Stroke
En stroke uppstår när hjärnceller skadas. Oftast är orsaken en blodpropp som gör att kärlen till hjärnan täpps till, vilket ger syrebrist i hjärnan. Andra gånger handlar det om en hjärnblödning.
Vad är stroke?
Stroke är ett plötsligt bortfall av kroppsfunktioner på grund av rubbningar i hjärnans blodcirkulation. Blodpropp i hjärnans blodkärl är orsaken i 80–85 % av fallen, medan övriga fall orsakas av hjärnblödning. Om symtomen går tillbaka inom 24 timmar kallar man det för transitorisk ischemisk attack, TIA. En TIA pågår i de flesta fall i mindre än en timme.
Symtomen vid stroke kommer mycket snabbt. Om en person har ett av AKUT-symtomen på stroke, ska man genast ringa 112!
| AKUT-testet |
| Ansikte (A) – ansiktet hänger. |
| Kroppsdel (K) – en arm faller om man håller armarna lyfta i 10 sekunder. |
| Uttal (U) – personen sluddrar eller har svårt att uttala en mening som "Det är vackert väder idag". |
| Tid (T) – varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna. |
Förekomst
Varje år insjuknar ungefär 25 000–30 000 i Sverige i en stroke. Tre fjärdedelar av dessa fick stroke för första gången, medan en fjärdedel har haft stroke förut. Antalet personer med stroke har minskat mellan 2006 och 2015. Medelåldern för att insjukna i stroke är 75 år.
Orsak
Stroke är i regel ett resultat av en blodpropp (hjärninfarkt) eller en blödning i ett av hjärnans blodkärl. Om ett blodkärl täpps till kommer de hjärnceller som blodkärlet försörjer i normala fall att dö, de förlorar sin syretillförsel och det uppstår en hjärninfarkt.
Vid en hjärnblödning är det de celler som ligger närmast blödningen som dör på grund av trycket från denna. Hjärnceller som dör ersätts endast i liten grad av nya celler. De döda cellernas uppgifter kan dessutom bara övertas av andra celler i begränsad omfattning. Det är orsaken till att hjärnskador i många fall leder till bestående funktionshinder.
De olika områdena i hjärnan har olika uppgifter och symtomen som uppstår beror därför på var i hjärnan blodproppen eller blödningen finns.
Det finns flera faktorer som ökar risken för att utveckla stroke:
- Högt blodtryck.
- Tidigare genomgången stroke eller TIA.
- Hjärtsjukdom.
- Diabetes typ 1 och typ 2.
- Fysisk inaktivitet.
- Rökning.
- Högt alkoholintag.
- Övervikt.
- Mycket stress.
- Depression.
- Hjärtsjukdom.
Diagnos
Vid misstanke om stroke ska patienten alltid läggas in akut på sjukhus. Där utför man en datortomografi, CT, av hjärnan för att fastställa om det rör sig om en blödning eller en blodpropp eller om det kanske är en annan sjukdom.
Symtomen och sjukdomshistorien räcker vanligtvis för att kunna ställa diagnosen. En neurologisk undersökning med utvärdering av kraft, känsel, syn, tal med mera säger något om var i hjärnan skadan sitter och hur allvarlig den är. Sådana undersökningar ska dock inte fördröja behandlingen om man misstänker stroke.
Behandling
Syftet med behandlingen är att begränsa skadan och påverkan på hjärnans funktioner och att minska risken för en ny stroke. Man skiljer mellan akutbehandling och behandling efter akutfasen. I akutfasen är behandlingsupplägget olika för hjärninfarkt och hjärnblödning.
Vid hjärninfarkt ska blodproppslösande behandling (trombolys) ges inom några timmar. Ibland är det aktuellt med kirurgi, där man plockar bort blodproppen. Om stroken beror på hjärnblödning är det viktigt att sänka blodtrycket och det kan bli aktuellt att göra ett kirurgiskt ingrepp för att sänka trycket i hjärnan.
Efter den akuta fasen är det viktigt med olika insatser för att minska risken för en ny stroke. Det kan vara att lägga om livsstil, med bättre mat och mer motion. Dessutomfår strokepatienter ofta behandling med läkemedel som sänker blodtryck och blodfetter och minskar risken för blodproppar.
Rehabilitering av förlorade funktioner är en viktig del av behandlingen. Den inleds tidigt och pågår ofta en längre tid.
Prognos
Vid en hjärninfarkt dör ungefär 10 % av patienterna inom den första månaden, medan dödligheten vid en hjärnblödning i samma period är 30 %.
För dem som får funktionshinder efter en stroke är social isolering vanligt, särskilt bland dem som får störningar i språkfunktionen. Man ser också ångest, oro och depression hos många strokedrabbade. De närstående behöver mycket information och stöd, eftersom de har en viktig roll i rehabiliteringen av personen som fått stroke.
