Övervikt och fetma

Studier visar att snart var sjätte vuxen i Sverige har ett kroppsmasseindex (BMI) på mer än 30, vilket är definitionen på fetma.

Uppdaterad den: 2018-06-08
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Definitioner

Längd och vikt hänger ihop. Det är därför vanligt att använda kroppsmasseindex, BMI (engelsk förkortning för "body mass index") istället för antal kg när man definierar normal vikt eller fetma. Kroppsmasseindex räknas ut genom, BMI = vikt/längd2 (kg/m2)).

Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat gränser för normal vikt och olika grader av övervikt, enligt följande:

  • BMI 18–25 definieras som normalvikt.
  • BMI 25–30 definieras som övervikt.
  • BMI 30–35 definieras som fetma grad I.
  • BMI 35–40 definieras som fetma grad II.
  • BMI >40 definieras som fetma grad III.

Övervikt och särskilt fetma är förknippat med ökad risk bland annat för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes: typ 2-diabetes. Midjemåttet är, förutom BMI, det bästa måttet att bedöma risken att drabbas av ovanstående fetmarelaterade sjukdomar. Det är därför även vanligt att mäta midjeomfånget på personer med övervikt/fetma. Midjeomfånget uppskattar hur mycket farligt bukfett en person har. Det farliga bukfettet tror man är det främsta bakomliggande orsaken till fetmarelaterade sjukdomar såsom typ 2-diabetes. Midjeomfånget används bland annat för att följa förbättringen av hälsa vid viktminskning.

Annons
Annons

Om man tränar och ersätter fettet med muskler kan man ibland få en bättre uppfattning om hälsoförbättringen av midjemåttet än av BMI. Man kanske inte går ner i vikt men ändå minskar midjemåttet varpå hälsan förbättras. Ett hälsosamt midjemått ska vara under 102 cm hos män och under 88 cm hos kvinnor.

Räkna ut ditt eget BMI.

Förekomst

Självrapporterad data insamlad under 2014 visar att 14 % av personer >15 år i Sverige har BMI >30, motsvarande definitionen för fetma. Förekomsten ökar med åldern och är högst hos 50–60-åringar.

Annons
Annons

Orsak till fetma

Det råder en bred enighet om att arvsanlagen från föräldrarna är en viktig faktor. Dessutom är fetman ett livsstilsproblem som ofta grundläggs under barndomen, men som i många fall förstärks i vuxen ålder. Livsstilen har lett till att det dagliga intaget av kalorier är större än den dagliga förbrukningen. Den viktigaste faktorn anses vara samhällsutvecklingen, med mer stillasittande arbete, mer stillasittande fritid och mindre naturlig motion. Vidare har våra matvanor förändrats, och tillgången av mat, liksom sättet att äta (till exempel vid datorn, i bilen med mera.) År 2005 tillbringade genomsnittssvensken 3,5 timmar av sin fritid varje dag framför TV- eller datorskärmen. Dessutom har vi en nästan obegränsad tillgång på matvaror och ett ökat utbud av kaloririka matsorter och drycker.

Sällsynta orsaker till fetma

Vissa hormonrubbningar kan leda till övervikt, men dessa fall utgör en liten andel av samtliga fall:

  • Låg ämnesomsättning (hypotyreos).
  • Cushings sjukdom (mycket sällsynt).
  • Det finns dessutom oerhört sällsynta ärftliga tillstånd som medför fetma med exempelvis hormonrubbningar.

Varför är övervikt och fetma farligt för hälsan?

Personer med övervikt/fetma löper ökad risk för en lång rad sjukdomar, först och främst ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar: kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke eller förträngningar i blodkärl. Den andra stora fetmarelaterade sjukdomsgruppen är typ 2-diabetes, som i sin tur också ger ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom.

Dessutom vet man att övervikt är förknippad med ökad risk för många cancerformer. Övervikt ökar också risken för förslitningar i höfter, knän och rygg, och för gikt, gallsten och fettlever. Övervikt kan också leda till sömnsvårigheter och sömnapné (andningsstopp medan man sover). Dessutom kan övervikt leda till psykiska besvär.

Hälsovinsten av att gå ner i vikt är större ju yngre man är. Hos äldre över 70–80 års ålder verkar inte risk att avlida i förtid vara förknippad med övervikt.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons