Fakta | Cancer

Bröstcancer

Bröstcancer drabbar var nionde svensk kvinna, varav majoriteten blir botade. Årligen dör 1500 svenska kvinnor i spridd bröstcancer. Bröstcancer är lättare att behandla ju tidigare den upptäcks. Gå därför på mammografin när du blir kallad, undersök själv dina bröst varje månad och sök läkare om du får något av symtomen nedan.
Annons

Bröstet består av körtelvävnad, omsluten av fett, och bindväv. Körtlarna är uppbyggda av en inre del som kan producera mjölk, och som sedan övergår i små körtelgångar. Körtelgångarna samlar sig i större kanaler som mynnar ut i bröstvårtan. Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna eller i de mjölkproducerande delarna. Varje år drabbas mer än 8 000 svenska kvinnor och 35-40 män.

Orsaker till bröstcancer

Jämfört med många andra cancerformer vet vi relativt mycket om vad som ökar och minskar risken för just bröstcancer. Flera olika faktorer samspelar, såsom gener, hormoner, livsstil (bland annat övervikt och alkohol) och miljö. Risken att drabbas ökar ju äldre man blir. Östrogen spelar en viktig roll, och risken är något större för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och klimakteriet kommer sent i livet. Från stora befolkningsstudier vet vi också att graviditeter och amning har en skyddande effekt, men det har bara en liten påverkan på den enskilda kvinnans risk. Ärftlighet för bröstcancer finns i vissa familjer och förklarar upp till en tiondel av all bröstcancer. I dessa familjer finns en generellt ökad risk för att någon gång få bröstcancer, men också att få det i yngre ålder än genomsnittet.

Symtom

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är att det känns en ny knöl i bröstet eller armhålan. Knölen är ofta hård och kan antingen ömma eller vara oöm. En diffus ömhet i ena eller båda brösten är sällan tecken på bröstcancer, om det inte samtidigt känns en avvikande knöl i samma område. Ett mindre vanligt symtom på bröstcancer är att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in. En oförklarlig rodnad eller svullnad av bröstet, eller ett sår som inte läker och som uppstått utan att man skadat sig, kan också vara tecken på bröstcancer. Detta gäller också blodig, brunaktig eller genomskinlig vattnig vätska som kommer spontant ur bröstvårtan.

Annons
Annons

Diagnostik

Bröstcancer delas in i flera typer. De två vanligaste är:

  • Duktal cancer är den vanligaste formen av bröstcancer. Den utgår från det lager av celler som klär insidan av körtelgångarna.
  • Lobulär cancer, den näst vanligaste typen av bröstcancer. Den utgår från de mjölkproducerande delarna.

Båda dessa former kan också hittas innan cancern utvecklats fullt ut och fått egenskapen att kunna sprida sig. Då kallas den in situ och förkortas då DCIS (duktal cancer in situ) eller LCIS (lobulär cancer in situ).

Utöver dessa finns det andra, mer ovanliga, former, som sarkom och lymfom i brösten.

Annons
Annons

Vid misstanke om bröstcancer görs först en klinisk undersökning där läkaren känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan. Därefter görs en bröströntgen (mammografi), som kan behöva kompletteras med ultraljud, eller i undantagsfall, magnetkameraundersökning (MR).

Om det finns en misstänkt knöl att känna och/eller om något misstänkt område syns på mammografin ska dessutom cellprov tas (med tunn nål, så kallad finnålsbiopsi). Med dessa tre sätt att undersöka, så kallad trippeldiagnostik (läkarundersökning, röntgen, punktion), vill man avgöra om det är godartat (benignt) eller elakartat (malignt). Ibland uppstår ändå osäkerhet och då kan läkarna behöva göra en mindre operation för att få en säker diagnos.

Behandling

I de flesta fall behandlas bröstcancer först med kirurgi, då den del av bröstet som innehåller tumören opereras bort. Denna bröstbevarande kirurgi innebär således att den del av bröstet som inte är drabbat behålls. Den delen behöver strålbehandlas efter operationen för att avdöda eventuella kvarvarande cancerceller.

Dessutom opereras oftast någon eller några lymfkörtlar i armhålan bort. Vid små tumörer kan operationen i armhålan ersättas av ett prov från den lymfkörtel som sitter närmast bröstet. Är tumören större kan dock hela bröstet behöva tas bort.

Cancerns egenskaper avgör mycket av prognosen samt vilka tilläggsbehandlingar som behövs för att öka chansen till bot. Undersökningarna görs i mikroskop då bland annat exakt tumörutbredning, tillväxthastighet och känslighet för vissa läkemedel bedöms. Om så är fallet är ett vanligt behandlingsalternativ så kallade antiöstrogena läkemedel, till exempel tamoxifen. Även cytostatika (”cellgifter”) kan bli aktuellt som behandling av bröstcancer, både före och efter operation.

Prognos

Som grupp har svenska bröstcancerpatienter mycket god prognos och majoriteten blir botad. Ändå är det en så vanlig kvinnosjukdom att spridd bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken hos svenska kvinnor före pensionsåldern. Oupptäckt eller obehandlat är risken stor att det utvecklas fjärrmetastaser eller hjärnmetastaser, som då leder till att bröstcancern blir obotlig. De allra flesta som får bröstcancer blir dock helt friska eller får behandling som gör att sjukdomen hålls i schack under lång tid.

Att få ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer innebär en chock för många, även om reaktionen kan variera stort mellan individer. Det är helt naturligt att bli ledsen, orolig, vilsen och trött. En del tycker det är bra att få diskutera med sina anhöriga, andra tycker det är påfrestande att berätta. Tveka dock inte att diskutera med läkare och kurator och annan vårdpersonal och ställ alla frågor du vill få svar på. Vissa tycker det känns bra att få träffa andra i samma situation. Då kan du exempelvis ta kontakt med BRO – Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.


Annons
Annons