Cancer i mun och svalg, översikt


Uppdaterad den: 2012-10-02
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Näsa, svalg och hals – tvärsnitt

Varje år får cirka 1300 personer i Sverige diagnosen cancer i läpp, munhålan, svalg eller spottkörtlar. Muncancer omfattar cancersjukdom i mun, tunga, gom och spottkörtlar. Svalgcancer innebär i det här sammanhanget cancer i den delen av svalget som ligger i nivå med munhålan (orofaryngeal cancer).

Varje år dör cirka 300 personer i Sverige av cancer i munhålan och svalget. Tidig diagnos innebär att sjukdomen i de flesta fall kan behandlas med gott resultat. Dessvärre upptäcks många fall av cancer i munhåla och svalg sent, det vill säga vid en tidpunkt då cancern har spridit sig till omgivande vävnad eller till andra delar av kroppen. En orsak är att cancer i mun och svalg kan vara relativt symtomfri i de tidiga stadierna och då inte leder till läkarkontakt.

Symtom och tecken

Tidiga tecken på cancer i mun och hals är förändringar i munhålans slemhinnor. Dessa kan vara:

Annons
Annons
  • Ett sår i munhålan som inte läker eller som blir större.
  • Ihållande smärta i munnen.
  • Svullnader eller vita, röda eller mörka fläckar inne i munnen.
  • Förtjockning av kinden.
  • Svårigheter att tugga, svälja eller röra tungan.
  • Svårigheter att röra käken, eventuellt svullnad eller smärta i käken.
  • Ömhet i halsen eller en känsla av att man har satt något i halsen.
  • Smärta kring tänderna eller tandlossning.
  • Domningar i tungan eller på andra ställen i munnen.
  • Röstförändringar.
  • En knuta/svullnad på halsen.
  • Ensidig öronvärk, men normal trumhinna vid läkarundersökning.

De flesta fall av cancer i munhålan uppstår på tungan, speciellt tungranden eller i munbotten. De kan också uppstå på insidan av kinderna, i mjuka gommen eller i gomtaket.

Orsaker

Cancer i mun och svalg kan uppstå som ett resultat av faktorer som orsakar cellskada i munnen och svalget. Tobaksbruk och hög alkoholkonsumtion kan vara en sådan faktor. Kombinationen av att röka eller tugga tobak, använda snus och hög alkoholkonsumtion ökar risken för att utveckla cancer i mun och svalg. 

Forskarna har uppmärksammat en betydligt ökad förekomst av infektion med humant papillomavirus (HPV) i halsen. HPV verkar vara associerat till många av fallen med orofaryngeal cancer.

Annons
Annons

Riskfaktorer

Det finns en rad faktorer som ökar risken för cancer i munhålan, men som du själv kan påverka. Dessa är:

Tobak. Tobak kan skada slemhinnorna på insidan av munhålan och svalg. Rökare har sex gånger högre risk för att utveckla cancer i mun och svalg jämfört med icke-rökare. 

Hög alkoholkonsumtion. Alkohol kan också skada slemhinnorna inne i munnen och i svalget. Cirka 75–80 % av dem som insjuknar i dessa cancerformer är storkonsumenter av alkohol. Kombinationen alkohol och tobak ökar risken betydligt.

Kronisk irritation av kantiga tänder eller dåligt anpassade tandproteser. Irritation som orsakas av tandproteser verkar inte kunna leda till cancer i munhålan. Dock kan dåligt anpassade proteser leda till att partiklar från tobak och alkohol blir liggande mellan protesen och slemhinnan och irriterar slemhinnans ytliga skikt.

Vita fläckar på tungan eller på insidan av kinden (leukoplaki). För det mesta är dessa fläckar ofarliga, men leukoplaki kan vara allvarligt då en del av dem kan utvecklas till förstadier till cancer. En hög andel av fall med muncancer påträffas i områden invid en leukoplaki. Leukoplakin kan bero på en rad olika orsaker, inklusive rökning eller tuggande på tobaksprodukter, dåligt anpassade tandproteser, slemhinna som nötts av en tand eller kindbitning.

HPV, humant papillomvirus, i munhålan. Förekomst av HPV är vanligare bland personer med munhålecancer. Viruset är sexuellt överfartbart.

När ska du söka läkarhjälp?

Kontakta läkare om du:

  • Lägger märke till att du har sår i munnen som inte läker.
  • Har knutor eller vita, röda eller mörka fläckar inne i munnen.
  • Upplever ihållande smärta eller har tappat känsel i munnen.
  • Har upprepade blödningar från munnen.
  • Märker förändringar i slemhinnornas utseende eller hur det känns.
  • Har kraftig öronvärk.

Vart och ett av de här symtomen kan vara ett tecken på cancer i munhåla/svalg. Ju tidigare du söker läkare, desto större är chansen att behandlingen ska bli framgångsrik.

Diagnos

Läkaren inspekterar och bedömer förändringar i munhåla och svalg. För att avgöra om förändringarna i munnen eller svalget utvecklats till cancer måste läkaren ta ett vävnadsprov (biopsi) från den förändrade slemhinnan. Vävnadsprovet undersöks i mikroskop där experter kan avgöra om det finns cancerceller.

Nästan alla typerna av cancer i munhåla och svalg är det vi kallar skivepitelcancer. Skivepitelceller är fasta och platta och klär munhålan och svalget på samma sätt som den ytliga delen av huden. Skivepitelcancer utvecklas från onormala celler som till en början bara finns på ytan. Efterhand som tumörsjukdomen utvecklas kommer cancercellerna att tränga ned i de djupare delarna av munhålan och svalget och kan därifrån sprida sig till lymfknutorna på halsen eller mer avlägsna delar av kroppen.

För att avgöra hur långt cancersjukdomen har spritt sig måste du genomgå bilddiagnostiska undersökningar. Dessa inkluderar:

  • Röntgen. Det kan vara bra att ta röntgenbilder av tänderna samt av huvud och bröstkorgen.
  • Datortomografi eller MR. En datortomografiundersökning är en typ av röntgenundersökning där man kan skikta upp kroppen i tvådimensionella skivor. Vid MR däremot används inte röntgenstrålar. Istället används en dator som skapar bilder av tunna skivor av kroppen med hjälp av ett kraftigt magnetfält och radiovågor. De här bilderna kan studeras i vilken riktning eller plan som helst. Datortomografi- och MR-bilderna bidrar till att fastslå omfattningen av tumören och om det finns spridning till lymfknutor.
  • Ultraljud. Den här metoden använder inte strålar. Istället kombinerar metoden högfrekventa ljudvågor och dataanalys. Ultraljud är speciellt lämpligt för att skaffa information om form, vävnadstyp och avgränsning av tumörer och cystor. En sändare/mottagare skickar ut icke hörbara ljudvågor som reflekteras tillbaka till sändaren (på samma sätt som en radar eller ett ekolod). De här reflekterade ljudvågorna överförs sedan till en bildskärm.

Många fall av cancer i munnen och svalget upptäcks inte förrän sjukdomen är långt framskriden. Vid tidig upptäckt kan skivepitelcancer nästan alltid behandlas med gott resultat.

Behandling

Kirurgi och strålbehandling är de vanliga behandlingsformerna vid tidig behandling av cancer i munhåla och svalg. Vid långt framskriden cancer används kirurgi i kombination med strålbehandling eller strålbehandling i kombination med cellgift (cytostatika). En behandlingsplan skapas som tar hänsyn till en rad faktorer, av ett team av Öron-Näsa-Hals-läkare och cancerläkare (onkologer).

Kirurgi. Vilken typ av kirurgi som blir aktuell beror på tumörens storlek och var i kroppen den ligger. Tumörer som inte har växt in i omkringliggande vävnad kan tas bort kirurgiskt med förhållandevis få biverkningar. Om tumören däremot har invaderat omkringliggande vävnad blir det kirurgiska ingreppet mer omfattande. Ibland måste benvävnad från käken eller hårda gommen tas bort. För att behandla cancer i tungan eller svalget kan läkaren behöva ta bort vävnad som används vid sväljning och i vissa fall måste man ta bort den del av svalget som man använder för att skapa rösten (strupen). Om cancern har spritt sig till lymfknutor på halsen kan läkaren i vissa fall ta bort dessa.

Strålbehandling. Vid strålbehandling används röntgenstrålar för att döda cancerceller. Behandlingen kan användas enskilt för mindre tumörer, eller i kombination med cellgift för att behandla större tumörer. Strålbehandling kan också användas tillsammans med kirurgi - före kirurgi för att krympa tumörens storlek och efter kirurgi för att ta död på eventuella kvarvarande tumörceller.

Cytostatika. Cellgift används för att döda cancerceller. Det kan tillföras direkt i blodet (intravenöst) eller i form av tabletter. Typen av cellgift och behandlingens längd beror på tumörens storlek och placering i kroppen. Om det rör sig om en stor och invaderande tumör kan cytostatika i kombination med strålbehandling bli aktuell istället för kirurgi. När en större tumör har tagits bort kan rekonstruktionskirurgi behövas för att förbättra tillfrisknandet hos patienten.

Rekonstruktionskirurgi. Målet med den här typen av kirurgi är att förbättra utseendet och korrigera problem som kan ha uppstått av behandlingen, såsom svårigheter att tugga, svälja, tala eller andas. I vissa fall kan det vara nödvändigt att transplantera hud eller vävnad från andra delar av kroppen för att återuppbygga munnen, svalget eller käken. Det kan också vara nödvändigt att operera in en tandprotes för att ersätta en del av käken som har tagits bort vid kirurgi. Om omfattande kirurgi har utförts på halsen kan det också vara nödvändigt att operera ett hål i halsen (trakeostomi) för att underlätta andningen. Om svalgmusklerna har tagits bort kan det vara nödvändigt att göra ett hål i magsäcken (en gastrostomi) för att kunna tillföra mat och näring direkt in i magsäcken genom en födoslang.

Rehabilitering. Efter operation kan man behöva jobba med logoped och dietist för att anpassa sig till det dagliga livet igen. En logoped kan hjälpa till att klara problem med att tala och svälja. Om man har förlorat förmågan att tala kan man lära dig tala genom att pressa luft upp genom matstrupen. Det finns också hjälpmedel för att tala. En dietist kan hjälpa till att välja en kost som passar om en del av förmågan att tugga och svälja är förlorad. Man kan även få hjälp av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut när det finns behov för att göra praktiska anpassningar i vardagslivet eller på arbetsplatsen.

Komplikationer

Kirurgisk borttagning av en mindre tumör i munnen behöver inte ha några negativa effekter. Omfattande kirurgi däremot kan kräva stora justeringar i hur man tuggar, sväljer, andas eller talar. Man kan behöva en protes i munnen för att ersätta borttagna delar av tänderna, tandkött och käke. I mer uttalade fall kan man behöva slangar/rör för att få i sig näring eller kunna andas eller rösthjälpmedel för att kunna tala.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons