Utredning av högt blodtryck

Ett högt blodtryck ger i regel inga symtom och upptäcks därför ofta av en slump. För att vara säker på att man har ett varaktigt högt blodtryck behövs ofta flera mätningar.

Uppdaterad den: 2019-08-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är högt blodtryck?

Högt blodtryck (hypertoni) betyder att trycket i kroppens pulsådror är högre än det som definieras som normalt. Högt blodtryck räknas inte som en sjukdom i sig, men är en belastande faktor för hjärtat och medför en risk för utveckling av bland annat stroke och hjärtinfarkt.

Högt blodtryck ger vanligtvis inga symtom. Vid fysisk aktivitet stiger blodtrycket till betydligt högre nivåer utan att det är något sjukligt eller att man får symtom av det. Det behövs för att förse kroppen med syre vid aktivitet och hjärtat och kärl är byggda för att klara av det förhöjda trycket under perioder. Vid mycket högt tryck, något som är sällsynt, kan man uppleva yrsel och huvudvärk.

Eftersom de flesta inte märker att de har högt blodtryck och eftersom detta är ett tillstånd som kan få allvarliga följder är blodtrycksmätning en viktig del av hälsoundersökningar.

Annons
Annons

Ofta upptäcks hypertoni av en tillfällighet. Det kan då vara nödvändigt att göra fler undersökningar, bland annat för att se om det finns någon särskild orsak till det höga blodtrycket och om det har uppstått några komplikationer.

Diagnostiska undersökningar i primärvården

Blodtrycksmätning

Mätning av blodtrycket är en enkel och snabb undersökning som har använts länge. Den är smärtfri och ofarlig och ger förhållandevis pålitliga resultat.

Blodtryck anges i en mätenhet som kallas millimeter kvicksilver (mmHg). Trycket anges med två tal som åtskiljs av ett snedstreck: övertryck och undertryck. Övertrycket är trycket i pulsådrorna (artärerna) när hjärtat drar ihop sig (det systoliska trycket). Undertrycket är trycket i pulsådrorna mellan hjärtslagen (det diastoliska trycket). Ett blodtryck på 150/90 mmHg betyder alltså att trycket är 150 mmHg på det högsta och 90 mmHg på det lägsta.

Annons
Annons

Under ideala förhållanden ska blodtrycket ligga omkring eller lägre än 120/80 mmHg. Hos de flesta blir det högre med åren. När övertrycket blir 140–159 mmHg och/eller undertrycket blir 90–100 mmHg kallar man det för mild hypertoni. Mild hypertoni behandlas ofta med förändringar i levnadsvanor och ibland läkemedel. 

Om övertrycket är 160-180 mmHg och/eller undertrycket är 100–110 mmHg kallas det måttlig hypertoni. Ännu högre tryck kallas svår hypertoni. Måttlig och svår hypertoni ska nästan alltid behandlas med läkemedel.

Blodtrycket mäts ofta i en eller två armar, men kan ibland också mätas i benen. Blodtrycket ska mätas när personer är bekvämt sittande med ryggstöd och fötterna på golvet (eller liggande) och med armen vilande. Manschetten, delen som fylls med luft under mätningen, ska vara i samma horisontella höjd som hjärtat. Rätt storlek på manschetten är viktig, eftersom en för stor manschett gör att det uppmätta blodtrycker är för lågt. Vid en för liten manschett mäter man ett för högt blodtryck. För att få ett så noggrant resultat som möjligt av blodtrycksundersökningen mäts trycket vanligtvis minst två gånger.

Blodtrycket stiger och sjunker snabbt när vi är i aktivitet. Före blodtrycksmätning ska du därför sitta stilla i minst tre till fem minuter, helst längre. Samtal och aktiviteter kan höja blodtrycket och ska därför inte göras innan och under mätningen. Kaffe och tobak kan öka blodtrycket och man ska avstå från det minst 30 minuter före blodtrycksmätningen.

Stress och ångest kan öka blodtrycket väsentligt hos enskilda individer. Vissa personer kan få ett högre blodtryck under blodtrycksmätningen även om det vanligtvis är normalt. Detta kallas ofta "vitrockseffekt", eftersom det uppstår på läkarmottagningen. Personer som på detta sätt får förhöjda tryck i samband med sjukvårdskontakter kan få med sig en blodtrycksmätare hem för att göra mätningar själva i hemmiljö. 

Hos andra kan det vara aktuellt att göra en så kallad 24-timmars blodtrycksmätning. Detta sker med en bärbar blodtrycksmätare som kopplas till armen och som automatiskt gör mätningar under ett helt dygn. Gränsvärdena för när man talar om hypertoni är något annorlunda vid en dygnsmätning. Dygnsvärden över 130/80 mmHg passar ihop med hypertoni. Man har sett att värden från en sådan mätning har större förmåga att uttala sig om framtida sjukdomar i hjärta och kärl än mätningar på vårdinrättningar. 

Blod- och urinprover

Blod- och urinprover tas för att undersöka om det finns någon annan sjukdom som orsakar det höga blodtrycket eller om kroppen har tagit skada av det förhöjda trycket. Vissa blodprover kan också ge en indikation på hur stor risk man har för att få komplikationer av det förhöjda trycket (riskbedömning). 

Bland de vanligaste blodproverna finns hemoglobin (blodvärde), salter (elektrolyter som natrium och kalium), njurprover och blodfetter – däribland kolesterol. Blodsockermätning görs också, eftersom diabetes är ett vanligt problem hos personer med högt blodtryck. En rad andra blodprover kan undersökas om läkaren misstänker särskilda problem.

Man utför urinundersökningar för att se om det förekommer förhöja proteinnivåer i urinen, vilket är ett tecken på att njurarna är skadade.

EKG

Elektrokardiografi (EKG) är en undersökning som ger information om hur hjärtat fungerar. Med EKG kan man bland annat se tillstånd som förstorat hjärta och rytmstörningar.

Under undersökningen ligger man på en bänk medan tolv klisterlappar fästs på bestämda platser på kroppen (på bröstkorgen, armarna och benen). På dessa fäster man elektroder som mäter de elektriska signalerna i hjärtmusklerna. Undersökningen är ofarlig och gör inte ont.

Andra undersökningar

Personer med högt blodtryck kan ibland behöva undersökas av hjärtspecialist eller på sjukhus. Detta kan ske då allmänläkaren misstänker att andra sjukdomar orsakar det förhöjda trycket, eller att komplikationer har uppstått.

Ekokardiografi

Ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi) kan vara aktuellt för vissa. Denna undersökning görs genom att ljudvågor skickas från ett ultraljudsinstrument mot hjärtat. En del av ljudvågorna reflekteras tillbaka till instrumentet som skapar bilder av hjärtat på en tv-skärm.

Ekokardiografi är en bra metod för att bedöma hjärtfunktionen, och denna undersökning är särskilt viktig efter en hjärtinfarkt. Under undersökningen ligger man på en brits och ett litet handhållet instrument (ultraljudsgivaren) hålls på huden ovanför ditt hjärta. Undersökningen är smärtfri och ofarlig.

Njurundersökningar

Njurarna kan både orsaka högt blodtryck och skadas av högt blodtryck. Njurundersökningar är därför nödvändiga då och då hos personer med hypertoni.

Man kan undersöka njurarna på olika sätt. Ofta genomför man ultraljudsundersökning med ett instrument som placeras över njurarna så att bilder av njurarna visas på en tv-skärm.

I vissa fall är det bättre att göra röntgenundersökningar av njurarna. Detta kan antingen vara datortomografi (datoriserad skiktröntgen) eller angiografi (kontrastundersökning av blodkärl). En mer detaljerad undersökning, som kallas magnetkameraundersökning (MR), ger mycket bra bilder på njurarna och används då och då.


Annons
Annons
Annons