthet/sjukdomskänsla. Andra symtom som muskelvärk, halsont, snuva och smak/luktbortfall. Även magont och diarré har noterats som ganska vanliga symtom. Allvarliga symtom drabbar främst äldre och personer med andra sjukdomar (se under Prognos) även om det finns både yngre och tidigare friska som drabbas hårt.

Inkubationstiden, alltså tiden från att man är smittad tills att man visar symtom, uppskattas till mellan 1 och 14 dagar, vanligen är inkubationstiden 5 dagar.

Hos de flesta som blir smittade har sjukdomen ett milt förlopp med lindriga symtom. Vissa personer är smittade utan att ha några symtom alls. Hos andra kan sjukdomen ge allvarlig lunginflammation och svåra andningsproblem. 

Till skillnad från säsongsinfluensa, där viruset vanligen angriper de övre luftvägarna (näshåla, bihålor, svalg), angriper det SARS-CoV-2 oftare de nedre luftvägarna (luftstrupe, luftrör, bronker). Det kan leda till lunginflammation med svårigheter att syresätta kroppen. Hos en del verkar det egna immunförsvaret dra igång på helvarv vilket i sig kan skapa inflammation i lungorna och försämra dess möjlighet att göra sin primära uppgift, att utbyta syre och koldioxid.

Om man har symtom, även mycket lindriga sådana, ska man stanna hemma och beställa ett PCR-test.

Om testet visar att man har covid-19 ska man vara hemma tills det gått minst en vecka sedan insjuknande, och man ska ha varit symtomfri i 2 dygn för att räknas som smittfri. Detta gäller om man är lindrigt till medelsjuk, men har man varit rejält sjuk (både i hemmet och om man blivit inlagd) behöver det ha gått 14 dagar sedan insjuknande samt symtomfrihet i minst två dygn. Torrhosta och smak/luktbortfall kan dock kvarstå utan att man räknas som smittsam. 

Orsak

Viruset tros i början ha smittat från djur till människa och sedan muterat för att kunna smitta människa till människa. Man tror att viruset sprider sig främst genom att små droppar i luften bär med sig viruset (droppsmitta). Sannolikt kan viruset vara kvar på ytor (till exempel handtag och knappar) timmar till dagar, men smitta via luftvägar bedöms som betydligt vanligare än via kontaktsmitta från ytor.

Man kan minska risken att bli smittad genom att:

• Undvika att röra ögonen/ansiktet.
• Undvika att vara nära personer som är sjuka (minst en till tre meters avstånd).
• God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit:
  • Det gäller särskilt efter att ha varit i kontakt med andra personer eller ytor som kan vara smittade. Ytor kan rengöras med alkoholbaserade desinfektionsmedel för att döda viruset
  • Man kan undvika att ta i hand medan risken för smitta är hög
• Undvika platser med hög förekomst av sjukdomen.

Smittspridning

Viruset verkar som mest smittsamt precis i början av sjukdomen. Många personer med covid-19 upplever dock bara milda symtom, särskilt i de tidiga stadierna av sjukdomen. Det är därför möjligt att bli smittad från någon som till exempel bara har lätta förkylningssymtom och inte känner sig sjuk än. Det finns indikationer på att virusets smittasmhet är som högst precis innan man får symtom.

Deltavarianten har högre smittsamhet än den första virusvarianten. Exakt varför vet man inte, men en delförklaring är att spikproteinet som sitter på utsidan av viruset är mer effektivt än förut på att tränga sig in i människoceller.

I Sverige råder, när detta skrivs, särskilda riktlinjer för att minska smittspridningen. Exempelvis finns det restriktioner om hur stora arrangemang som får anordnas och restauranger/barer måste förhålla sig på ett särskilt sätt. Dessa restriktioner är beräknade att hävas i slutet av september.

Man behöver inte vara orolig för att smitta ska ske från husdjur som katt eller hund till människa, även om det finns enstaka fall rapporterade där husdjur verkar fått smitta.  Oavsett om det visar sig vara så anser man att risken för smitta mellan djur och människa är låg och inte en betydande faktor för pandemin.

Fram till hösten 2020 hade individer över 70 år särskilda rekommendationer, men dessa har tagits bort. Även om de särskilda rekommendationerna är borttagna rekommenderas ändå försiktighet då ålder fortfarande är den enskilt viktigaste faktorn när det kommer till allvarligt förlopp av sjukdomen. Främst verkar det dock röra sig om sköra äldre som exempelvis bor på Särskilt boende (SÄBO) som drabbas hårdast.

Allmänna råd från Folkhälsomyndigheten som gäller alla:

• Alla måste vara noggranna med sin handhygien och ofta tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder.
• Om man har arbete som kan utföras hemifrån bör man i samråd med sin arbetsgivare arbeta från hemmet i största möjliga mån. Om man arbetar på en fysisk arbetsplats ska man hålla avstånd och undvika att resa kollektivt i rusningstid.
• Hålla avstånd till varandra inom- och utomhus, särskilt på platser som köpcentrum, restauranger med mera där människor kan samlas.
• I största möjliga mån gå, cykla eller använda andra alternativa färdsätt istället för att resa med kollektivtrafik och andra allmänna färdmedel utan platsbokning.
• Om man reser en längre sträcka så måste man säkerhetsställa att man kan stanna kvar på resemålet och isolera sig om man blir sjuk.
• Hålla avstånd i exempelvis matbutiker och köpcentrum. Rekommendationen om att handla ensam är borttagen.
• Privata sammankomster upp till 50 personer är tillåtet, men det rekommenderas att man helst ses utomhus och att man undviker många nya kontakter.

Diagnos

Det är inte enkelt att veta om en person har insjuknat i covid-19 eller till exempel förkylning eller influensa, eftersom sjukdomarna kan ge liknande symtom. I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram en strategiplan för både vårdcentraler och närakuter samt sjukhus om hur de ska göra när någon med misstänkt covid-19 kommer till vårdmottagningen.

För att vara säker på vilket virus som orsakat sjukdomen måste särskilda virusanalyser göras, och dessa måste specifikt efterfrågas och hanteras på särskilda sätt. Det krävs också speciell utrustning för vårdpersonalen som måste vara välskyddade när de tar proverna. Oftast tas provet från luftvägarna, till exempel från slem eller längst bak i näsan. Det tar cirka 4–5 timmar att få svar på proven. 

PCR-test

När man har symtom på covid-19 så används en testmetod som heter PCR. Oftast tas detta test långt bak i näsan och/eller i halsen. Detta kan utföras via en vårdenhet eller på egen hand. Självtest är gratis i Sverige. Man kan få ett test hem till sig eller åka med egen bil till en provtagningsstation. Dessa tester tar man själv efter instruktion, se info om testning på 1177. 

Antigentest

Antigentester kan också användas. Dock bör man använda PCR, metoden beskriven ovanför, vid misstänkt covid. Just nu används antigentester oftast vid screeningtillfällen, exempelvis på arbetsplatser. Fördelen med antigentester är att man snabbt svår svar, dock kan testerna egentligen inte utesluta covid. Har man symtom på covid och får negativt svar på ett antigentest, bör man komplettera med PCR.

Man kan göra lungröntgen eller datortomografiundersökning av bröstkorgen och då se tecken på att det är en så kallad viral lunginflammation, alltså lunginflammation orsakad av virus. Dock är det många med covid-19 som inte drabbas av lunginflammation och röntgenbilden kan egentligen inte ge svar på vilket virus som gett lunginflammationen. Dock brukar man kunna se mer eller mindre tydliga ledtrådar på om det är covid-19 eller ej. 

Antikroppstest

Man kan också ta antikroppstester, men dessa kan tas först efter sjukdomen. Dessa tester bör tas tidigast 14 dagar efter symtomfrihet, och de ska gärna ha gått minst 21 dagar sedan man blev sjuk. Man kan inte använda antikroppstest som ett diagnostiskt test.   

Antikroppstest tas via ett blodprov. Det finns både snabbtester, då räcker ett stick i fingret, och labbanalyserade tester där man tar blodprov i armvecket. Hur pass korrekta snabbtesternas svar är varierar mellan fabrikat. 

Behandling

Det finns i nuläget ingen specifik behandling mot covid-19, utan behandlingen går ut på att lindra de symtom som finns. Hos en svårt sjuk patient kan det handla om att ge vätska intravenöst, understödja andningen med respirator (maskin som hjälper med andningen) eller dylikt. Hos den stora majoriteten handlar det dock mer om smärtlindring och liknande typ av behandling.

Man har testat olika läkemedel för de svårast sjuka. Svår covid-19 kan hjälpas av kortisonbehandling. Vissa andra läkemedel kan förkorta tiden på intensivvårdsavdelning, minska risken för respirator med mera men det finns inget direkt botemedel.

Stort fokus ligger också på att förhindra smittspridning. Covid-19 har exempelvis gjort att många länder tagit stora restriktiva beslut, där miljontals människor är/har varit förhindrade från att röra sig ute fritt eller resa fritt.

I Sverige klassas covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det betyder att man vid behov kan ålägga en smittad person vissa skyddsåtgärder, som karantän eller att den måste informera sin omgivning om smittan. Man kan ibland behöva komma på nya provtagningar, och måste då infinna sig om man blir kallad. En allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom innebär också att vården blir helt kostnadsfri om man är smittad. Får man instruktioner om att inte jobba för att man är bärare får man så kallad smittbärarersättning. 

Ett antal åtgärder kan minska smittspridningen när man är sjuk:

• Stanna hemma vid förkylningssymtom samt två dygn efter du är symtomfri.
• God handhygien med användning av tvål och/eller handsprit.
• Undvika att nysa eller hosta i händerna – nysa eller hosta i armvecket istället.
• Håll avstånd till friska personer.

Om någon i samma hushåll har bekräftad covid-19 gör det att alla i hushållet måste hålla sig hemma av smittskäl.

Prognos

De flesta, cirka 70–80 procent, får en mild sjukdom och blir då friska efter ungefär två veckor. Dock kan det för en del bli ett längre förlopp där det tar mer än två veckor innan man tillfrisknandet.

20–30 procent får ett svårare förlopp. Risken ökar med ökad ålder och andra riskfaktorer som rökning, övervikt med mera. Både andel med svårt förlopp och andel döda av covid-19 är svårt att bedöma eftersom det beror på hur många i befolkningen som har testats för covid-19. Troligen är det en hög andel smittade som inte testats eftersom de har milda symtom.

Det finns inga uppgifter som talar för att gravida blir sjukare av viruset än andra, men under sars fick gravida en allvarligare sjukdom. Inga bebisar har rapporterats bli allvarligt sjuka av covid.

Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att man blir immun mot viruset efter en bekräftad genomgången infektion. Man bedömer att man är immun i åtminstone 6 månader men man vet inte precis hur länge immuniteten håller i sig. Även personer som inte har mätbara nivåer av antikroppar utvecklar troligtvis skydd mot en ny infektion med hjälp av andra system i kroppen som inte är mätbara. Vid coronaviruset som ledde till sars har man sett personer med antikroppar i hela 17 år, vilket talar för att immuniteten kan vara längre. För att läsa mer om immunitet så kan man läsa texten Immunsystemets funktion, antikroppars roll samt immunitet vid covid-19.

I övrigt önskar Läkemedelsverket att alla misstänkta biverkningar av både läkemedel som givits i försök att behandla covid-19 samt generell läkemedelsbehandling vid misstänkt covid-19 ska rapporteras. Detta för att försöka bilda sig en uppfattning av läget då kunskap inte finns. 

Vi försöker hålla texten uppdaterad men för senaste siffror och uppdateringar rekommenderar vi Folkhälsomyndigheten och WHO:s portaler. För allmänna frågor kan man kan ringa telefonnummer 113 13 (nationellt informationsnummer), även om man inte har några symtom.

Vill du veta mer

• Närstående med covid-19, information och råd till resten av hushållet
• Palliativ vård vid covid-19
• Långvariga symtom efter covid-19/post-covid
• Immunsystemets funktion, antikroppars roll samt immunitet vid covid-19
• Coronavirus: sars och mers 
• Lunginflammation
• Coronavirus: covid-19 (för vårdpersonal)