Fakta | Sömnlöshet

Försenad sömnfas

Försenad sömnfas kännetecknas av att du har svårt att somna i normal tid och somnar först långt in på natten. När du väl har somnat sover du gott utan att vakna. Om du inte väcks sover du en normal tid.

Publicerad den: 2013-05-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är försenad sömnfas?

Uppskattningsvis har mer än 10 000 svenskar en försenad sömnfas. Det finns långt fler än så där den försenade sömnfasen snarare är en vana, orsakad av sena arbetstider eller andra sociala faktorer. Dessa personer lägger sig ofta runt klockan 01.00–02.00, men de kan gå och lägga sig och somna tidigare om de vill.

Problemet startar ofta i tonåren, men kan börja redan i småbarnsåldern. Undersökningar har visat att problemet i genomsnitt varar i närmare 20 år. Uppskattningsvis drabbas omkring 7 % av alla tonåringar av detta tillstånd. Unga män är mest utsatta, vilket leder till misstanke om att tillståndet är livsstilsanknutet.

Vad är orsaken?

Experterna tror att förklaringen till tillståndet är att personens ”inre klocka” är förskjuten (asynkron) i förhållande till dygnet. Tidpunkten för när du ska somna förskjuts framåt några timmar. Du har ofta svårt att somna förrän tidigast 01.00–02.00 på natten, och du har stora problem med att komma upp på morgonen (till exempel klockan 07.00). Om du får sova ett normalt antal timmar, som till klockan 10.00, kommer du att vakna utvilad och fungera normalt under dagen. Livsstilen tycks i högre grad upprätthålla tillståndet än att forma det, och man ser ofta att personer med denna rubbning väljer yrken som tillåter en ändrad dygnsrytm. Personer med detta tillstånd är fysiskt och psykiskt normala, men de har sina produktiva tidpunkter förlagda till lite andra delar av dygnet än majoriteten av befolkningen.

Annons
Annons

Diagnos

Det finns inget diagnostiskt test. Diagnosen baseras på personens oförmåga att somna vid önskad tid och att vakna i ”rätt” tid på morgonen. Det finns inga fysiska markörer som bekräftar diagnosen. Blodprov eller andra undersökningar behövs sällan. Om du inte upplever förskjuten insomning oftare än några få gånger i veckan under en månads tid räknas inte tillståndet som försenad sömnfas.

Barn med försenad sömnfas är inte trötta på kvällarna, och är därför extra svåra att få i säng i rätt tid. De somnar ungefär samma tid varje dag, sover länge om morgnarna och är ofta svåra att få upp på vardagar.

Sömndagbok

En sömndagbok bekräftar ofta diagnosen. Den bör föras i minst två veckor och innehålla följande information:

Annons
Annons
  • Tidpunkt när du går och lägger dig.
  • Hur lång tid det tar innan du somnar (ungefär).
  • Hur ofta du vaknar under natten.
  • Hur ofta du går upp under natten.
  • Hur många timmar du sover per natt.
  • Hur du känner dig när du går upp på morgonen.
  • Antal sömnepisoder (tupplurar) och tid/kvalitet för dessa under dagen.

Behandling

Målet med behandlingen att återupprätta en normal dygnsrytm, så att du kan vakna utvilad i normal tid. God sömnhygien samt eventuellt ljusterapi eller kronoterapi är de mest aktuella behandlingsalternativen. Melatonin är också aktuellt som behandling. Vanliga sömnmedel eller lugnande medel har liten och dålig effekt när det gäller att ändra dygnsrytmen.

Barn och försenad sömnfas

Utgå från när barnet somnar av sig självt och tidigarelägg därefter läggningstiden med 15 minuter varje dag tills önskad läggningstid har uppnåtts. Samtidigt ska barnet väckas 15 minuter tidigare varje morgon. Det är också mycket viktigt att väckningen på helgerna sker samma tid som på vardagarna för att den nya dygnsrytmen inte ska förstöras igen. Se till att barnets sovrum lyses upp vid väckningen. Mindre barn som är vana vid att sova på dagen får göra detta, men tuppluren ska då inte vara längre än vanligt. Större barn bör inte sova på dagen.

God sömnhygien

Oavsett behandlingsform, är god sömnhygien nödvändigt för att bli av med tillståndet. Om omställningen ska ske snabbt eller långsamt är upp till den enskilda individen. Några viktiga faktorer:

  • Träna tidigt på dagen snarare än sent på kvällen.
  • Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Tekniker för stressreduktion kan vara användbara.
  • Undvik överdrivet bruk av koffein, alkohol och tobak.

Melatonin

Melatonin har visat sig vara nyttigt för personer med försenat sömnfassyndrom. Melatonin produceras i epifysen (överordnat hormoncenter i hjärnan) och utsöndras som reaktion på mörker, medan ljus hämmar utsöndringen av hormonet. Melatonin påverkar kroppens biologiska klocka. Läkemedlet är ännu inte helt utprövat, och man har inte slagit fast vilken som är den bästa dosen. Dosen, som vanligtvis ligger på 3–5 mg, anpassas efter hur mycket dygnsrytmen har rubbats. Ofta slutar man med att melatonin tas vid klockan 20.00–21.00 på kvällen. Vilka biverkningar som finns är ännu inte helt utforskat, men de tycks vara lindriga.

Läkaren måste ansöka om licens för att en patient ska få melatonin utskrivet (melatonin är enbart godkänt för kortvarig behandling av sömnbesvär hos personer som är 55 år eller äldre).

Ljusbehandling

Att utsättas för ljus efter uppvaknandet leder till att du vaknar tidigare nästa dag och därmed blir trött tidigare på kvällen, en princip som kan användas på patienter med försenat sömnfassyndrom. Man använder sig av en ljuslåda som utstrålar mellan 2 000 och 10 000 lux vitt ljus (10 000 lux motsvarar på ett ungefär en molnig men ändå ljus dag). Du utsätts för ljuset i 30–60 minuter efter att du har vaknat av dig själv. Sedan flyttas tiden för ljusexponeringen med cirka en timme om dagen tills du har fått rätt dygnsrytm. Detta tar tre till sju dagar.

Om ljusbehandlingen ges vid fel tidpunkt (i förhållande till dygnsrytmen) kan tillståndet istället förvärras. Patienter med försenat sömnfassyndrom bör undvika ljus på kvällen, då detta ofta gör att man somnar senare. Eftersom det starka ljuset kan påverka ögat bör läkaren utesluta ögonsjukdomar innan behandlingen påbörjas.

Det finns få biverkningar. Man kan bli lätt irriterad i ögonen och få huvudvärk de första dagarna. Ljusterapi rekommenderas inte vid bipolär sjukdom på grund av risken att utlösa hypomani/mani.

Kronoterapi

Detta var den ursprungliga behandlingsformen för tillståndet. Målet är att rätta till den skeva dygnsrytmen. Metoden är effektiv, men har i stort sett ersatts med ljusbehandling och/eller melatonin. Ett förslag till behandlingsregim:

  • Första natten: Lägga sig kl. 04.00, gå upp kl. 12.00.
  • Andra natten: Lägga sig kl. 07.00, gå upp kl. 15.00.
  • Tredje natten: Lägga sig kl. 10.00, gå upp kl. 18.00.
  • Fjärde natten: Lägga sig kl. 13.00, gå upp kl. 21.00.
  • Femte natten: Lägga sig kl. 16.00, gå upp kl. 00.00.
  • Sjätte natten: Lägga sig kl. 19.00, gå upp kl. 03.00.
  • Sjunde natten: Lägga sig kl. 22.00, gå upp kl. 06.00.
  • Man siktar sedan på att upprätthålla den nya dygnsrytmen.

Personer med försenad sömnfas är ofta känsliga för ändringar av tiden för sänggående. De bör därför vara disciplinerade och se till att lägga sig i rätt tid för att undvika nya sömnrubbningar.

Långtidsförloppet

De flesta växer förr eller senare ifrån tillståndet, vilket gör att man kan misstänka att livsstilen är en medverkande faktor. I en studie varade tillståndet i genomsnitt i knappt 20 år.

Huvudproblemet för personer med detta tillstånd är vanligtvis att nå upp till de krav samhället ställer, till exempel när det gäller att fungera normalt i skolan och på arbetet. Det händer att patienter i självmedicineringssyfte missbrukar alkohol eller lugnande medel för att skynda på sömnen. Det finns ett samband mellan försenad sömnfas och depression.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons