Ångesttillstånd

Ungefär var femte person drabbas av ett ångestsyndrom någon gång i livet.

Uppdaterad den: 2013-02-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ångest?

Det är viktigt att skilja mellan normal ångest och sjuklig ångest. Fruktan, rädsla och ångest kan vara normala reaktioner på yttre och inre händelse som upplevs som hotfulla eller farliga. Utöver den psykiska ångestupplevelsen leder sådana händelser till att delar av det självstyrda (autonoma) nervsystemet reagerar och kan utlösa en lång rad fysiska symtom, som hjärtklappning, svettning, yrsel, magbesvär och så vidare.

Sjuklig ångest präglas av att ångestsymtomen utlöses lättare än vanligt, och det är ofta tydligt att ångesten är överdriven och orimlig. Darrning, svettning, hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel och andningssvårigheter är typiska symtom. Ångestbesvär är vanliga, och inom den svenska primärvården är ångestbesvär orsaken till konsultationen i upp till 7 % av patientkontakterna. Ungefär var femte person drabbas någon gång i livet av ett ångesttillstånd.

Olika ångesttillstånd/syndrom

Det finns flera olika:

Annons
Annons
  • Panikattacker är anfall med en intensiv känsla av fruktan eller obehag. Om panikattackerna är återkommande och ger upphov till en förväntansångest inför nästa attack så benämns detta paniksyndrom. Attackerna uppstår helt oväntat och är inte relaterade till någon typisk situation.
  • Specifika fobier å andra sidan präglas av att man upplever svår ångest inför särskilda objekt eller i specifika situationer och att man undviker dessa. Fobier rör specifika och klart avgränsade fenomen som djur, höjder, trånga utrymmen, blod, stick eller rädsla att kräkas.
  • Social fobi innebär ångest inför en rad vardagliga situationer där man möter andra människor eller upplever sig granskad. Många som har social fobi har även generaliserat ångestsyndrom och depression. Social fobi skiljer sig från blyghet och prestationsångest genom att tillståndet har en högre allvarlighetsgrad och leder till stort obehag och funktionsnedsättning.
  • Generaliserat ångestsyndrom är en närmast ständigt närvarande oro inför framtida fruktade katastrofer. Individen känner sig spänd och nervös.
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har sin utgångspunkt i en avgränsad, hotfull och upprörande händelse, som till exempel en våldtäkt, misshandel, olycka eller en naturkatastrof. Efter en sådan händelse återupplevs den skrämmande händelsen, antingen i drömmar eller i vaket tillstånd. Man undviker föremål och situationer som påminner om händelsen.

Vid depression, substans- och alkoholmissbruk, samt schizofreni, finns oftast ångestsymtom som del i sjukdomsbilden.

Orsak

Det finns inte en enskild anledning till att ett ångestsyndrom utvecklas och orsakerna kan variera beroende på vilken typ av ångestsyndrom det rör sig om. Det centrala är dock att patienten har börjat att tänka på ett icke ändamålsenligt sätt som gör att ofarliga kroppsförnimmelser och vardagliga situationer tolkas som farliga och utlöser ångest. Man vet också att det förekommer störningar i så kallade signalsubstanser i hjärnan. Många läkemedel som påverkar balansen av dessa signalämnen lindrar också ångest.

Fobier kan uppstå hos människor som har upplevt något obehagligt i ett bestämt sammanhang, men de kan också finnas medfödda utan att man varit utsatt för det objekt eller den situation som man utvecklar en fobi för.

Annons
Annons

Diagnos

Det viktigaste är att patienten berättar om sina besvär så att läkaren/psykologen kan få en god uppfattning om sjukdomshistorien, vilket ofta är tillräckligt för att kunna ställa diagnos.

Om ångesten är ständigt närvarande, med ängslighet, oro och muskelspänning tyder det på generaliserat ångestsyndrom (GAD). Förekomst av kortvariga (cirka 10-30 minuter), intensiva ångestattacker tyder på panikattacker, som kan vara en del i ett paniksyndrom. Ångest i samband med att man utsätts för ett visst objekt (djur), plats eller situation tyder på en specifik fobi.

Hyperventilation, det vill säga att man andas för häftigt och för mycket på grund av att man upplever att man inte får tillräckligt med luft, kan förekomma vid alla typer av ångest, men är vanligast vid en panikattack.

Vanliga fysiska symtom vid en ångestreaktion är hjärtklappning, andnöd, svettning, darrningar, muntorrhet, och illamående. Blodtrycksmätning, att lyssna på hjärta och lungor samt eventuellt en neurologisk undersökning kan vara nödvändig.

Upprepade kroppsundersökningar är vanligen inte nödvändiga när samma symtom uppstår vid liknande senare episoder och den tidigare kroppsundersökningen var normal.

Behandling

Syftet med behandlingen är att man ska få kontroll över ångesten, genom läkemedelsbehandling, eller genom psykologisk behandling där man lär dig tekniker som gör att man får bättre kontroll över de situationer som ger ångest.

Läkemedel av typen bensodiazepiner kan vara aktuella i undantagsfall vid inledning av SSRI-behandling samt vid generaliserat ångestsyndrom i det fall sedvanlig behandling har otillräcklig effekt. Det finns risk för tillvänjning och beroende.

Betablockerare (hjärt-kärlmedicin som hindrar hjärtat från att slå fort) kan ha effekt för personer som besväras av rampfeber (talare, musiker, lärare). Antidepressiva av serotoninverkande typ (SSRI) har dokumenterad effekt vid samtliga ångestsyndrom, med undantag för specifika fobier där läkemedel inte har någon plats i behandlingen.

Grundlig information om tillståndet, så kallad psykopedagogisk behandling, är ofta till stor hjälp och bör föregå all övrig, specifik behandling. Den form av psykoterapi som har bäst dokumenterad effekt och som för närvarande rekommenderas som förstahandsbehandling är kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT går ut på att kartlägga problematiska tankemönster, förändra dessa samt att exponera för situationer som utlöser ångest. Till exempel kan man medvetandegöra att man har en tendens att reagera med ångest så snart man känner av helt ofarliga fysiska symtom på grund av att man tolkar dem som tecken på kroppslig sjukdom. Exponeringsbehandling vid fobier går ut på att man gradvis utsätts för det man är rädd för. På så vis försvinner rädslan för det aktuella objektet eller situationen efter hand. Numera finns psykopedagogisk behandling för vissa ångestsyndrom via internet, se internetpsykiatri.se eller Vårdguiden.

Fysisk aktivitet är ofta bra för att minska symtom vid ångestsyndrom. 

Prognos

Specifika fobier har en mycket god prognos vid korrekt behandling. Paniksyndrom har oftast en mycket god prognos vid rätt behandling medan till exempel generaliserat ångestsyndrom är mer svårbehandlat. Där kan man räkna med att hälften av de som får behandling förbättras betydligt eller blir bra. Posttraumatiskt stressyndrom förbättras ofta spontant över tid men behandling bör erbjudas så snart som möjligt för att minska lidande och funktionsnedsättning.


Annons
Annons
Annons