Undersökning | Cancer

Biopsi

En biopsi är ett vävnadsprov som i princip kan tas varifrån i kroppen som helst, till och med från hjärnan. Läkaren vill ta en biopsi när denne mikroskopiskt vill undersöka en bestämd vävnads uppbyggnad och innehåll.
Annons

En biopsi kan innebära att några få cell-lager skrapas bort, att vätska dras ut med en tunn nål eller att en sammanhängande vävnadsbit tas ut.

Leverbiopsi

Leverbiopsier tas bland annat för att utreda cystor eller misstänkt cancer eller inflammation i levern (hepatit). Innan biopsin tas uppmanas patienten att lägga sig på vänster sida, med höger arm under huvudet. Det är viktigt att ligga så stilla som möjligt i denna ställning. Man bedövar huden och bukväggen med lokalbedövning. Biopsin tas sedan på några få sekunder genom att man för in nålen mellan två revben mot leverns yta.

Levern är rik på blodkärl, så blodets levringsförmåga behöver kontrolleras innan och patienter som tar blodförtunnande medicin brukar få särskilda instruktioner inför provtagningen.

Annons
Annons

Biopsi från endometriet (livmoderväggen)

Denna biopsi tas för att undersöka insidan av livmoderväggen (endometriet). Med denna undersökning kan man hitta polyper och tumörer samt rester från tidigare aborter. Undersökningen kan indirekt även ge upplysningar om hormonbalansen i kroppen.

De mest använda undersökningsmetoderna utförs oftast under narkos. Livmoderhalsen utvidgar genom att föra in en rad avrundade och allt tjockare metallstavar. När öppningen i livmoderhalsen är stor nog för man in en liten sked med vass kant, en så kallad curette (franska, uttalas "kyrett"). Med denna skrapar man av vävnad från livmoderns insida. Man kan i stället för en curette använda ett suginstrument som suger ut vävnad från livmoderns insida.

Prostatabiopsi

Man kan ta en biopsi i blåshalskörteln (prostata) för att undersöka och utesluta elakartade tumörer. På grund av att elakartade förändringar oftast sätter sig i närheten av den främre delen av ändtarmsväggen tas biopsin genom ändtarmen. När biopsin skall tas ligger patienten antingen på sidan eller på rygg med uppdragna ben. Läkaren för med ett finger in en nål genom ändtarmen och in i blåshalskörteln. Den lilla bit vävnad som fångats i nålen skickas för mikroskopering. I vissa fall används ultraljud för vägledning av nålen.

Annons
Annons

Hudbiopsi

Vissa oklara förändringar i huden kan behöva undersökas med en så kallad stans-biopsi, som ett alternativ till att skära ut ett misstänkt område helt. Först läggs lokalbedövning under huden. Därefter skärs eller knipsas en liten bit hud bort. När detta gjorts syr läkaren ihop huden. Stansbiopsi brukar undvikas vid misstanke om malignt melanom, då det i de flesta fall blir ett bättre slutresultat om hela den misstänkta pigmentfläcken skärs bort med en viss marginal.

Benmärgsbiopsi

Vid olika typer av sjukdomar i benmärgen, blodet eller i det lymfatiska systemet kan det vara nödvändigt att ta en benmärgsbiopsi. Det kan handla om lymfom, leukemi eller en oförklarlig blodbrist, (anemi). Ofta tas biopsin från övre delen av höftbenskammen, men den kan även tas från bröstbenet.
Först läggs lokalbedövning under huden. Efter detta förs en nål genom huden och den yttersta delen av benet in till benets mjukare delar. Man sätter en spruta på nålen och suger ut lite benmärgsvätska. Därefter stryker man ut detta på ett objektglas och undersöker utstryket i mikroskop. Ibland behövs mer sammanhållet material för diagnostiken och då används en grövre nål så att en kolv tas ut. Detta görs med en så kallad Jamshidibiopsi.

Bröstbiopsi

Om man vid en läkarundersökning, mammografi eller ultraljud hittar en knöl i bröstet tas en biopsi för att avgöra om den är godartad eller elakartad. Antingen ta biopsin med en tunn nål som sticks in i knuten och suger ut ett vävnadsprov, eller så tas en kolv ut genom att med en grövre nål knipsa bort en vävnads bit. I det fallet ges bedövning i huden.

Tjocktarmsbiopsi

Vid undersökningar av tjocktarmen med kamera på en slang, så kallat endoskop, kan man med hjälp av en endoskopitång ta en biopsi. Så kan en polyp eller misstänkt förändring i tarmväggen provtas.

Tunntarmsbiopsi

Man kan inte använda ett endoskop (fiberoptisk kamera) om man skall undersöka den långa mellersta delen av tunntarmen, utan då behövs en biopsikapsel. Patienten sväljer kapseln, som är fäst vid en tunn slang. Efter detta tas en röntgenbild för att man skall vara helt säker på att kapseln är i rätt del av tarmen. När man konstaterat att kapseln ligger riktigt skapar man ett undertryck med hjälp av en spruta som man sätter fast i slangen. På detta vis sugs en liten del av tunntarmens slemhinna in i kapseln. Slemhinnan skärs av i kapseln och man drar sedan ut kapseln igen för att undersöka provet.


Annons
Annons