Akut stopp i urinflödet, patientrådgivning

Vad är urinstopp?

Om urinvägarna

• Urin töms ut från urinblåsan genom urinröret. Kvinnans urinrör är 3–4 cm medan mannens urinrör är cirka 15 cm. I övergången mellan urinblåsan och urinröret finns en slutmuskel som öppnas och stängs med viljekraft vid blåstömning:
  • I vanliga fall får hjärnan en signal om urinblåsan är fylld med mycket urin
  • När man kissar drar blåsan ihop sig och pressar ut urinen, med resultat att det blåsan innehåller oftast 50 mL urin eller mindre efteråt
  • Att kissa kräver ett samspel mellan olika nerver och muskler

Vanliga orsaker till urinstopp

• Akut urinstopp, även kallat urinretention eller urinstämma, är ett tillstånd med plötsligt insättande oförmåga att tömma blåsan.
• Den vanligaste orsaken till akut urinstopp är ett hinder i urinröret. Den vanligaste situationen där detta uppträder är hos äldre män med förstorad prostatakörtel där körteln klämmer runt urinröret. När urinröret är trångt behövs det inte så mycket för att urinröret stängs igen helt, till exempel till följd av svullnad i urinrörets slemhinna i samband med en infektion i de nedre urinvägarna.
• I vissa fall öppnas inte slutmuskeln och det går inte att tömma urinblåsan. Vissa läkemedel kan ge detta som biverkning, och det kan uppstå till följd av neurologisk sjukdom.

Förekomst

• Tillståndet är vanligast hos män, till följd av obstruktion i urinvägar. En man i 70-årsåldern har 10 procent risk och en man i 80-årsåldern har 30 procent risk för att uppleva en episod med akut urinstopp.

Bedömning av akut urinstopp

• Fyra huvudorsaker måste utredas:
  • Finns det något som täpper till urinröret eller finns det något som trycker på urinröret utifrån?
  • Finns det en skada i nervsystemet?
  • Kan problemet ha orsakats av någon medicin?
  • Kan det finnas någon infektion?
• Vanligen ger akut urinstopp tydliga symtom med smärtor i magen. Hos andra personer saknas sådana symtom, som till exempel vid långvariga svårigheter att tömma urinblåsan eller vid neurologiska skador. Personer med demens eller som är försvagade kan endast reagera med oro vid urinstopp.

Vad kan vara orsaken till urinstopp? 

Obstruktion av urinvägarna 

• Förstorad prostatakörtel (benign prostatahyperplasi):
  • Är den vanligate orsaken och beror på en förstorad prostatakörtel
  • Med åren blir urinröret allt trängre där det passerar genom prostatakörteln, vilket leder till avtagande kraft i urinstrålen
  • Drabbar vanligen äldre män 
• Prostatacancer:
  • Är ganska vanligt och är den vanligaste cancerformen bland män
  • Ofta kommer symtom sent i sjukdomsförloppet. Symtom vid prostatacancer kan likna symtom vid förstorad prostatakörtel. Andra symtom såsom trötthet, smärtor från skelettet och viktminskning förekommer
  • Blåstömningssymtom uppstår hos de flesta sent i sjukdomsförloppet
• Förträngning i urinröret (uretrastriktur):
  • Av olika anledningar kan det tidigare i livet ha uppstått en skada på urinröret. Läkningen av denna skada gör att det bildas ärrvävnad, och när ärrvävnaden skrumpnar med tiden kan det ge ökande besvär med att tömma blåsan
  • Urinflödet hämmas och det kan uppstå ett akut urinstopp
  • Det kan också bero på framfall, ett tillstånd där vävnaden och organ från bukhålan har sjunkit ned och kan trycka på urinvägarna
  • Under graviditeten kan en ofördelaktig position av livmodern leda till att urinvägarna trycks ihop
  • Ibland kan en förträngning vara medfödd 
• Akut inflammation i urinröret:
  • Kan bero på urinvägsinfektion eller sexuellt överförd infektion – inflammationen kan bli så kraftig att urinröret svullnar upp och stängs till
• Blåssten:
  • Det händer att det bildas stenar i urinblåsan som inte kan komma ut genom vanlig blåstömning
  • Blåsstenar kan förekomma helt utan några symtom, men de flesta får ofta besvär i form av smärtor över blåsan, obehag vid blåstömning, blod i urinen, varierande urinflöde – till exempel plötsligt stopp i urinflödet, väntetid innan urinen kommer, kraftiga urinträngningar, nattlig blåstömning, smärtor som strålar till toppen av penis
• Trång förhud (fimos):
  
  • Om förhuden är så pass trång att den inte kan dras tillbaka över ollonet kan det i vissa fall leda till akut stopp i urinflödet
  • Sjukdomen finns främst hos pojkar eller personer med sjukdomar som påverkar ollonet och förhud
• Parafimos:
  • Ett tillstånd där förhuden har dragits tillbaka över ollonet men inte kan dras tillbaka
  • Det kan leda till att ollonet sväller upp vilket kan leda till att urinen inte kan komma ur penisen
  • Ibland uppstår det när andra har glömt att dra tillbaka förhuden efter rengöring eller procedurer hos äldre eller sköra personer 
• Övriga orsaker:
  • I vissa fall kan en tumör trycka på urinvägarna och leda till akut urinstopp
  • Förstoppning med gles och/eller hård avföring kan ge akut urinstopp
• Blödning i urinvägarna:
  • Kan blockera urinröret, sker först och främst efter kirurgiska ingrepp på prostatan

Infektion

• Akut infektion i prostatan:
  • En akut inflammation i prostatakörteln gör att körteln svullnar och den kan klämma ihop urinröret så mycket att detta blockerar urinflödet
  • Prostatainflammationen ger kraftiga smärtor i området mellan pungen och ändtarmen
• Förhudsinflammation (balanit):
  • En inflammation i penisens yttersta del, ollonet
  • Typiska symtom är smärtor, obehag, brännande känsla eller klåda i området runt förhuden och ollonet
• Övriga infektioner:
  • Urinvägsinfektioner eller inflammationer/infektioner i underlivet kan ge svullnad i slemhinnorna och därmed leda till akut stopp i urinflödet
  • Herpes i underlivet kan leda till svullnad och påverkan av nerverna i underlivet

Neurologiska sjukdomar

• Nervsjukdomar leder oftare till urininkontinens än till urinstopp.
• Skada på ryggmärgen till följd av skada eller en tumör kan orsaka urinstopp på grund av nervskador. 
• Ett diskbråck kan vid skador på de nedersta nervrötterna i ryggen orsaka blåsförlamning som ger urinstopp
• Vid stroke får många urinstopp, främst på grund av en försvagad blåsmuskel.
• Tömningssvårigheter ökar med allvarlighetsgraden av multipel skleros och förekommer hos 80 procent av alla, medan urinstopp förekommer hos cirka 20 procent.
• Vid diabetes uppstår ofta skador på nerver och en stor andel av personer med diabetesneuropati upplever blåstömningssvårigheter som kan leda till urinstopp.

Läkemedel och övriga orsaker

• Läkemedel eller alkohol:
  • Vissa läkemedel som antidepressiva, antiparkinsonmedel, neuroleptika, opiater och NSAID-preparat kan framkalla urinstopp eftersom de rubbar nervmekanismerna som styr öppning och stängning av blåsan
• Efter operation:
  • Smärta, instrumentering i urinvägarna, överfyllnad av blåsan och användning av läkemedel, särskilt smärtstillande opioider, spelar en roll
  • Ärrförändringar efter operation kan orsaka en förträngning i urinröret som kan leda till total blockering och därmed akut urinstopp
• Inneliggande kateter som täppts till:
  • Hos män som har en inlagd kateter kan katetern täppas igen med tiden
• Skador:
  • Akuta skador på urinröret, penis eller blåsan kan orsaka urinstopp

Vad kan man göra själv?

• Vid akut urinstopp – det vill säga att du inte kan kissa – finns det inte mycket du kan gör själv förutom att försöka kissa.

När ska man söka vård?

• Akut urinstopp är ett obehagligt och farligt tillstånd som ofta är mycket smärtsamt. Sjukvården bör därför kontaktas snarast.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Känner du smärta och obehag? Har du besvär med oro, blekhet eller svettningar?
• Hade du besvär före urinstoppet? Sveda vid blåstömning, frekvent blåstömning, blod i urinen, flytning från urinröret, smärta över urinblåsan och/eller feber?
• Har det känts trögt att tömma blåsan före urinstoppet?
• Har du haft magsmärtor eller ont i nedre delen av ryggen?
• Har du druckit alkohol före urinstoppet?
• Har du opererats i urinröret? Har urinröret skadats tidigare? Har du tidigare haft en kateter i urinblåsan?
• Har du skadat könsorganen? Manipulation av könsorganen?
• Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?
• Har du några andra sjukdomar?
• Hos kvinnor: Hur är menstruationen? Om man har gjort en gynekologisk undersökning - hur var resultatet?

Undersökningar

• Undersökaren bedömer allmäntillståndet och ser om man har några tecken på sjukdomar i nervsystemet.
• Man känner utanpå magen för att bedöma om urinblåsan är förstorad.
• Man känner i ändtarmen för att bedöma prostatan och ändtarmen.
• Urinsticka och/eller -odling:
  • Finns tecken på infektion?
• Blodprover:
  • Kan tas men har begränsat värde i det akuta skedet
  • Blodvärde, njurfunktion och eventuellt andra blodprover för att utesluta underliggande orsak kan tas
  • Försämrad njurfunktion kan vara ett tecken på en obstruktion i urinvägarna som kräver snabb behandling
• Mätning av residualurin:
  • Genom en enkel apparat kan man mäta hur mycket urin man har kvar i urinblåsan
• I enstaka fall kan bilddiagnostik, såsom röntgen eller magnetkameraundersökning, behövas. 

Remiss 

• Ofta kan den akuta händelsen lösas genom att vårdpersonal kateteriserar dig, vilket innebär att man för in en kateter genom urinröret och in till blåsan. Ofta får den ligga kvar ett par dagar tills situationen är avklarad. 
• Ibland kan man inte föra in katetern i urinblåsan via penisen eller slidan. I så fall kan man överväga att sätta ett snitt i buken som ger tillgång till urinblåsan (en suprapubisk kateter). 
• Det kan vara aktuellt att remittera för prostataoperation om förklaringen är en förstorad prostatakörtel.