Fakta | Sömnlöshet

Sömnsvårigheter


Uppdaterad den: 2016-09-26
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är sömnsvårigheter?

Vuxna sover oftast mellan sex och nio timmar per dygn, för att hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Hos äldre är sömnmängden densamma men mer utspridd, från fyra till elva timmar. Barn och tonåringar behöver mer sömn än så. 

Problem med sömnen är vanligt och man räknar med att ungefär var tionde vuxen har svårare sömnbesvär. Ju äldre man blir desto vanligare är det. Ungefär hälften av alla över 65 år anger att de har sömnstörningar.

I USA har forskare beräknat att sömnproblem kostar samhället 100 miljarder dollar årligen i form av sjukfrånvaro, läkarbesök, nedsatt produktivitet och olyckor kopplade till sömnbrist. Det visar att sömnsvårigheter är ett problem som angår väldigt många.

Annons
Annons

Orsak

Man brukar skilja mellan primär/sekundär och akut/kronisk sömnstörning:

  • Med primär sömnstörning menas besvär som man inte kan hitta någon orsak till. Det finns alltså ingen kroppslig eller psykisk sjukdom som orsakar sömnstörningen och man kan heller inte hitta några orsaker i omgivningen.
  • Sekundär sömnstörning är en sömnstörning där sjukdom eller sociala orsaker kan förklara tillståndet.
  • Akut sömnstörning har utlösts av en speciell situation och varar kortare tid än fyra veckor.
  • Kronisk sömnstörning varar längre än fyra veckor.

Sekundära sömnstörningar är vanligast. Det finns många sjukdomar som kan ge problem med sömnen, till exempel depression, ångest eller rastlösa ben (Willis-Ekboms sjukdom). Hjärt- eller lungsjukdomar kan ge andningsbesvär om natten, smärta kan göra det svårt att sova, nästäppa – till exempel polyper i näsan – kan ge andningsbesvär och göra att man lätt vaknar. Många mediciner kan ha sömnproblem som en biverkan. Sociala orsaker kan vara bråk hemma eller problem på jobbet. Omgivningsorsaker kan vara skiftarbete, jet-lag, störande ljud, sömn under dagtid, måltid eller träning strax före sänggåendet eller att det är för varmt eller för kallt i sovrummet.

Symtom

Symtom på sömnstörning är att man har problem att somna, upprätthålla sömnen eller att känna sig utvilad efter sömn.

Annons
Annons

Behandling

Alla som upplever en tillfällig sömnstörning ska komma ihåg att det i många situationer är normalt att ha problem med sömnen. Vid stress, övergående sjukdom eller annorlunda dygnsrytm upplever många av oss några vakennätter. Även om det är jobbigt och tidvis utmattande är det inte farligt. Oftast går sömnproblemen över efter några dagar.

Många behöver ändå hjälp. Den behandling sjukvården erbjuder kan grovt delas in i behandling med eller utan läkemedel, där behandling utan läkemedel kommer i första hand. Vid långtidsuppföljning av patienter kan man se att effekten av behandling utan läkemedel håller i sig, medan effekten av tablettbehandling försvinner. 

Sömnhygieniska råd kan hjälpa vid alla typer av sömnsvårigheter.

Kognitiv beteendeterapi/Egenbehandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT – som ofta består av flera eller samtliga av delarna sömnhygieniska råd, sömnbegränsning, stimuluskontroll, kognitiv terapi och avslappning – är förstahandsvalet vid sömnstörning. En kombination av sömnbegränsning och stimuluskontroll har bäst effekt vid primär sömnstörning. 

KBT har visat sig vara effektivt för att förbättra sömnen hos vuxna med sömnsvårigheter. Sådan behandling har också effekt om den ges över nätet.

Sömnbegränsning

Målet är att man bara ska ligga i sängen när man sover. Den som inte sover mer än fem timmar ska bara tillbringa fem timmar i sängen. På så vis bygger man upp ett sömnunderskott vilket innebär att man börjar sova längre och längre. Därmed utökas tiden i sängen. Sömnbegränsning kombineras ofta med stimuluskontroll och ljusbehandling.

Stimuluskontroll

Stimuluskontroll är en behandling som syftar till att hitta en positiv koppling mellan sängen och sömn. Hos personer med sömnlöshet utvecklas ofta en ond cirkel. När det börjar bli dags att gå och lägga sig blir man orolig och gruvar sig för att behöva ligga vaken. Till slut blir man så trött och less på att stirra i taket att man bygger upp negativa tankar kring sömn. För att bryta denna cirkel måste man lägga om sina vanor och följa dessa råd:

  • Man ska bara gå och lägga sig om man känner sig sömnig.
  • Sängen ska inte användas till något annat än sömn (och sex).
  • Om man inte somnar inom 15–20 minuter ska man lämna sovrummet och inte gå tillbaka till sängen förrän man känner sig trött och sömning igen. Under denna tid bör man undvika starkt ljus och aktiviteter som kräver stort engagemang.
  • Proceduren upprepas så ofta som det behövs till dess att man somnar inom 15–20 minuter från sänggåendet.
  • Man ska stiga upp samma tid varje dag, oavsett hur lite man har sovit.
  • Man ska undvika att sova på dagen eller på andra ställen än i sängen. Det kan vara jobbigt – nästan alla upplever en period med sömnbrist de första dagarna. För den som står ut kan metoden ge bestående resultat.

Avslappningstekniker

Olika avslappningstekniker har dokumenterad effekt, men är troligen endast effektiva när ångest och muskelspänningar är huvudproblemet.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet förbättrar sömnen och har i några studier visat sig vara lika effektivt som behandling med sömnmedel. Det kan rekommenderas till alla med sömnproblem, speciellt med tanke på alla andra fördelar som träning ger. Man ska dock tänka på att inte träna alltför tätt inpå sänggående.

Läkemedelsbehandling

Många typer av läkemedel kan användas vid sömnlöshet. Moderna sömnmedel är mycket verkningsfulla på kort sikt. Om det rör sig om övergående sömnlöshet kan sådana läkemedel vara till god hjälp. Effekten avtar dock efter några dagar eller ett fåtal veckor. Läkemedel bör därför endast användas i några få dagar i sträck.

Erfarenheten visar att många som använder sig av sömnmedel fortsätter med detta i åratal. Långvarig användning av sömnmedel leder till att hjärnan vänjer sig och att effekten blir svagare. Biverkningar som trötthet, dåsighet och koncentrationssvårigheter på dagen kan trots det hålla i sig. Många upplever dessutom att sömnen blir sämre – det känns som att man inte har sovit alls.

Den som använder sömnmedel varje kväll i mer än fyra veckor kommer att få problem med att sluta använda medicinen. Man kan uppleva att sömnen blir väldigt orolig de första nätterna utan läkemedel. Många tänker då att de inte klarar sig utan sömnmedel och börjar använda det igen. Därmed blir det ännu svårare att sluta. Att avbryta en behandling med sömnmedel som har pågått en längre tid är obehagligt, men genom att komma igenom den svåra övergångsfasen kan livskvaliteten bli bättre än innan.

Ljusbehandling

Via näthinnan i ögat påverkar ljuset ett centrum i hjärnan som reglerar dygnsrytmen. Om man utsätts för kraftigt ljus på kvällen skjuts dygnsrytmen framåt – man somnar senare och sover längre på morgonen. Om man utsätts för kraftigt ljus på morgonen skjuts dygnsrytmen bakåt. Ljusbehandling direkt efter att att man vaknar på morgonen kan göra att man vaknar tidigare nästa dag. Behandling med ljus (10 000 lux i minst 30 minuter) är aktuellt vid alla typer av dygnsrytmstörningar, såsom jet-lag, skift- och nattarbete och sömnfasstörningar (normal sömnlängd och sömnmönster, men med för tidig eller för sen insomning).

Prognos

Långtidsprognosen är bäst efter KBT-behandling. Vid sekundär sömnstörning beror prognosen på möjligheten att behandla bakomliggande sjukdom.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons