Orsaker till akut njursvikt

Orsakerna till akut njursvikt indelas i tre kategorier:  prerenal, renal och postrenal .

Uppdaterad den: 2013-01-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Den vanligaste orsaken till akut njursvikt är prerenal, där pre betyder att något händer innan njurarna. Renal innebär att orsaken finns i själva njurarna. Vid tredje kategorin postrenal betyder post att något händer efter njurarna. 

  • Njurar och urinvägar
  • Prerenal – orsaken ligger utanför njurar och urinvägar. Oftast handlar det om problem med cirkulationen eller blodet innan det når fram till njurarna.
  • Renal – orsaken finns i själva njurarna och gör att filtreringen av blodet och urinproduktionen inte sker på ett normalt sätt.
  • Postrenal – orsaken finns utanför njurarna, i urinvägarna. Något förhindrar urinens passage.

Prerenal svikt

Detta är den vanligaste typen av akut njursvikt. Njurarna får inte tillräckligt med blod för filtreringen. Prerenal svikt kan bero på något av följande:

  • Uttorkning (dehydrering) – till följd av kräkningar, diarré, vätskedrivande läkemedel eller blodförlust.
  • Onormal blodtillförsel till njurarna – kan ha många olika orsaker:
    • Kraftigt blodtrycksfall efter en större operation, allvarliga skador efter brännskador, allvarlig infektion i blodet (blodförgiftning/sepsis)
    • Stopp eller förträngning i ett av kärlen som transporterar blod till njurarna
    • Hjärtsvikt eller hjärtinfarkt som medför försämrad blodcirkulation
    • Leversvikt som medför hormonförändringar som påverkar blodflödet och blodtrycket i njurarna

Vid prerenal svikt finns det ingen egentlig njurskada. Därför kan njurarna vid korrekt behandling återfå sin normala funktion, om inte cirkulationssvikten till njurarna blir långvarig och man får kroniska njurskador.

Annons
Annons

Renal svikt

Skada i själva njuren är den mest komplicerade orsaken till njursvikt. Renala orsaker till akut njursvikt är sådana tillstånd som påverkar filtreringen i njuren, blodtillförseln till njuren samt den njurvävnad som sköter omsättningen av salt och vatten.

Några tillstånd som kan orsaka njursvikt är:

  • Sjukdom i blodkärlen.
  • Blodpropp i ett blodkärl i njuren.
  • Skador på njurvävnad och celler.
  • Glomerulonefrit: Glomeruli, filtreringssystemet i njurarna, kan förstöras av flera olika sjukdomar, bland annat infektioner. Inflammationen som uppstår skadar njurfunktionen. Njurarna producerar mindre urin än normalt, man kan få blod i urinen, blodtrycket kan stiga och vätskeansamling i kroppen gör att man svullnar (ödem). Behandlingen består oftast av läkemedel. I vissa fall när njurfunktionen är betydligt försämrad kan konstgjord rening av blodet (dialys) behövas för att livshotande slaggprodukter ska kunna avlägsnas.
  • Akut interstitiell nefrit: Detta är en plötsligt försämrad njurfunktion till följd av inflammation i den vävnad som först och främst har hand om salt- och vätskebalansen, inte avlägsnandet av avfallsprodukter. De vanligaste orsakerna är läkemedel som antibiotika, inflammationsdämpande medel (NSAID-preparat) och vätskedrivande läkemedel. Andra orsaker är infektioner och immunsjukdomar som SLE, leukemi (AML), lymfom och sarkoidos. Tillståndet kan i de flesta fall normaliseras om njurskadan inte är alltför allvarlig. Behandlingen består av att upphöra med det läkemedel som orsakar tillståndet, behandla eventuell infektion, och ge dialys om njurfunktionen är dålig.
  • Akut tubulär nekros: Samlingsrören i njurarna (tubuli) är skadade och fungerar inte normalt. Detta tillstånd är orsak till 85–90 % av alla fall med akut njursvikt som beror på njursjukdom. Bakomliggande orsaker är chock (som minskar blodtillförseln till njurarna), läkemedel (särskilt antibiotika) och cellgifter, giftämnen och kontrastmedel som används vid olika röntgenundersökningar. Drabbade personer producerar mycket mindre urin än normalt. Andra symtom är trötthet, ödem, illamående, kräkningar, magsmärtor, dålig aptit och utslag. Ibland har man inga symtom. Behandlingen beror på orsaken till skadan och kan bestå av att avbryta läkemedelsanvändningen, återställa normala vätskemängder i kroppen och öka blodtillförseln till njurarna. Om man har för mycket vätska i kroppen kan man få vattendrivande läkemedel för att öka urinproduktionen. Läkemedel kan också användas för att korrigera kemiska rubbningar i blodet. Om dina njurar inte blir friska igen och de här åtgärderna inte räcker till för att korrigera din nedsatta njurfunktion, kan man behöva gå på regelbunden dialys och eventuellt senare genomgå en njurtransplantation.

Postrenal svikt

Detta tillstånd kallas på fackspråk ofta för urinretention eftersom det beror på att något hindrar urinflödet från njurarna. Tillståndet kan upphöra och normaliseras om inte hindret har funnits så länge att det har gett en kronisk njurskada. Hinder i en eller båda urinledarna kan orsakas av:

Annons
Annons
  • Njursten
  • Cancer i urinvägarna eller omgivande organ (som växer in i urinledaren och blockerar den)
  • Läkemedel

Hinder i urinblåsan kan orsakas av:

  • Sten i urinblåsan
  • Förstorad prostata (den vanligaste orsaken hos män)
  • Blod som levrar sig
  • Blåscancer
  • Neurologisk sjukdom som gör att blåsan inte drar ihop sig för tömning

Behandlingen består av att avlägsna det som orsakar hindret. När hindret är borta återfår njurarna oftast sin funktion inom en till två veckor, om det inte föreligger en infektion eller några andra problem.


Annons
Annons
Annons