Fakta | Diabetes

Diabetes och njurskada

20 till 40 % av alla patienter med typ 1- och typ 2-diabetes drabbas av njurskador som en komplikation till sjukdomen.

Uppdaterad den: 2016-09-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är diabetes?

Diabetes är en folksjukdom som förekommer hos cirka fyra procent av den svenska befolkningen. Det finns tre former av diabetes:

  • Typ 1-diabetes uppstår i de flesta fall hos unga personer och måste behandlas med insulin.
  • Typ 2-diabetes debuterar i vuxen ålder och behandlas mer sällan med insulin.
  • Graviditetsdiabetes är en form av typ 2-diabetes som gravida kvinnor kan få. Men efter förlossningen brukar blodsockernivåerna oftast bli normala igen.

Diabetes av typ 1 och typ 2 kan med tiden leda till skador på mindre blodkärl, vilket i ett senare skede kan leda till synskador, nervskador och njurskador. Dessutom har personer med diabetes ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Diabetes och njurskador

Kronisk njursjukdom är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. På fackspråk kallar man njurskador till följd av diabetes för diabetesnefropati. Tillståndet drabbar med tiden cirka 20–40 % av alla patienter som har diabetes typ 1 och 2. Förhöjda blodsockervärden gör att det uppstår skador i de minsta kärlen i njurarna som gör att filterfunktionen blir sämre: Njurarna släpper igenom proteiner (proteinuri) och ibland röda blodceller (hematuri) som i normala fall inte ska släppas igenom. Dessutom kan njurarnas rensande förmåga minska med tiden vilket på sikt kan leda till ansamlingar av vissa ämnen i kroppen.  

Annons
Annons
Animation av diabetesnefropati

Man skiljer mellan två grader av proteinuri:

  • Mikroalbuminuri är ett tillstånd där det sker proteinförlust av mindre omfång via njurarna.
  • Albuminuri (eller makroalbuminuri) är ett tillstånd med betydande proteinförlust i njurarna och innebär att det har uppstått större skador på njurarna.

Om en person med diabetes får mikro- eller makroalbuminuri är det mycket sannolikt att man även har fått andra av de skador som uppkommer till följd av långvarig och ofta dåligt kontrollerad diabetes.

Njurskada till följd av diabetes är den vanligaste orsaken till kronisk njursjukdom hos patienter som är aktuella för njurtransplantation. 

Annons
Annons

Symtom

Njurskador vid diabetes karaktäriseras av en ökad utsöndring av protein (albumin) i urinen hos en person med diabetes och som inte har någon annan njursjukdom. Tillståndet brukar, åtminstone i början, inte ge några besvär. De flesta som får njurskador vid diabetes har samtidigt en synskada (retinopati) och högt blodtryck. 

Orsak 

När de små blodkärlen i njurarna skadas kan det leda till att protein läcker ut i urinen. Till en början brukar det handla om mycket små mängder protein som läcker ut, detta kallas för mikroalbuminuri. Om blodsockervärdet blir bra igen kan dessa mindre skador i njurarnas blodkärl läka igen.

Men om skadorna i njurarnas blodkärl förvärras så ökar istället mängden protein i urinen och kan med tiden utvecklas till (makro-)albuminuri. I takt med detta försämras njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter. Om detta inte behandlas kan man utveckla njursvikt.

Diagnos

För att undvika senkomplikationer i njurarna bör den som har diabetes varje år kontrollera nivån av proteinet albumin i urinen. Stigande albuminvärden i urinen innebär i de flesta fall ökande risk för njurskador (diabetesnefropati) både vid typ 2- och vid typ 1-diabetes.

Vid typ 1-diabetes bör dessa regelbundna kontroller starta fem år efter att diabetes har konstaterats, eventuellt tidigare vid dålig kontroll över sjukdomen.

Vid typ 2-diabetes bör kontrollerna starta redan när sjukdomen först konstateras. Detta eftersom cirka 7 % av de som får diagnosen typ-2 redan har utvecklat mikroalbuminuri. 

Diagnosen ställs genom påvisning av albumin i urinen. Ofta används ett mått som beräknar förhållandet mellan albumin och kreatinin. I vanliga fall ligger förhållandet mellan dessa under 3–5. Vanliga teststickor, som används på vårdcentralen (eller hemma), påvisar albumin i storleksordningen 100–300 mg/L. 

Den årliga kontrollen avseende mikroalbuminuri bör inte utföras om man samtidigt har förljande besvär: urinvägsinfektion, blod i urinen, akut febersjukdom, precis har genomgått en kraftig fysisk ansträngning, haft en kortvarig period med mycket högt blodsocker, har dåligt kontrollerat högt blodtryck eller hjärtsvikt. Provet kan då bli missvisande.

Eftersom njurskador bara är en av många komplikationer till diabetes är det viktigt att läkaren vid årskontrollen även gör andra undersökningar. Det är viktigt att påtala om man själv har lagt märke till synrubbningar, nedsatt känsel i fötter eller händer, smärtor i bröstet vid ansträngning eller smärtor i benen vid längre promenader. 

Utöver urinprov tar man även blodprover för att mäta blodsocker, långtidsblodsocker (HbA1c), njurfunktionen och kolesterol.

Remiss till specialiserad sjukvård

De flesta patienter med typ 1-diabetes kontrolleras av diabetesspecialister vid sjukhusen. För den som går på kontroller hos allmänläkare kan det bli aktuellt att remittera vidare till den specialiserade sjukvården om det finns tecken på njurskador. Som en huvudregel bör man remitteras när njurfunktionen är tydligt nedsatt.

Behandling

Det är viktigt att mikroalbuminuri upptäcks så tidigt som möjligt så att behandlingen kan intensifieras i tid. 

En mycket central del av behandlingen utgörs av intensiv kontroll och behandling av både blodsockret och blodtrycket. Ofta används även tablettbehandling för att sänka kolesterolvärdena. Detta innebär att man använder flera läkemedel samtidigt. 

Förebyggande behandling 

Grunden för att förebygga diabetesnefropati är behandling av tillståndets kända riskfaktorer, som samtidigt är kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, nämligen högt blodsocker, högt blodtryck, rökning och högt kolesterol.

Behandlingen av blodsockret har som mål att hålla långtidsblodsockret (HbA1c) under 52 mmol/mol. Målet med blodtrycksbehandlingen är att få ned blodtrycket under 140/85 mmHg eller ännu lägre om patientens njurar utsöndrar stora mängder protein och njurfunktionen är nedsatt. Vissa mediciner, särskilt så kallade ACE-hämmare, är mer effektiva än andra för att förebygga njurskada till följd av diabetes.

Det har visat sig att strikt kontroll av blodtrycket kanske är det allra viktigaste under behandlingen. Det är också viktigt att förhindra njurbäckeninflammation, undvika användning av läkemedel som kan skada njurarna, undvika missbruk av smärtstillande läkemedel som kan skada njurarna (som till exempel ibuprofen, naproxen och diklofenak) och undvika exponering för röntgenkontrastmedel många gånger. 

Genom en sådan förebyggande behandling förhindrar man utvecklingen av mikroalbuminuri eller vidareutveckling från mikroalbuminuri till albuminuri. Det minskar även dödligheten till följd av hjärt-kärlsjukdom bland patienter med typ 1- och typ 2-diabetes.

Prognos

Med rätt behandling återfår vissa personer en normaliserad njurfunktion. Idag verkar det som att 30–45 % av patienterna med mikroalbuminuri utvecklar albuminuri (proteinuri) inom 10 år – ett lägre tal än tidigare vilket sannolikt beror på bättre behandling.

Den som utvecklar mikroalbuminuri kan, med rätt och intensiv behandling, förhindra att tillståndet utvecklas till en njurskada. Och även i de fall där det har uppstått en större njurskada kan intensiv behandling bromsa utvecklingen och förhindra komplikationer.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons