Fakta | Cancer

Hjärnmetastaser

Hjärnmetastaser är den vanligaste formen av hjärntumör. De skiljer sig på flera sätt från tumörtyper som börjar i hjärnan, så kallade primära hjärntumörer. Praktiskt taget alla cancerformer kan sprida sig och sätta metastaser i hjärnan.


Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen
Publicerad den: 2016-01-12
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

Annons

Vad är hjärnmetastaser?

Hjärnmetastaser skiljer sig från tumörtyper som börjar i hjärnan, så kallad primär hjärntumör (såsom meningeom och glioblastom). Hjärnmetastaser är en följd av spridning från en cancer som primärt uppstått på annan plats i kroppen, till exempel bröstcancer eller lungcancer. Spridningen (metastaseringen) har då skett via blodbanan. Ofta har då patienten samtidigt andra metastaser, exempelvis i skelett och lever.

Hjärnmetastaser kan vi upptäckt vara en eller flera och spridning kan också ha skett till hjärnhinnorna, så kallad meningeal carcinos.

Hur vanligt är hjärnmetastaser?

De vanligaste primära tumörerna att sätta hjärnmetastaser är lungcancer, bröstcancer, malignt melanom, njurcancer och tjock- och ändtarmscancer. Totalt finns 5-10 gånger fler patienter med hjärnmetastaser än de med primära hjärntumörer.

Med allt bättre cancerbehandlingar ökar frekvensen, eftersom patienterna lever längre och för de som inte botas ökar risken att utveckla symtomgivande hjärnmetastaser. Påvisandet av hjärnmetastaser förväntas också stiga med ökad användning av magnetkamera- och datortomografi-undersökningar.

Annons
Annons

Symtom på metastaser i hjärnan

En tumör i hjärnan ger olika besvär beroende på var i hjärnan tumören sitter. Symptombilden kan därför vara väldigt varierande. Vissa symptom på hjärntumör är dock mer vanligt förekommande. Till skillnad mot vid primära elakartade hjärntumörer, vars vanligaste debutsymptom är epileptiska anfall, är huvudvärk vanligt vid nytillkomna hjärnmetastaser.

Andra symtom som hos en cancerpatient inger misstanke är förlamningar, domningar eller andra bortfallssymtom.

Diagnostik

Vid misstanke om hjärnmetastaser görs först en noggrann läkarundersökning av nervfunktionerna. Därefter görs oftast en datortomografi, en röntgenundersökning av hjärnan som kan göras med eller utan kontrastmedel. Ett alternativ är att göra en magnetkameraundersökning.

Biopsi, det vill säga ett nålprov från tumören, kan behövas för att ställa diagnos. Det är extra motiverat vid enstaka hjärnmetastaser eller om patienten inte har någon känd cancerdiagnos.

Annons
Annons

Behandling av hjärnmetastaser

Patienter med symtom från hjärnmetastaser bör behandlas med kortikosteroider. Dessa minskar svullnaden i hjärnan. Kramper förekommer hos en fjärdedel av patienter med hjärnmetastaser och är debutsymtom hos cirka 10 procent. Antiepileptisk medicinering bör ges till patienter som har haft krampanfall.

Vid val av behandling riktad mot själva hjärnmetastaserna (kirurgi, strålbehandling, antitumorala läkemedel) får hänsyn tas till:

  • Typ av cancer som givit hjärnmetastaserna
  • Storlek och antal hjärnmetastaser
  • Övrig utbredning av cancersjukdomen
  • Patientens allmänna hälsotillstånd

Kirurgi är aktuell som behandling framför allt vid ensam hjärnmetastas men kan övervägas vid 2-3 metastaser, förutsatt att de är åtkomliga för neurokirurgens ingrepp.

Strålbehandling kan ges på två helt olika sätt vid hjärnmetastaser:  

  • Stereotaktisk strålbehandling: Med denna metod ges med hög precision en stor mängd strålning till det lilla området där tumören sitter. Eftersom mängden strålning till frisk hjärnvävnad intill blir så liten är svårare biverkningar sällsynta. Den mest kända varianten av sådan strålbehandling ges med den så kallade Gammakniven. Liksom kirurgi blir den aktuell främst vid ett fåtal hjärnmetastaser, men är mindre begränsad än kirurgin av var i hjärnan hjärnmetastaserna sitter.
  • Helhjärnstrålbehandling: Då ges strålbehandlingen istället mot hela hjärnan och kan då ha effekt på båda större, synliga tumörer och små, ännu inte synliga, tumörer. Biverkningarna är framför allt risken för ökade symtom av hjärnsvullnad men kan avhjälpas av kortikosteroid-tabletter.

Cytostatika (”cellgifter”) och hormonbehandling mot hela cancersjukdomen kan bli aktuell, men hänsyn måste tas till det som räknas upp ovan om cancersjukdomens övriga utbredning och patientens allmänna hälsotillstånd.

Alla åtgärder och behandlingar vid hjärnmetastasering är, i de allra flesta fall, att betrakta som palliativa (lindrande) och inte kurativa (botande). Därför kan läkarens råd ibland vara att helt eller delvis avstå från behandling, medan det i andra fall kan bli aktuellt med en kombination av flera olika typer av behandlingar.


Annons
Annons