Yrsel

Vad är yrsel?

Yrsel är ett svårdefinierat symtom och har traditionellt delats in i olika kategorier: en falsk känsla av rörelse, en känsla av att man är nära att svimma, en känsla av att inte vara stadig/ha kontroll över balansen och ospecifik/oklar yrsel. Skillnaden mellan dessa symtom har dock inte visat sig vara till hjälp vid att ställa diagnos och hitta rätt behandling. Beskrivningar av yrsel kan vara till exempel en känsla av osäkerhet, ostadighet, nära till att svimma, svartnande, berusning, rytmisk gungande som om man vore på en båt, karusell, något rör sig, overklighet, att försvinna, att falla, desorientering och/eller att omgivningen lutar.

Yrsel är mycket vanligt och blir allt vanligare med stigande ålder. Ungefär en av fem upplever yrsel och i åldersgruppen över 65 år upplever över en tredjedel yrsel då och då.

Orsak

Yrsel uppstår oftast till följd av en rubbning i kroppens balansorgan i innerörat eller på grund av störningar i hjärnans funktioner. 

Exempel på orsaker i innerörat är:

• Godartad lägesyrsel ("kristallsjuka, kristaller i innerörat"). En vanlig orsak. 
• Akut inflammation av balansnerven.
• Ménières sjukdom.
• Nybildning av ben i öronbenkedjan (otoskleros).
• Läckage av innerörevätska ut från innerörat till mellanörat (perilymfatisk fistel). 

Exempel på orsaker i hjärnans funktioner är:

• Yrsel i samband med migrän. En vanlig orsak. 
• Tillfällig syrebrist i hjärnan (TIA) eller stroke.
• Tumörer i hjärnan.
• Multipel skleros. 

Andra möjliga orsaker till yrsel kan vara:

• Läkemedelsbiverkningar. En vanlig orsak.
• Lågt blodtryck i samband med uppresning. En vanlig orsak.
• Psykiska orsaker, såsom hyperventilation och paniksyndrom.
• Påverkan av alkohol och droger.
• Blodbrist.
• Svimningstendens.
• Dålig känsel eller nedsatt information från benen (polyneuropati).
• Akuta infektioner som ger svaghetskänsla och lågt blodtryck. 
• Yrsel på grund av nackbesvär.
• Nedsatt syn.

Akut yrsel

Yrsel som uppstår i loppet av sekunder orsakas många gånger av akut godartad lägesyrsel. Tillståndet utlöses av huvudrörelser och den intensiva yrseln varar i mindre än en halv minut. En akut inflammation av balansnerven är ovanligare och ofta finns uttalat illamående och/eller kräkningar. En stroke eller tillfällig syrebrist i hjärnan kan också ge akut yrsel och leder ofta till andra symtom såsom svårigheter att prata, svårigheter att röra en arm eller ben, eller ett snett leende. Stroke är lyckligtvis relativt ovanligt, särskilt hos yngre personer, men behöver akut omvårdnad. Vid misstanke om stroke bör man därför direkt kontakta sjukvården (112).

Diagnos

Sjukdomshistorien är avgörande när diagnosen ska ställas. Det är särskilt viktigt att veta om yrseln kommer och går eller om den fortsätter under en längre period. Andra viktiga uppgifter är om det finns saker som utlöser yrseln (som till exempel uppresning, huvudrörelser) och om det finns några tillhörande symtom. Vid samtidig hörselnedsättning kan man misstänka orsaker i innerörat eller en störning i hjärnans funktioner. Det är också viktigt att få veta om det finns andra (kroniska) sjukdomar som kan förklara yrseln, om man har varit med om en olycka och om man har varit opererad i hjärnan eller öronen. 

För att veta mer om vad som kan vara orsaken till yrseln kan olika kroppsundersökningar utföras. Oftast ingår en undersökning av hjärta och blodtryck och en undersökning av hjärnans och nervernas funktion, en neurologisk undersökning. En undersökning av öronen och hörsel kan ge information om möjliga orsaker till yrseln. När man misstänker godartad lägesyrsel utförs ett särskilt test för att framkalla symtomen, vilket kan bekräfta diagnosen. En undersökning av nacken kan ge misstanke om yrsel på grund av nackbesvär. 

Man har sett att farliga tillstånd såsom stroke, tumörer och multipel skleros i regel upptäcks genom att bedöma sjukdomshistorien och genom att genomföra en neurologisk undersökning. Vid misstanke om stroke kan man utföra särskilda tester, som har en god förmåga att skilja det farliga från det ofarliga. 

Andra undersökningar som kan vara av värde om en vanlig undersökning inte ger någon förklaring är:

• Blodprover – har ingen stor nytta vid yrsel, men kan övervägas när man misstänker blodbrist, diabetes eller störningar i kroppens förmåga att hålla salter i blodet på rätt nivå. 
• EKG och/eller långtidsregistrering av hjärtrytmen – när man misstänker problem med hjärtats rytm. 
• Audiometri – hörseltest.
• Datortomografi eller magnetkameraundersökning av hjärnan eller innerörat – när man misstänker sjukdomar inne i hjärnan.
• EEG, registrering av den elektriska aktiviteten i hjärnan med hjälp av elektroder som fästs på huvudet– när man misstänker epilepsi.
• Olika specialtester av balans och hörsel – utförs ofta av andra specialister (yrselspecialister).

Behandling

Behandlingen av yrsel beror på vilken diagnos man misstänker. Godartad lägesyrsel är ett besvärande tillstånd, men yrseln kan med egenträning minska eller försvinna helt. Vid sjukdomar i hjärnans funktioner behöver man däremot oftast komma till en neurolog. Ibland är yrseln så kraftig att man behöver komma till akutsjukvården.

För att minska risken för yrsel kan man själv se till att vara försiktig med alkohol och att minska eventuell användning av lugnande medel och sömnmedel. Många läkemedel kan ge yrsel, särskilt när de används tillsammans. 

Vid akut yrsel med illamående kan läkemedel mot yrsel och illamående vara till hjälp.