Stora utmaningar i svensk diabetesvård 

Stora utmaningar i svensk diabetesvård 

Svensk hälso- och sjukvård behöver en diabetesvård som kan möta alla patienter oavsett etnicitet, geografisk hemhörighet, socioekonomisk bakgrund eller kön. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom, har Sverige en diabetesvård som kännetecknas av extrem ojämlikhet.


bessie webb ljusare
Publicerad den: 2018-07-04
Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor

Annons

Senast förra året gjorde Socialstyrelsen en översyn av de nationella riktlinjerna för svensk diabetesvård. Översynen har lett till nya och uppdaterade rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt om viktminskande kirurgi vid fetma.

Men alltför många landsting når inte upp till Socialstyrelsens målnivåer för diabetesvården.

– Det är svårt att implementera nationella riktlinjer på landstings- och verksamhetsnivå. Men vi ska också komma ihåg att många av patienterna lever ett bra liv tack vare bra behandlingar, säger Stig Attval, docent vid Diabetescentrum, Sahlgrenska akademin, som öppnar seminariet om jämlik diabetesvård under Almedalsveckan i Visby. 

Annons
Annons

450 000 svenskar lever med typ 2-diabetes. Det handlar alltså om ungefär fyra till fem procent av befolkningen.

”Lära oss mer om deras kultur och utbilda tolkar”

Diabetes är en sjukdom som ökar med stigande ålder vilket gör att var fjärde svensk vid 90-årsålder kommer att få diabetes. Risken för diabetes har visat sig vara större hos en del grupper, bland annat hos människor som kommer från Mellanöstern.  

– Människor i Sverige från Mellanöstern har dubbelt så stor risk att drabbas av typ 2-diabetes, jämfört med svenskfödda, berättar Stig Attvall.

Annons
Annons

Resultat från en undersökning gjord i Malmö visade att typ 2-diabetes är dubbelt så vanligare bland deltagare födda i Irak jämfört med deltagare födda i Sverige. Man fann även att 40 procent av den irakiskfödda populationen led av fetma jämfört med 22 procent i den svenskfödda gruppen. Irakiskfödda svenskar insjuknade dessutom sex år tidigare i diabetes jämfört med svenskfödda.

– Vi måste ha en sjukvård som är rustad att kunna ta hand om dom här patienterna också. Vi måste bland annat lära oss mer om deras kultur och utbilda tolkar så att de kan läkartermer och därmed kunna tolka rätt, säger David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi.   

Diabetiker ska erbjudas utbildning

För diabetiker sker den största vårdtiden i hemmet. Och för att patienten ska få ökad kännedom om sin sjukdom och kunna ta hand om sig själv på bästa möjliga sätt, ska hen erbjudas utbildning i sin sjukdom. Patientutbildning står som prioritet nummer tre i de nationella riktlinjerna för diabetes.

– Men enligt vår pågående patientundersökning, Diabetes-kollen.se som vi på SSDF genomför, säger 70 procent av patienterna att de inte fått en utbildning i sin sjukdom, säger Kristina Söderlund, intressepolitisk chef för Storstockholms Diabetesförening.

Individanpassad vård viktigt för patienten

Utbildning och sjukvård för patienter med typ 2-diabetes ska i första hand ske hos primärvården. Men primärvården saknar rätt förutsättningar, enligt Kristina Söderlund.

– Många av diabetespatienterna har ofta andra kroniska sjukdomar och då blir det svårt för svensk hälso- och sjukvård. Dessutom är det många patienter som berättar att de kan bli rädda vid besök hos läkaren om de exempelvis inte ätit rätt eller motionerat tillräckligt. Diabetesvården måste bli bättre på att följa upp och ta hand om patienterna.

Ett annat problem som Anna Starbrink, landstingsråd i Stockholms läns landsting (L) lyfter under debatten är att hitta balansen mellan en strukturerad vårdprocess med bland annat fast vårdkontakt och en individanpassad vård.

– Att de flesta patienter, oavsett patientgrupp, saknar en fast vårdkontakt försvårar en skräddarsydd individanpassad vård. Det är ett problem vi måste börja jobba mer med, säger hon.

Ljusare framtid ett måste

Risken att drabbas av diabetes ökar med stigande ålder. Dessutom finns ett stort mörkertal, uppskattningsvis har närmare 150 000 svenskar typ 2-diabetes utan att veta om det. Och över 1 miljon svenskar uppskattas ha så kallad prediabetes (förstadium till diabetes), med stor risk att utveckla typ 2-diabetes.

– Framtiden måste bli ljusare. Vi måste göra större nytta i diabetesvården då det är en vår tids största folksjukdomar, avslutar Stig Attvall.

 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Anna 2018-08-15 02:58 (3 månader sen)

    Saknar motiverande/stödjande samtal och information om orsak och verkan, möjligheterna att faktiskt påverka sina värden och sitt mående. Möjligheten att faktiskt bli mindre trött/piggare.
    Dvs inte bara fråga om vanorna. Naturligtvis respektfullt som motiverande samtal vid typ 2 diabetes.


Annons
Annons