Extrapengar bättre än medicin vid psykisk ohälsa
Tidigare studier har visat att många personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar lever på marginalen, utan någon möjlighet att spara inför framtiden eller klara av oförutsedda utgifter. I denna nya studie testade psykologen Alain Topor att ge hundra svenskar med sjukdomar som schizofreni, psykoser, tvångssyndrom och allvarliga depressioner ett villkorslöst bidrag på 500 kronor varje månad under nio månader. Pengarna fick alltså användas helt efter eget behag och spenderades på bland annat biobesök, middagar eller gymkort.
Under och efter studien syntes väsentliga förbättringar i gruppen som fått pengar jämfört med kontrollgruppen. Bland annat hade de färre symtom som depression och ångest.
Inte råd med ett socialt liv
– Dessutom tillkom något som förvånade oss väldigt mycket och som vi inte alls förväntade oss. Det var att antalet dagar som de personerna hade i sluten psykiatrisk vård minskade kraftigt under studiens gång, säger studiens vetenskapliga ledare Alain Topor, docent i psykologi vid Stockholms universitet, till P4 Blekinge.
I studien skriver han att pengar inte är något universalmedel mot allvarliga psykiska problem. Men kanske kan en extra slant ändå göra skillnad för den som inte har så mycket.
– Jag tror att för vissa människor kan pengar vara en väsentlig del i att de får en bättre psykisk hälsa. Det visar sig att en del av det som vi inom psykiatrin tror är psykiska problem kanske är sociala problem. Man har inte råd att ha ett socialt liv, säger forskningsledaren Alain Topor.
Tror du att pengar kan mildra psykisk ohälsa? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Kommentera denna artikel
Regeringen drar ju enbart ned på pensionärer, arbetslösa pcjh sjuka, med inställningen att ju svårare en person har, desto snabbare kommer den personen ut i arbetslivet igen.
Men att vi har en bakåtsträvande och sjuk regering är ju knappast nytt.
Regeringen drar ju ned akasse beloppet drastiskt, på 2 månmader tappade jag 1000 kr. Du har jag under det lägsta man kan få på akassan, nästa steg är att börja på nån sån där arbetsmarknads åtgärd, då tar dom bort 1000 kr till. så jag landar någonstans runt 6000 kr.
Det finns inget existensminimum, som alla verkar snacka om, utan det är högst individuellt. får du ut 6000 så får du ut mer än nog enligt staten.
Detta är en allra högst politisk fråga, och det är inget som någon politiker vill ta upp.
Svensk arbetslöshetspolitik är sämre än immigrationspolitiken helt klart.
Om jag bara hade råd att lämna sverige skulle jag göra det på direkten.
Jag bröt ihop pga att jag itne fick ihop till mina räkningar, trots att jag söker runt 20 jobb i månaden, plus gör igentligen allt jag kan för att få ett jobb, är jag som individ i det svenska samhället i en konstant moment 22.
Visst en femhundring extra varje månad hade hjälpt mig och förmodligen hindrat mig från att bli utbränd.
Jag blir konstant påmind varje gång när jag kontaktar arbetsförmedlingen om alla de sanktioner det ivrigt väntat på att få kasta på mig. Mitt minne är som en dement persons, jag har väldigt svårt att komma ihåg saker, som stänga av spis, lära mig nya saker för jag är så stressad. min kropp är i kaos för jag har sådan ångest. Veckan då räkningar skall betalas är jag helt utslagen och har ingen energi alls, som om min kropp bara stänger av och jag är så trött att jag bara somnar, nickar till. Det tar några dager efter räkningarna blivit betalda som jag börjar bli piggare, men så är det varje månad och så har det varit den senaste halvåret.
man får ut 8000 kr, på det skall, hyra, el, internet, mat och csn betalas, det brukar landa på strax under 11 000 kr för mig. Och då har jag skärt bort en väldig massa. Hyran tar ju bara den 6000.
Dom dagarna man har energi söker man jobb, men efter som det blir en stress på att man måste ha jobb igår, blir man utslagen och trött för den lilla ansträngningen man gör.
Eftersom jag är arbetslös, får jag ingen vård, för att jag inte anses som arbetsförd och kunna dra in skattepengar, varpå vården ser att man kan dra in vård men ta pengarna.
Nu kommer jag att gå över till försäkringskassan efter som jag skall gå med i någon ny åtgärd af har, då tappar jag ytterliggare 1000 kr. Varpå då jag får 7000kr, Vilket gör att jag skiter i att betala el, och alla andra räkningar som hemförsäkring ect för jag måste äta för att orka.
Och eftersom jag redan får pengar från försäkringskassan har jag inte rätt att få soc för att jag får för mycket pengar.
Så självmord är tilltalande, man önskar ju att man kunde få dö minst några gånger i månaden, man undrar varför är jag så efterbliven som inte kan få ett jobb, när efterblivna, nytillkomna immigranter får jobb, utan utbildning eller kompetens. Jag har studerat i 14 år av mitt liv och kan inte ens få ett städjobb för att jag har för höga kvalifikationer och för lite kvalifikationer för dom jobb krav höga kvalifikationerna. Arbetsmarknaden är skev idag.
Regeringen och myndigheterna vill öka antalet arbetslösa, hålla folk på botten.
Så ja, skulle den där femhundringen hjälpa mig, ja. Men eftersom sverige lider av en flyktingkatastrof och det är 99% utlänningar på socialkontoren så underprioriteras svenskar eftersom dom är svenskar, vita och talar bra svenska och kan få jobb, vilket inte heller stämmer idag. Staten sparkar ju deltids folk för att vissa myndigheter måste spara in pengar till flyktingar. Varför kan inte dom som arbetar skatta mera nu när pengarna behövs, istället för att jag som inget har måste betala mer än dom som jobbar.
Ja - det är jag övertygad om. En ständig oro för hur man ska få mat på bordet åt barnen o sig själv alla dagar i månaden gör att fokus ligger på de första stegen i Maslows behovstrappa o ingen tid eller ork över till sin rehabilitering o allt kommer till ett vakuum. Utan en ekonomisk trygghet hamnar läget i ett Status Que o ett evigt ekorrehjul. Att behöva ta emot matkassar av anhöriga mot slutet på varje månad är både kränkande, nedvärderande, skuldkänslor, känslan av att vara till last, till besvär, betydelselös, att hamna i tacksamhetsskuld o inte ha något annat val än att ta emot för barnens skull. Tvånget att vara givaren till lags o man befinner sig i en maktlöshet o ingenting värd. Fyller ingen funktion, en efterfrågar, ej delaktig utan hamnar i utanförskap för man haft inte råd att delta i ett aktivt socialt liv leder inte sällan till isolering...
Ja absolut , då personen ofta innesluter sig och får svårare att umgås socialt med sämre ekonomiska förutsättningar . Detta leder till att isoleringen blir en värre och resulterar i ovilja att socialisera sig som leder till obehagskänsla att vistas i sociala smanhang och miljöer. En extra slant skulle kuna innebära en stor skillnad. Innan personen isolerar sig för mycket. Till exp fremja till ett intresse , trädgårds mässa ,fotoutställning . För att skapa en hobby ! Detta leder oftast till kontakt med lika sinnade med samma intresse ,i ut byte av idéer ,information ,tipps och idéer . Så mitt svar är JA jag tror på en månatlig etta peng.
Ja , absolut kan extra pengarbidra till mindre ångest och depressioner för väldigt många!
Självklart är det så !
Självklart är det inte orsaken till alla "fattigas" psykiska ohälsa , men säket en hel del !
Det gör mig glad att det finns kloka läkare som tar upp ämnet och frågeställningen!
Naturligtvis finns psykisk ohälsa hos rika också.
Vikta pengar, för saker man vill göra, tror jag kan göra gott i själen, och jag tror svår penningbrist, kan vara orsaken till att man ligger samhället mer till last, än vad man skulle behöva annars. Ge mer i ek bistånd, och spar på vårddagar. Det tror jag på. Vill man ha gymkort, ge en revision på månads eller årskort på valfritt gym t ex. Långt mkt billigare i slutänden för samhället.
Självklart tror jag det. Det är ett helvete att vara fattig. Med lite pengar kan man göra saker man mår bra av.
tar gärna 500 extra i mån som sjukpensionär. Har fått minskad pension 4 år i rad och allt annat går upp. Har inte längre råd att gå till tandläkaren längre. Är 62 år och riktigt ledsen över vårt samhälle. Undrar om man kan få lugnande spruta så man vågar hoppa från Ättestupan.
Inga har kommenterat på denna sida ännu