Träna lätt är rätt
Du behöver inte svettas eller ta i till total trötthet för att träningen skall ge effekt. En snabb promenad på trettio minuter eller en lätt joggingrunda kan vara tillräckligt för att öka ditt välbefinnande, förbättra konditionen och göra av med en del fettöverskott.
Trygghet i en klocka
BellPal är klockan med ett mobilt trygghetslarm som automatiskt meddelar nära och kära om användaren ramlar eller något oplanerat händer. Svensk innovation förpackad i en helt vanlig klocka.
Utnyttja vardagsaktiviteten
För den otränade räcker det att träna i 20 minuter, två till tre gånger i veckan, för att konditionen skall förbättras.
Studier visar att vardagsaktivitet trettio minuter per dag ger inaktiva en kraftig hälsovinst. Det är inte ens nödvändigt att ta allt i ett sjok. Att gå raskt till tunnelbanan, ta trapporna eller att dammsuga är tillräckligt för en god effekt.
Prata medan du tränar
För den som är lite mer vältränad räcker det självklart inte med att dammsuga för att förbättra sin kondition. Det är viktigt att hitta sin egen nivå för rätt träningseffekt.
Lågintensiv träning kan bedrivas och mätas vid lätt till något ansträngande belastning. Det är en intensitet som kan beskrivas som talvänlig. Det vill sägga att jogga eller gå i en hastighet där du kan prata med någon utan större ansträngning. Vid denna lätta belastning är energiförbrukningen (fettförbränningen) optimal. Tränar du tillsammans med någon kan ni dessutom peppa varandra.
Ju mer man tränar, desto mer förändras fettomsättningen till det bättre. Den totala koncentrationen av fettsyror sänks, det goda kolesterolet ökar och det onda kolesterolet minskar.
Vad är god kondition?
God uthållighet är att ha förmåga att arbeta med en relativt hög intensitet under en lång tid. Begreppet uthållighet eller kondition innefattar en rad olika saker.
Den centrala cirkulationen, det vill säga hjärtats pumpförmåga, anser han ha första prioritet. Det gäller att den är så pass bra att det finns en god marginal i ålderdomen för att klara av sjukdomar och till exempel influensaepidemier.
Muskelstyrka med en god muskelkorsett och starka ben ger en ökad livskvalitet. Det är framförallt viktigt vid ryggbesvär. Där har god rörlighet också stor betydelse.
En rimligt hög syreupptagningsförmåga ingår också i begreppet.
Att mäta sin konditionsförbättring
Vilopulsen är ett bra och enkelt redskap för att mäta förbättringen av konditionen eller syreupptagningsförmågan. Ju lägre desto bättre. Normalt ligger vilopulsen mellan 60- 70 slag per minut. Maratonlöpare kan komma att ligga runt 35 slag per minut.
Ett annat begrepp som det pratas om i sådana här sammanhang är maxpuls. Det är den högsta frekvensen en individs hjärta kan komma upp i. Maxpulsen sjunker med stigande ålder och påverkas inte av träning.
Räkna fram din vilopuls
Vilopulsen räknas bäst ut i anslutning till att du vaknar. Ligg några minuter efter att du vaknat. Pulsen tas enklast på handleden eller halsen precis under käkvinkeln. Räkna hur många slag du känner på 15 sekunder och multiplicera det med fyra. Upprepa efter några veckors träning och se om du har förbättrats. Kom ihåg att jämföra med dig själv och inte med andra.
Tips på vägen
Har du svårt att sätta igång och träna? En bit på väg kan vara att göra små förändringar i vardagen.
- Ta trapporna istället för hiss eller rulltrappa 
- Gå raskt då du går ärenden eller handlar 
- Parkera bilen längre ifrån ingången 
- Stig av en hållplats tidigare 
- Ta mikropauser framför datorn - åtminstone 5 min varje timme 
- Tänk på att all fysisk aktivitet räknas!
-
Olika typer av diabetes
Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Hur vet man att man har diabetes? Lär dig mer om de olika formerna av diabetes, som diabetes typ 1 och 2 samt graviditetsdiabetes.
-
Diabetes typ 2
Dibetes typ 2- (eller typ 2-diabetes) kallades tidigare för åldersdiabetes är en folksjukdom som ofta har sin grund i övervikt i kombination med ett stillasittande liv.
-
Hjärtsvikt: När Thomas, 52, fick diagnos släppte ångesten
Svårt att andas, yrsel och hosta – och en ångest som tog över Thomas Troedssons liv. Men efter många om och men fick Thomas tillslut diagnosen hjärtsvikt och oron var som bortblåst. Idag tänker han knappt på sjukdomen, berättar han.
-
Större risk för stroke om du har migrän
Det finns en känd koppling mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt, särskilt hos dem med aura. Men nu visar en ny dansk studie att alla med migrän löper en ökad risk för de flesta hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör förebyggande råd extra viktiga.
1 Kommentarer -
Så hanterar Gunilla sin oro efter att maken fick hjärtsvikt
När Gunillas make, Nicke, drabbades av hjärtsvikt blev vardagen präglad av oro. ”Jag kunde tänka att han plötsligt kunde dö”, berättar hon.
1 Kommentarer
-
Om HarduHjartsvikt.se
Drygt tre av fyra med hjärtsvikt lever med oro och ångest i varierad grad, det visar undersökningen HarduHjarsvikt.se, en upplysningskampanj gjord av Netdoktor, med ekonomiskt stöd av Novartis Sverige AB.
-
6 frågor om hjärtsvikt – experten svarar
Kan hjärtsvikt försvinna? Hur vet man att det är hjärtsvikt och inte bara dålig kondition? Och kan flimmer övergå till hjärtsvikt?
1 Kommentarer -
8 tecken på hjärtsvikt som din läkare kan se
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad – vilket är lite diffusa symtom som skulle kunna bero på andra saker. Vid en läkarundersökning kan flera tecken på hjärtsvikt upptäckas. Här kan du läsa mer om dem.
4 Kommentarer