Fakta | Infektion

E. coli-infektioner i tarmen

Allvarlig E.coli-infektion är ett tillstånd som inte uppkommer så ofta i Sverige. I de flesta fall är den ofarlig, men i sällsynta fall kan infektionen få ett allvarligare förlopp.

Uppdaterad den: 2019-06-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är E. coli-infektion?

E. coli (Escherichia coli) är ett gemensamt namn på en grupp bakterier som normalt förekommer i stora mängder i tarmsystemet hos djur och människor. Bakterierna hjälper till i matsmältningsprocessen och bidrar till att farliga bakterier inte kan få fäste i tarmarna. Det finns dock en del varianter av E. coli som har sjukdomsframkallande egenskaper, så kallade tarmpatogena varianter av E. coli. Det är de här undergrupperna av E. coli som leder till diarrésjukdom.

Bakterierna påvisas i avföringsprover från patienter med diarré. Man kan skilja mellan sex olika typer av sjukdomsframkallande E. coli, här under radas de fyra mest förekommande:

EHEC - Enterohemoragisk E. coli – är den typ som är mest omtalad i medierna. Undergruppen O157:H7 har också kallats hamburgerbakterien, efter smittutbrott från hamburgare i USA. Den ger diarré, ofta blodtillblandad, buksmärtor men ofta ingen eller endast låggradig feber. I sällsynta fall kan den också, speciellt hos barn, leda till sjukdom i njurarna och till njursvikt (hemolytiskt uremiskt syndrom – HUS). Bakterien har orsakat flera små epidemier i Sverige. 

Annons
Annons

EIEC – Enteroinvasiv E. coli – är vanlig i låginkomstländer och förekommer bara vid enstaka tillfällen i Sverige, efter resor till låginkomstländer.

EPEC – Enteropatogen E. coli – också utbredd i låginkomstländer och en av allra vanligaste orsakerna till bakterieinfektion i tarmarna hos befolkningen i dessa länder.

ETEC – Enterotoxisk E. coli – är en vanlig orsak till diarré hos barn i låginkomstländer och en av de vanligaste orsakerna till diarré hos turister.

Annons
Annons

Hur vanliga är dessa infektioner?

Tarminfektioner med diarré är ett stort problem i låginkomstländer. Speciellt barn är känsliga för den här typen av infektioner och när hälsotillståndet redan från början är dåligt kan sådana infektioner i värsta fall vara dödliga.

I Sverige och i andra industriländer är förekomsten av E. coli-infektion lägre, och i de allra flesta fall ofarlig. Svenska läkare anmäler EHEC-infektioner till Folkhälsomyndigheten, och man har därför en ungefärlig översikt över förekomsten. Övriga E. coli-infektioner är inte anmälningspliktiga i Sverige och därför vet vi inte hur vanliga dessa infektioner är.

Normalt brukar cirka 500 fall av EHEC-infektioner anmälas årligen, varav hälften är smittade i Sverige. EHEC-fallen rapporteras främst från södra Sverige och de flesta som smittas i Sverige anmäls under sommarmånaderna. 

Troligtvis drabbas fler av EHEC årligen än vad vi vet om.

Symtom

EHEC-infektion kan efter en snabb diarréfas ge massiv, blodig diarré som varar 4–10 dagar, något längre tid hos barn. Oftast har barn inte feber när de får denna infektion. EIEC ger vanligtvis mild diarré men vissa får diarré med var, slem och ibland blod. Ibland ses också kraftiga magsmärtor och feber. 

EPEC ger oftast vattnig diarré och feber. EPEC verkar vara en av få bakterier som ger kronisk spädbarnsdiarré. 

ETEC ger vattnig diarré, magsmärtor och illamående. Vanligtvis ses ingen feber. Symtomen är oftast kortvariga. 

Diagnos

För att säkert veta att det är just en bakterie ur E. coli-familjen som orsakat en diarrésjukdom måste avföringsodlingar utföras. Om man misstänker exempelvis EHEC måste det efterfrågas särskild då det är en speciell analys.

Orsak

Genom att få i sig bakterierna kan infektionen uppstå. Det krävs olika mängd bakterier beroende på vilken sort det är. Oftast drabbar det inte direkt person till person, utan via mat. Det sker genom dålig handhygien så att bakterierna överförs från en person till mat, eller vatten, som sedan intas av en annan person.

Behandling

Det finns ingen behandling mot själva bakterien. Antibiotika ska oftast inte användas, det har ingen effekt i de flesta fall och kan också förvärra förloppet. Infektionerna är så kallat självbegränsande, det vill säga de går över utan behandling även om det i enstaka fall kan ta flera veckor. Med diarré följer ökad vätskeförlust från tarmen. Den viktigaste behandlingen är att ersätta vätskeförlusten med rikligt med dryck, helst vätskeersättning. Ibland kan symtomen vara så kraftiga att patienterna måste läggas in på sjukhus för intravenös vätskebehandling, men i de flesta fall är vätskeersättning man blandar och dricker mer effektivt.

De sällsynta tillfällen där EHEC-infektion ger njursvikt kräver inläggning på sjukhus, och behandling med en konstgjord njure (dialys) kan behöva ges under den mest kritiska perioden.

Förebygga sjukdom

Smitta sker genom att bakterier överförs från djur till människor och genom förorenad mat eller dryck.  

Allmänna råd: Tvätta händerna före och efter matlagning. Undvik mat som inte är genomstekt eller genomkokt. Frukt och grönsaker bör sköljas ordentligt. Förvara matvaror tillräckligt nedkylda.

Svenska myndigheter kontrollerar slaktprocessen och köttprodukterna noggrant. Risken för smitta av svenska produkter är därför liten. 

Personer som har en EHEC-infektion och arbetar inom livsmedelsindustrin eller inom vården och har kontakt med allvarligt sjuka personer, får inte vara på arbetsplatsen innan de har ett till tre normala avföringsprov. För övriga E. coli-infektioner är kontrollprover inte nödvändiga.

Förskola/dagverksamhet

Också vid vistelse på förskola är reglerna stränga. Barn som har EHEC-infektion ska inte gå till förskolan innan de har lämnat ett till tre normala prover med helst två dygns mellanrum. Även hushållskontakter till barn med en sådan infektion ska lämna avföringsprov.

Vid enstaka fall av EHEC hos barn som går i förskola bör andra barn i förskolan och eventuellt anställda som har eller nyligen har haft diarré lämna avföringsprover. I en situation med en allvarlig infektion hos ett barn på en förskola kan det vara aktuellt att ta prover även på barn och anställda utan symtom.

Personer med övriga E. coli-infektioner kan återgå till skola eller förskola vid symtomfrihet, kontrollprover anses inte nödvändiga.

Prognos

I Sverige är prognosen för e-coli infektion i tarmen väldigt god. Det ser annorlunda ut för personer i låginkomstländer där diarrésjukdomar särskilt hos barn kan orsaka allvarliga efterföljder. 

I Sverige ses i enstaka tillfällen ett allvarligt förlopp hos personer som drabbas av EHEC. Komplikationer till en EHEC-infektion kan vara hemolytiskt-uremiskt syndrom (HUS) med njursvikt och lågt antal blodplättar, också kallat trombotisk trombocytopenisk purpura (TTP). Dessa komplikationer är ovanliga men bland de som drabbas är dödligheten 3–5 %.


Annons
Annons
Annons