Lite om näringsämnen
Den här informationen är avsedd för cancerpatienter och deras anhöriga. Vi hoppas att även andra som arbetar med kostråd till cancerpatienter hittar nyttig information.
Behandla artros via mobilen
Nu finns ett digitalt behandlingsprogram för att behandla höft- och knäartros. Kostnadsfritt med frikort, annars tillkommer patientavgift.
Maten vi äter innehåller olika typer av näringsämnen. För att kroppen ska fungera normalt behöver den proteiner, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Inget livsmedel eller grupp av livsmedel innehåller all den näring du behöver.
Proteiner
Proteiner behövs för att bygga upp och reparera celler och vävnad. Bra proteinkällor är fisk, skaldjur, vitt kött (kyckling och kalkon), ägg, mjölk och mjölkprodukter (ost, yoghurt), bönor, linser, mandlar och nötter.
Kolhydrater
Kolhydrater tillför kroppen energi. Kolhydrater finns i mat som innehåller socker (sötsaker, choklad, kakor, honung) och i stärkelsehaltiga livsmedel (potatis och säd). Frukt och grönsaker innehåller också kolhydrater. Om du äter tillräckligt med mat och får i dig tillräckligt med kalorier kan kroppen utnyttja proteinerna i kosten för att bilda nya celler och vävnad i stället för att använda dem som energi.
Fett
Fett tillför energi. Fett som inte används som energi kan lagras i kroppen för senare bruk. De fettlösliga vitaminerna (A, D, E och K) följer med fettet i kosten, bland annat i matoljor, mejeri- och köttprodukter.
Vitaminer
Både vattenlösliga och fettlösliga vitaminer finns i en blandad kost. Alla har sin funktion i kroppen. De deltar i frisättningen av energi i cellen och vid nybildningen av vävnad. Det kan vara svårt att få tillräckligt med D-vitamin med en svensk kosthållning. Man rekommenderar därför tillskott av vitamin D under vinterhalvåret. Fråga din läkare om du behöver ta tillskott.
Mineraler
Mineraler och spårämnen i små mängder är absolut nödvändigt för kroppen. Vissa av ämnena utgör delar av kroppsstrukturen, till exempel kalk i ben och tänder. Ta gärna en multivitamin- och mineraltablett varje dag under behandlingsperioden.
-
Myelom - fakta om cancer i benmärgen
Myelom är en typ av blodcancer som uppstår i benmärgen. I Sverige insjuknar cirka 600 personer årligen i cancersjukdomen. Myelom är ovanlig före 40 års ålder och medianåldern vid insjuknandet ligger vid 72 års ålder. Myelom är något vanligare hos män än hos kvinnor.
-
Mammografi
Mammografi görs för att med röntgen söka efter sjukliga förändringar i brösten. Den görs antingen i ett så kallat screening-program för kvinnor eller på kvinnor och män som söker för symtom från bröstkörtlarna som ger sjukdoms-misstanke, främst bröstcancer.
-
Varje timme får en kvinna besked om bröstcancer
ALMEDALEN: “En välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Dit vill vi komma”, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.
1 Kommentarer -
Kort fakta om cancersjukdomen myelom
Myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Sjukdomen går inte att bota, men med dagens behandlingar går myelom att leva med.
3 Kommentarer -
Röster om myelom: ”Jag skrek av smärta på nätterna”
Trots kraftiga ryggsmärtor och brutet bröstben tog det tid innan Erik Huggare fick diagnosen myelom. Men när proverna väl var tagna och diagnosen var ett faktum gick det ”snabbare än snabbt”, berättar han.
-
Vad är orsaken till bröstcancer?
Drygt hälften av de som drabbas av bröstcancer har inga andra riskfaktorer för att utveckla bröstcancer än kön och ålder.
-
Tester och undersökningar vid bröstcancer
Bröstcancer upptäcks vanligtvis vid rutinundersökningar eller genom att man själv har upptäckt en knöl i bröstet som sedan har utreds vidare.
-
Bröstcancer
Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor i västvärlden. Varje år får cirka 8 000 kvinnor i Sverige diagnosen. Livstidsrisken för att få bröstcancer är cirka 10 % bland kvinnor.