Utmattningsdepression eller utbrändhet

Utmattningsdepression, eller utbrändhet, är ett tillstånd som ligger nära det deprimerade tillståndet så tillvida att det karaktäriseras av extrem trötthet/energilöshet, hopplöshets- känslor, håglöshet, bristande sexlust och lättirritabilitet.

Uppdaterad den: 2005-09-19

Annons

Det finns emellertid skillnader. Till skillnad från den deprimerade så uppvisar den utmattade sällan symtom som självanklagelser, självmordstankar och aptit/vikt-minskning. Den utmattade är snarare arg än ledsen över sin situation.

Utmattningsdepression är som regel en effekt av långvarig arbetsstress. I ett tidigt stadium av utmattning brukar symtomen vara situationsbundna, de uppträder t ex på arbetet men försvinner under ledighet. Vid egentlig depression uppstår symtomen som regel i alla situationer i tillvaron.

Varför drabbas man av utmattningsdepression?

Forskningen kring utmattningsdepression/utbrändhet har ökat dramatiskt de senaste tjugo åren. Trots att många studier gjorts, har man haft svårt att utforma studier som tydliggör orsakerna till utmattningsdepression. Utifrån tvärsnittsstudier har man dock kunnat dra slutsatser om möjliga orsaker/sårbarhetsfaktorer. Troligen är det både personegenskaper och yttre förhållanden som avgör om man blir utmattningsdeprimerad eller inte. De personegenskaper som verkar spela roll är känslighet för förändringar, låg tilltro till att man kan påverka sin situation, undvikande av att ta itu med problem, ångestbenägenhet, höga krav på sig själv, svårighet att säga nej samt svårt att delegera arbete till andra.

Annons
Annons

Yttre omständigheter som ökar risken för utmattningsdepression är stor arbetsbörda, tidspress, för lite eget inflytande på sitt arbete, rollkonflikter och otydligheter i arbetet, ett utpräglat kund- och klientorienterat arbete (dåligt kund- och klientorienterat arbetsklimat), brist på återkoppling på utfört arbete och bristande socialt stöd.

Antalet sjukskrivna p.g.a. utmattningsdepression i Sverige har ökat betydligt de senaste två åren. En starkt bidragande anledning till denna ökning tros vara de kraftiga nedskärningar som gjorts inom framför allt den offentliga sektorn. Brist på resurser i form av tid, pengar och personal har medfört minskad kontroll över arbetet, vilket lett till ökad stress, olust, och slutligen utmattning.

Hur känner man sig när man är utmattningsdeprimerad?

Vid utmattningsdepression angrips kognitiva, känslomässiga, beteendemässiga och fysiologiska funktioner. Vanliga symtom inkluderar:

Annons
Annons
  • Minnesvårigheter, särskilt av korttidsminnet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv
  • Försämrad problemlösningsförmåga
  • Känsloutbrott, t ex gråtattacker och raserianfall
  • Överkänslighet för sinnesintryck t ex ljus och ljud
  • Nedstämdhet/hopplöshet/uppgivenhet
  • Sömnsvårigheter, t ex svårt med insomning och för tidigt uppvaknande
  • Muskelspänningar
  • Kroppsliga problem, t ex magkatarr, huvudvärk, smärta, yrsel och infektioner
    &nbsp

Vad kan man själv göra?

  • För dagbok över stressen i ditt liv, undersök om du ser några samband mellan de situationer som utlöser stressen, försök i så fall undvika eller ändra på någonting av dessa
  • Ta reda på vad som är viktigt för dig i livet ur ett långsiktligt perspektiv, jämför hur det är idag med hur du skulle vilja ha det och se om du kan ändra på något omedelbart
  • Se till att skapa ordning i livsrytmen, sov och ät på regelbundna tider
  • Skapa balans mellan arbete, familj, fritid, och egenvård, schemalägg hur mycket tid/utrymme de olika delarna ska få
  • Sök socialt stöd, försök hitta gemenskap med andra (även utanför arbetet) där du känner att du behövs och uppskattas
  • Odla fritidsintressen som är givande och kan verka stärkande
  • Lär dig avslappning i någon form, t ex meditation, qi-gong eller yoga
  • Hitta en motionsform som passar dig, motionera ett par dagar i veckan

Hur ställer läkaren/psykologen diagnos?

Utmattningsdepression och utbrändhet är informella begrepp och utgör inte någon standardiserad diagnos. I de två vanligaste diagnossystemen för mental ohälsa, DSM-IV och ICD-10, kommer diagnoserna Anpassningsstörning respektive Neurasteni närmast begreppet utmattningsdepression. För att bedöma om någon lider av utmattningsdepression används i första hand intervju (och ev skattningsskalor). Läkaren eller psykologen tittar på symptom och bedömer funktionsgraden. Dessutom kan man undersöka fysiologiska parametrar som puls, andningshastighet, blodtryck och förekomst av stresshormon i blodet. Inga absoluta gränsvärden existerar emellertid, man får studera helhetsbilden.

Hur ser framtiden ut?

Behandlingsstudierna av utmattningsdepression/utbrändhet är få och resultaten är dessutom varierande. Bäst resultat har behandling med kognitiv beteendeterapi visat. Dessvärre är tillgången på terapeuter i Sverige som erbjuder denna metod långt mindre än vad efterfrågan är och ofta erbjuds bara privata alternativ.

Förhoppningsvis kommer omhändertagandet av utmattningsdeprimerade snart att förbättrats. För närvarande pågår en statlig utredning för att få bukt på den ökade förekomsten av utmattningsdepression i Sverige. En arbetsgrupp bestående av de fyra statsråden Lars Engqvist, Ingela Thal&eacuten, Bosse Ringholm och Mona Sahlin har tillsats för att driva frågan. Med hjälp av sjukförsäkringsreformer, som ska ge den sjukskrivne adekvat stöd och rehabilitering, och bättre insatser på arbetsplatser med destruktiva strukturer ska statsråden aktivt arbeta för en förbättring.

Hur behandlas utmattningsdepression?

Behandlingsstudier visar att kognitiva beteendeterapeutiska metoder är mest effektiva för att minska utmattningsdepression och förhindra återfall. Beroende på hur långt gången utmattningsdepressionen är kan även sjukskrivning och medicinering med antidepressivt preparat vara aktuellt. Tillfriskningstiden varierar, från några månader upp till flera år.


Annons
Annons