Fakta | Barn

Svimningsanfall hos barn och unga, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2012-10-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är svimningsanfall?

Svimningsanfall (synkope) är en övergående medvetslöshet som vanligtvis leder till att den berörda personen segnar ihop eller faller. Svimningsanfallet inträffar plötsligt och går över av sig själv inom loppet av några sekunder upp till ett par minuter.

Händelsen beror på långsam puls, blodtrycksfall och utvidgning av blodkärlen i kroppen. Resultatet blir att mindre blod strömmar till hjärnan, vilket leder till svimning.

Förekomst

Svimningsanfall hos barn och unga vuxna är vanligt. 15 % av alla barn under 18 år har haft minst ett fall av medvetslöshet. Motsvarande siffra bland unga vuxna är 20–40 %. Bland småbarn har cirka 5 % haft anfall där de har "hållt andan".

Annons
Annons

Bland vissa ungdomar har det blivit lite av en sport att svimma och de försöker att framkalla svimningsanfall med hjälp av olika metoder.

Vad är orsaken till svimningsanfall hos barn och unga?

Vanliga orsaker

  • Vanlig svimning:
    • Utgör 60–70 % av alla svimningsanfall bland barn och unga
    • Kan utlösas av ångest, smärta, obehagliga upplevelser, synen av blod, kräkningar, diarré
    • Trötthet, yrsel, illamående, svettningar och gäspningar är ofta föregående symtom
    • Tillståndet förbättras snabbt i liggande position, men patienten kan känna sig "sliten" och opasslig i flera timmar efteråt
  • Affektkramper:
    • Affektkramper debuterar i regel under det första eller andra levnadsåret
    • Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
    • Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
    • Man skiljer mellan två olika typer av affektanfall
    • Cyanotiska anfall:
      • Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga kloniska ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
    • Bleka anfall:
      • Barnet försöker skrika, men skriket uteblir tillfälligt. Barnet blir blekt, får övergående andningsuppehåll och svimmar ofta och händelsen avslutas med kortvariga kloniska ryckningar som vid cyanotiska anfall
  • Psykiska orsaker:
    • Hyperventilering, som man ser vid ångest, leder ofta till svimningsanfall
    • Anfall av hysteri kan leda till svimningsanfall

Sällsynta orsaker

  • Migrän:
    • Kan i undantagsfall leda till kortvarig medvetslöshet
    • Drabbar yngre och medelålders personer, är vanligare bland kvinnor, ofta finns en familjär predisposition
    • Anfall med vanligtvis ensidig huvudvärk, en fjärdedel har varsel (aura), anfallet varar i 4–24 timmar, förekommer med ojämna intervall, provocerande faktorer är vanliga
    • Smärtan är ofta pulserande, under anfallet kan den sjuka reagera på ljud och ljus, och huvudvärken förvärras vid fysisk aktivitet
  • Epilepsi:
    • Omfattar ett brett spektrum av tillstånd som beror på funktionsrubbningar i hjärnan
    • Ett generaliserat epilepsianfall innebär ett generellt krampanfall med medvetslöshet
    • Ett partiellt epilepsianfall innebär begränsade eller lokala anfall utan väsentlig medvetslöshet
    • Utöver anfallen fungerar dessa personer i regel normalt
  • Elektrolytrubbningar:
    • Vid utmattning på grund av stor vätskeförlust till följd av kraftig fysisk aktivitet i hög värme eller uttalade kräkningar och diarré
  • Diabetes mellitus:
    • Allt för lågt blodsocker (hypoglykemi) eller allt för högt blodsocker (hyperglykemi) kan leda till medvetslöshet
  • Hjärnhinneinflammation:
    • Ett barn som är allvarligt sjukt på grund av hjärnhinneinflammation blir efter hand medvetslöst
  • Hjärtsjukdom:
    • Utgör cirka 5 % av alla svimningsanfall
    • Personen har en medfödd skada på hjärtat som kan leda till hjärtrytmrubbningar eller mycket försvagat hjärta
    • En hjärtrytmrubbning uppstår snabbt och kan vara i ett par sekunder eller leda till hjärtstopp
    • Ett mycket försvagat hjärta är ett tillstånd som utvecklar sig under flera dagar och veckor
    • Svimningsanfall under ansträngning eller i liggande position bör ge misstanke om hjärtsjukdom

Vad kan du göra själv?

  • Om du känner att du kommer att svimma:
    • Lägg dig eller sätt dig ned
    • Placera huvudet mellan knäna
  • Om ett barn eller en ungdom har svimmat:
    • Lägg personen på rygg med benen högt ovanför hjärtnivå
    • Kontrollera att personen andas fritt. Det kan hända att medvetslösa personer kräks.
    • Lägg örat över personens mun för att lyssna om personen andas. Om personen inte andas är problemet allvarligare än ett svimningsanfall. Påbörja hjärt-lungräddning (barn/vuxen) och tillkalla akut medicinsk vård. Ring 112
    • Om personen andas ska du återupprätta blodflödet till hjärnan genom att lyfta personens ben över huvudnivå. Lossa på bälten, kragar eller andra klädesdetaljer som hämmar andningen. Personen bör vakna snabbt. Om han eller hon inte återfår medvetandet inom en till två minuter ska du ringa 112 eller tillkalla akut medicinsk hjälp

När ska du söka läkarhjälp?

  • Ett första svimningsanfall – och oförklarliga svimningsanfall – bör bedömas av läkare.
  • Vanlig svimning är den dominerande orsaken och är i de flesta fall ett ofarligt tillstånd, så länge barnet inte faller och skadar sig. Om det finns en tydlig och harmlös förklaring till svimningsanfallet, till exempel att barnet/ungdomen svimmar vid åsynen av blod, kan du avvakta och se hur det utvecklas.
  • Om orsaken till svimningsanfallet är oklar, om avsvimningen varar längre än en halv minut eller om personen får upprepade svimningsanfall ska du söka läkare.

Vad gör läkaren?

  • Läkaren försöker att hitta orsaken till svimningsanfallet med hjälp av anamnesen (sjukdomshistorien) och en läkarundersökning.
  • I vissa fall kan enstaka blodprover och/eller EKG behövas.
  • Vid misstanke om sjukdom i hjärtat eller i det centrala nervsystemet krävs mer omfattande undersökningar.

Sjukdomshistoria (anamnes)

  • Vilka var omständigheterna? Hur skedde det?
  • Hur började anfallet?
  • Fanns det föregående symtom?
  • Finns det vittnen som iakttog händelsen?
  • Hur slutade anfallet?
  • Har du lätt för att svimma i vissa situationer? Vilka?
  • Familjeanamnes? Finns det andra i familjen med liknande besvär?

Läkarundersökningen

  • Läkaren gör en allmän kroppsundersökning.
  • Särskild vikt läggs på att mäta pulsen, lyssna på hjärtat och mäta blodtrycket.

Andra undersökningar

  • Andra undersökningar behövs sällan.
  • Vid misstanke om annan underliggande sjukdom kan det vara aktuellt att ta enstaka blodprov.
  • I vissa fall görs ett EKG.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Vid misstanke om underliggande hjärtsjukdom ska barnet/ungdomen remitteras till specialist.

Annons
Annons
Annons