Psykologisk stress och sjukdom

För många är stress detsamma som att att ha mycket att göra eller mycket att tänka på. Stressen i sig själv gör oss inte sjuka, men blir den för intensiv eller pågår för länge kan vi bli det.

Uppdaterad den: 2013-05-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

De flesta klarar stress bra, men intensiv stress under lång tid kan medföra hälsoproblem. Trots detta är förmågan att bli stressad i grunden positiv. Kroppen förbereder sig då på det extra arbete som en utmanande situation kräver och kan prestera lite bättre när det behövs.

Vad är psykologisk stress?

Psykologisk stress uppstår när en person upplever att omgivningens krav och förväntningar överstiger den kapacitet man har. I den här artikeln utesluter stressdefinitionen psykiatrisk sjukdom som följd av stressande upplevelser.

På vilket sätt kan stress leda till sjukdom?

Stressande händelser antas påverka utvecklingen av fysisk sjukdom genom att ge upphov till negativa känslor som ångest och depression, vilket i sin tur påverkar biologiska processer eller beteendemönster som ökar sjukdomsrisken.

Annons
Annons

Kronisk stress riskerar att medföra långvariga eller bestående känslomässiga (emotionella), psykologiska och beteendemässiga reaktioner, som påverkar sårbarheten för sjukdomar och även hur en eventuell sjukdom utvecklas. Som orsak till kronisk stress räknas stressfyllda händelser av varaktig natur, som att ta hand om en demenssjuk partner, eller kortvariga situationer som ständigt återkommer och som upplevs som överväldigande när de är över, till exempel sexuella övergrepp.

För att hantera eller anpassa sig till kronisk stress kan en person förändra sitt beteende på olika sätt. Man kanske börjar röka eller röker mer, blir mindre fysiskt aktiv, sover mindre, eller blir sämre på att följa medicinska behandling. Detta är allvarliga förändringar som förstärker effekten av stress och ökar sjukdomsrisken.

Hormonsystemen är särskilt känsliga för psykologisk stress. Det gäller i hjärnan (hypotalamus-hypofys-binjure-axeln, HPA) och i binjurarna (adrenala medullan, SAM). Kortisol utsöndras vid ökad aktivitet i HPA och reglerar en lång rad processer i kroppen (fysiologiska processer). Stresshormoner frigörs när den adrenala medullan, SAM, akitiveras vilket påverkar hjärta, blodkärl, lungor, lever, skelett och muskulatur samt immunsystemet. Om de olika hormonsystemen aktiveras under lång tid kan det påverka kontrollen av andra system i kroppen, något som ökar risken för fysisk och psykisk sjukdom.

Annons
Annons

Stress påverkar även regleringen av immunologiska processer och inflammationsprocesser, vilket i sin tur kan ha effekter när det gäller depression, infektioner, autoimmuna sjukdomar, kranskärlssjukdomar och vissa cancersjukdomar.

Leder stress till sjukdom?

För att få säkra bevis på att det finns ett samband mellan stress och sjukdom krävs experimentella studier där en del personer utsätts för stress medan andra inte gör det. Sådana studier skulle dock vara oetiska, så vi får basera vår kunskap på svagare bevis. I praktiken innebär detta befolkningsstudier (epidemiologiska studier) där man följer större befolkningsgrupper under lång tid och kan dela in studiepersonerna i grupper som upplever mer eller mindre stress för att se om de skiljer sig åt vad gäller sjukdomsutveckling.

Stress och depression

Stressfyllda livshändelser har knutits till såväl allvarliga depressionstillstånd som depressiva symtom. 50–80 % av alla med depression uppger att de under de föregående tre till sex månaderna har utsatts för en större livshändelse, vilket kan jämföras med endast 20–30 % av de icke deprimerade under samma period. Man räknar med att 20–25 % av alla som upplever en viktigare stressfylld händelse drabbas av depression. Samtidigt har man sett att ökad stress även påverkar depressionens förlopp. Den blir mer långvarig, symtomen förvärras och man får oftare återfall.

Stress och hjärt-kärlsjukdom

Experimentella studier på djur ger starkt stöd för att det skulle finnas ett samband mellan stress och hjärt-kärlsjukdom. Studier på friska vuxna människor och hjärtpatienter tyder på att stress främjar sjukdomsprocesser som minskar blodcirkulationen till hjärtat och aktiverar inflammations- och koagulationsmekanismerna, vilket bland annat ökar risken för blodproppar.

Befolkningsstudier visar att personer som upplever mycket stress har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och död. En stor samlingsstudie visade till exempel att risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med cirka 50 % hos personer som upplever mycket stress på jobbet.

Risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom på längre sikt ökar också bland friska personer som upplever traumatiska händelser, som ett barns död, eller som utsatts för övergrepp tidigt i livet. Även personer som drabbas av naturkatastrofer och krig löper ökad risk för att senare utveckla hjärt-kärlsjukdom. Personer som tidigare har haft hjärt-kärlsjukdomar löper ökad risk att drabbas av nya sjukdomar när de upplever stress, är utarbetade, har relationsproblem eller är socialt isolerade.

Stress och andra sjukdomar

Även när det gäller cancer har experimentella studier på djur visat att stress bidrar till uppkomst, tillväxt och spridning av vissa tumörtyper. Det finns också studier som visar på en koppling mellan stress och cancersjukdomar hos människor, men de vetenskapliga bevisen för detta är inte så många. Många forskare tror att det finns ett samband, men det är svårare att bevisa det vid cancersjukdom än vid exempelvis hjärt-kärlsjukdom.

Det tycks finnas en tydlig koppling mellan hiv/aids och stress. Andra tillstånd där man ser ökande bevis för samband är övre luftvägsinfektioner, astma, herpesinfektioner, autoimmuna sjukdomar och sårläkning.

Långt ifrån alla påverkas av stress

Även om stressfaktorer ofta förknippas med sjukdom förblir de allra flesta som utsätts för traumatiska händelser och allvarliga kroniska problem sjukdomsfria.

Utmattningssyndrom riskerar den att få som utsatts för långvarig utmattning eller påfrestning. Ofta kopplas utmattningssyndrom till arbetet, men tillståndet kan också utlösas av stress och påfrestningar i privatlivet. Utmattningssyndrom kan leda till symtom som svårigheter att utföra enkla uppgifter, förvirring, ångest och yrsel.

Förebygga och behandla

Att förebygga stress innebär inte nödvändigtvis att undvika stressande upplevelser – det är kanske varken är möjligt eller önskvärt. Men det är viktigt att hitta sätt att hantera sådana upplevelser så att de negativa känslorna reduceras. Regel nummer ett är att försöka göra något åt den situation som utlöser stressen. Andra åtgärder kan vara att:

  • Bearbeta negativa känslor, till exempel genom att ge sig själv den tid man behöver i en sorgeprocess.
  • Be om hjälp om det kan underlätta situationen, till exempel vid stora utmaningar.
  • Säga ifrån om omgivningens förväntningar är för höga, till exempel när det gäller att ta hand om någon annan.
  • Tänka positivt och lösningsinriktat.
  • Dra ned på tempot och minska kraven om det är möjligt.
  • Ta kontroll över situationen – kontroll minskar stressen.
  • Söka medicinsk hjälp vid behov.
  • Säga till närmaste chef om situationen på arbetet blivit ohanterlig.
  • Använda raster, semestrar och helger till att vila och göra saker som ger avkoppling och ”laddar batterierna”.

Det är viktigt att vara uppmärksam på varningstecken och ta tag i problemet tidigt. När man har upplevt stress under en längre tid kan vägen tillbaka vara lång. Om man har utvecklat en sjukdom till följd av stress ska den självklart behandlas som den sjukdom det är.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons