Hjärtarytmi

Vad är hjärtarytmi?

Hjärtrytmproblem, hjärtarytmier, uppstår när de elektriska impulserna i hjärtat som samordnar hjärtslagen inte fungerar som de ska och hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet.

De flesta människor upplever av och till tillfälliga, kortvariga, ofta helt ofarliga arytmier. Det kan vara hjärtat som hoppar över ett hjärtslag eller några extra snabba hjärtslag efter varandra. Tillståndet upplevs som hjärtklappning.

Hos äldre människor kan ett oroligt hjärta vara mer plågsamt, och ibland också ett allvarligare tillstånd. Då åtföljs rytmstörningen av andfåddhet, svimning eller till och med plötslig död. Hjärtat stannar eller slår så långsamt att det leder till syrebrist i hjärnan och själva hjärtat. Om tillståndet inte behandlas omedelbart kan det vara livshotande.

Arytmityper

Hjärtarytmier kan förekomma när det är fel i någon fas av hjärtats elektriska system. Läkarna delar in arytmierna utifrån var i hjärtat de uppstår (i förmaken eller kamrarna) och hjärtslagens hastighet.

Arytmier kan delas in i grupper:

• Takykardi betyder snabb puls – det vill säga mer än 100 slag per minut. Man skiljer mellan takykardier som uppstår i förmaken (förmaksflimmer, förmaksfladder, supraventrikulära takykardier, Wolff-Parkinson-Whites syndrom) och i kamrarna (kammartakykardi, kammarflimmer, långt QT-syndrom). Kammartakykardier är ofta allvarligare än förmakstakykardier.
• Bradykardi betyder långsam puls – vilket brukar definieras som en vilopuls någonstans under 40–60 slag per minut. 

Alla takykardier eller bradykardier innebär inte sjukdom. I samband med fysisk belastning är det normalt att takykardi uppstår för att säkerställa att vävnaderna får tillräckligt med syrerikt blod (sinustakykardi). Idrottsutövare kan ha en vilopuls under 60 slag per minut eftersom deras hjärtan arbetar så effektivt (pumpar mycket blod på en gång).

Ofarliga extraslag kan uppstå både i förmak och kammare.

Symtom och tecken

En rytmstörning i hjärtat behöver inte ge symtom. Ibland upptäcker läkaren det vid en rutinkontroll innan personen själv märkt något. Men ofta ger onormala hjärtrytmer tydliga symtom och tecken som:

• Oro, skälvning i bröstet.
• Snabba hjärtslag.
• Långsamma hjärtslag.
• Bröstsmärtor.
• Andfåddhet.
• Yrsel.
• Det svartnar för ögonen.
• Svimning eller nära att svimma.

Orsak

Hjärtat är indelat i fyra rum med två rum på höger och två rum på vänster sida. På varje sida finns ett förmak (atrium) och en kammare (ventrikel) som arbetar tillsammans för att pumpa ut blodet i kretsloppet.

Rummen på höger sida pumpar ut blodet i lungkretsloppet och rummen på vänster sida pumpar ut blodet i det stora kretsloppet. Vid ett enskilt hjärtslag fungerar de två rummen på samma sida som två pumpar. Först drar de mindre förmaken ihop sig och fyller de avslappnade kamrarna med blod. Strax därefter drar de kraftiga kamrarna ihop sig och pressar ut blodet i kretsloppet, samtidigt som klaffarna till förmaken stängs och förmaken fylls med blod igen.

Effektiv blodcirkulation kräver en rytmisk samordning av förmak och kammare för bästa möjliga pumpeffekt. Dessutom krävs en god pulskontroll, det vill säga hastigheten på hjärtslagen, som normalt är 60–100 slag per minut när kroppen är i vila. De här två mekanismerna samordnas via hjärtats elektriska system. 

 

Skador på hjärtats elektriska system

Det är inte sannolikt att en person med ett normalt, friskt hjärta drabbas av en bestående rytmstörning utan påverkan av en eller flera utomstående faktorer. Det kan vara en elektrisk stöt eller användning av ett otillåtet läkemedel. Det beror först och främst på att hjärtat är fritt från onormala element, till exempel ärrvävnad. Ärr i hjärtat kan uppstå som en följd av en lång rad tillstånd, men är vanligast efter en hjärtinfarkt. Ärrförändringar kan störa igångsättningen av en impuls i sinusknutan eller impulsens utbredning i ledningssystemet.

Dessutom kan hjärtcellernas oförmåga att leda elektriska impulser i refraktärperioden förhindra att tillfälliga elektriska impulser som uppstått på ett annat ställe än i sinusknutan utvecklas till en arytmi. Om hjärtat däremot är sjukt eller skadat, kan igångsättningen och utbredningen av hjärtats elektriska impulser bli instabila, något som ökar risken för arytmier.

Tillstånd som kan leda till arytmi

Alla förändringar i hjärtat kan leda till utveckling av arytmi på grund av:

• Nedsatt blodtillförsel. Om blodtillförseln till hjärtat är nedsatt, kan det leda till att hjärtcellernas förmåga att fungera normalt förändras – något som också gäller de celler som leder de elektriska impulserna i hjärtat.
• Skadad eller död hjärtvävnad. När hjärtvävnaden skadas eller dör kan det påverka hur de elektriska impulserna sprider sig i hjärtat.

Koronar hjärtsjukdom

Sjukdomen omfattar de två tillstånden angina pectoris och hjärtinfarkt, och beror på nedsatt eller blockerad cirkulation i hjärtats kranskärl (koronarartärerna). Även om koronarhjärtsjukdom har förknippats med många olika typer av arytmi, förknippas den oftast med kammararytmier och plötslig hjärtdöd. Förträngningen av koronarartärerna kan öka så mycket att en del av hjärtat dör på grund av blodbrist (hjärtinfarkt). En gammal hjärtinfarkt lämnar ärr i hjärtmuskeln. Elektriska kortslutningar runt ärret kan störa den normala hjärtfunktionen genom att hjärtat vill slå extra fort (kammartakykardi) eller gå över till att flimra (kammarflimmer). Obehandlad kammarflimmer leder till döden.

Kardiomyopati

Kardiomyopati är ett tillstånd som uppstår först och främst när kammarväggarna sträcks och förstoras (dilaterad kardiomyopati) eller när vänster kammarvägg förtjockas och hämmar utpumpningen av blod (hypertrofisk kardiomyopati). I båda fallen minskar hjärtats förmåga att pumpa blod och det leder ofta till skada på hjärtvävnaden.

Klaffsjukdom

Läckage eller förträngning i hjärtklaffarna kan leda till sträckning och förtjockning av hjärtmuskeln. När kamrarna blir förstorade och svaga som en följd av den extra belastningen från trånga eller läckande klaffar, är risken för arytmi större.

Diagnos

För att ställa diagnosen hjärtarytmi ställer läkaren frågor som gör det mer eller mindre sannolikt om det föreligger en arytmi. Det kan vara frågor om:

• Symtom före och under den misstänkta arytmin.
• Vad som utlöste den misstänkta arytmin.
• Man har någon hjärtsjukdom.
• Onormalt fungerande sköldkörtel.

Oftast ordinerar läkaren en del prover för att se om man kan hitta en orsak till arytmin eller för att se om njurar och lever klarar av läkemedelsbehandling.

Läkaren kan också utföra övervakningstester av hjärtat, specifika för arytmi. Dessa tester övervakar hjärtat antingen passivt eller så försöker de aktivt utlösa en arytmi medan läkarna noggrant övervakar hjärtat.

Behandling

Hjärtarytmi är ett symtom och den bakomliggande orsaken kan variera från ett helt godartat till livshotande tillstånd.

Exempel på behandling av hjärtarytmi kan vara att:

• Personen själv, med så kallad vagusmanöver, kan stoppa en takykardi genom att utföra särskilda åtgärder som att hålla andan, krysta som om man sitter på toaletten, eller hosta.
• Vid förmakstakykardi, till exempel förmaksflimmer, kan läkaren använda mediciner eller så kallad elkonvertering för att få hjärtat att återgå till sin naturliga rytm.
• Läkaren, vid en så kallad kateterablation, för in en eller flera katetrar genom blodkärl till hjärtats hålrum. Elektroden på kateterspetsen värms upp med hjälp av radiofrekvensvågor vilket förstör den sjuka struktur som orsakar rytmstörningen. Vanligtvis får detta arytmin att upphöra.
• Få en pacemaker inopererad.
• Implanterbar defibrillator kan opereras in om man har en ökad risk att utveckla elakartade rytmrubbningar från hjärtats kammare och/eller hjärtstopp.
• Om operation skulle visa sig vara nödvändig finns olika kirurgiska metoder att tillgå.

När bör man kontakta läkare?

Arytmier innebär att man kan känna extra hjärtslag eller att hjärtat rusar eller slår för långsamt. Andra symtom och tecken kan bero på nedsatt utpumpning av blod från hjärtat. Det kan vara andfåddhet, svaghetskänsla, yrsel, svimning eller svimningstendens, bröstsmärta eller obehag. Man bör söka läkarhjälp omedelbart om man plötsligt eller ofta upplever något av dessa tecken vid en tidpunkt då man inte förväntar det. Om lite eller inget blod pumpas genom kroppen ramlar en person med kammarflimmer omkull inom loppet av några sekunder och är utan puls och andning. Om detta sker ska de som är tillsammans med dig:

• Ringa 112.
• Om någon i omgivningen kan hjärt-lungräddning bör de omedelbart börja med det. Det kan hjälpa till att upprätthålla blodcirkulationen till organen tills man har gett en elektrisk stöt (defibrillering).

Bärbara hjärtstartare (defibrillatorer) finns på allt fler ställen – kontrollera om det finns någon i närheten. Dessa hjärtstartare är enkla att använda och de är programmerade så att de bara avger en stöt när det krävs.

Komplikationer

Vissa arytmier kan öka risken för komplikatoner.

Slaganfall. När förmaken fibrillerar kan de inte pumpa blodet på ett effektivt sätt. Blod som stannar i förmaken kan bilda blodkoagel. Om ett sådant blodkoagel lossnar kan det flyta med blodet, täppa till en artär i hjärnan och orsaka en hjärninfarkt (ett område i hjärnan som tappar blodförsörjningen). Detta kan skada eller döda en del av hjärnan och det kan leda till döden. Risken för slaganfall är högre om man har högt blodtryck, är över 65 år, har hjärtsvikt eller har haft ett slaganfall tidigare. I dessa fall ordinerar läkaren blodförtunnande medel till exempel warfarin för att minska risken för blodkoagel.

Hjärtsvikt. Ett tillstånd som kan uppstå om hjärtat pumpar dåligt under en längre period som en följd av takykardi eller förmaksflimmer. Ibland kan kontroll av hastigheten på den arytmi som orsakar hjärtsvikten ge en klar förbättring av hjärtats funktion.

Plötslig hjärtdöd. Enskilda hjärtarytmier kan leda till hjärtstillestånd eller kammarflimmer. Utan omedelbar behandling leder dessa tillstånd till döden.