Högt blodtryck, en översikt
Förhöjt blodtryck är vanligt och mer än en miljon personer behandlas med blodtryckssänkande läkemedel i Sverige. Det är ingen sjukdom och ger vanligtvis inga symtom.
Vad är högt blodtryck?
Blodtryck är det tryck som uppstår när blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Vid högt blodtryck förändras blodkärlsväggarna och förlorar med tiden sin elasticitet. Det försvårar hjärtats pumparbete och ökar risken för stroke och hjärtinfarkt.
Blodtrycket anges med två tal som åtskiljs av ett snedstreck. Övertrycket är trycket i pulsådrorna (artärerna) när hjärtat drar ihop sig (det systoliska trycket). Undertrycket är trycket i pulsådrorna mellan hjärtslagen (det diastoliska trycket). Ett blodtryck på 140/90 betyder alltså att trycket är 140 som högst och 90 som lägst. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg).
Förhöjt blodtryck är vanligt och mer än en miljon personer behandlas med blodtryckssänkande läkemedel i Sverige.
Symtom
Högt blodtryck är ingen sjukdom utan en riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl. Det ger vanligtvis inga symtom. Endast vid mycket högt tryck, något som är sällsynt, kan man uppleva symtom som yrsel och huvudvärk.
Orsak
Orsakerna bakom högt blodtryck är inte helt klarlagda. Mer än 80–85 % av alla som undersöks för högt blodtryck har inte någon säker påvisbar orsak till det höga blodtrycket.
Diagnos
Blodtrycket varierar från dag till dag och från minut till minut. För att ställa en säker diagnos krävs därför att blodtrycket förblir förhöjt vid upprepade mätningar över veckor till månader. Ibland kan man använda hemblodtryckmätningar eller så kan läkaren beställa en undersökning där man mäter blodtrycket vid många tillfällen under ett dygn (ambulatorisk blodtrycksmätning).
Som ett led i utredningen tar man även blodprover för att utesluta eventuella sjukdomar som kan vara orsaken till det förhöjda blodtrycket, såsom njursjukdom eller hormonsjukdom. Läkaren beställer ofta ett urinprov för att se om det kan föreligga njursjukdom (med äggvita i urinen) eller om det höga blodtrycket har gett upphov till skada i njurarna. En EKG-undersökning visar om hjärtat har blivit överbelastat på grund av det höga trycket. Vid tvivel om diagnosen används även registrering av blodtrycket under ett dygn (24-timmars blodtryck).
Totalrisk
Eftersom blodtrycket bara är en av flera riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom läggs avgörande vikt på att uppskatta den sammanvägda risken för att utveckla sjukdomar i hjärta eller kärl i framtiden. Det finns olika system för att skatta risken och för att skatta risken måste man ta in andra riskfaktorer, såsom tobaksrökning, höga blodfetter, diabetes typ 1 och diabetes typ 2, övervikt, felaktig kost, stillasittande livsstil, hög alkoholkonsumtion och högt saltintag. Andra riskfaktorer, som man inte själv kan påverka, är ålder, manligt kön och ärftliga anlag för hjärt-kärlsjukdom (familjehistoria). Ju fler riskfaktorer, desto större anledning att behandla blodtrycket. Ju färre riskfaktorer, desto större anledning att satsa på icke-medicinska åtgärder.
Behandling
All behandling av högt blodtryck har som mål att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck är bara en av flera faktorer som påverkar denna risk. Behandlingen består därför ofta av mycket mer än att enbart sänka trycket.
Egenbehandling
Med egenbehandling i form av livsstilsförändringar finns det goda möjligheter att sänka blodtrycket och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och ökar dessutom välbefinnandet hos de flesta. Styrketräning med måttlig belastning två, tre gånger i veckan har visat sig kunna sänka ett högt blodtryck. Omläggning av kosten till mer fisk, fibrer, frukt och grönsaker, och mindre kalorier samt mindre av mättat fett och salt, kan vara en fördel. Likaså att dra ner på socker och andra snabba kolhydrater. Fetma och övervikt ökar risken och viktminskning är en viktig åtgärd. Rökstopp rekommenderas eftersom det är en betydande hälsofara och en väsentlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Läkemedelsbehandling
Om blodtrycket endast är lätt förhöjt medan man inte har någon stor risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar kan man observera blodtrycket i tre till sex månader för att kunna ta ställning till om det ska behandlas med läkemedel.
Det finns en rad läkemedel som kan sänka blodtrycket. Val av läkemedel bedöms individuellt men vanligast är så kallade ACE-hämmande läkemedel. Vanligen är det nödvändigt att kombinera flera läkemedel för att få tillräcklig effekt med minst antal möjliga biverkningar. Läkemedel tas på en fast tidpunkt, till exempel på morgonen eller på kvällen.
Många kan tycka att det känns svårt att motivera sig till att ta läkemedel i åratal för ett högt blodtryck de inte märker av. Det är dock viktigt att använda läkemedlen precis så som läkaren har föreskrivit så att risken för allvarliga komplikationer på sikt kan minskas.
Ibland är risken för hjärt-kärlsjukdomar så pass hög att läkaren även rekommenderar att minska nivån av blodfetter (kolesterol). Det behandlas ofta med mediciner som kallas för statiner.
Prognos
Om högt blodtryck förblir obehandlat i många år leder det till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Vanligtvis är blodtrycksbehandling med läkemedel livslång, men livsstilsförändringar kan i vissa fall leda till så stora förbättringar att blodtrycket kan kontrolleras utan läkemedel. Det gäller framför allt den milda formen av hypertoni, där blodtrycket ligger strax över de rekommenderade värdena.
