Akut stopp i urinflödet, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2014-11-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är urinstopp?

Om urinvägarna

  • Urin töms ut från urinblåsan genom urinröret. Kvinnans urinrör är 3–4 cm medan mannens urinrör är cirka 15 cm. I övergången mellan urinblåsan och urinröret finns en slutmuskel som öppnas och stängs med viljekraft vid blåstömning.

Urinstopp

  • Akut urinstopp, även kallat urinretention, är ett tillstånd med plötsligt insättande oförmåga att tömma blåsan.
  • Den vanligaste orsaken till akut urinstopp är ett hinder i urinröret. Den vanligaste situationen där detta uppträder är hos äldre män med förstorad prostatakörtel där körteln klämmer runt urinröret. När urinröret är trångt behövs det inte så mycket för att urinröret stängs igen helt, till exempel till följd av svullnad i urinrörets slemhinna i samband med en infektion i de nedre urinvägarna.
  • I vissa fall öppnas inte slutmuskeln och det går inte att tömma urinblåsan. Vissa läkemedel kan ge detta som biverkning, och det kan uppstå till följd av neurologisk sjukdom.

Förekomst

  • Tillståndet är vanligast hos äldre män till följd av avflödeshinder. En man i 70-årsåldern har 10 % risk och en man i 80-årsåldern har 30 % risk för att uppleva en episod med akut urinstopp.
  • Tillståndet är sällsynt hos barn och kvinnor – förhållandet mellan män och kvinnor är 15:1.

Bedömning av akut urinstopp

  • Fyra huvudorsaker måste utredas:
    • Finns det något som täpper till urinröret?
    • Finns det en skada i nervsystemet?
    • Kan problemet ha orsakats av någon medicin?
    • Kan det finnas någon psykologisk förklaring?
  • Personer med demens eller som är försvagade reagerar ofta endast med oro vid urinstopp.
  • Efter ett urinstopp för första gången riskerar över hälften att få ett nytt urinstopp inom en vecka.

Vad är orsaken till urinstopp?

Vanliga orsaker

  • Förstorad prostatakörtel (benign prostatahyperplasi):
    • Är den vanligate orsaken och beror på en förstorad prostatakörtel
    • Med åren blir urinröret allt trängre där det passerar genom prostatakörteln, vilket leder till avtagande kraft i urinstrålen
  • Prostatacancer:
    • Är ganska vanligt och är den vanligaste cancerformen bland män
    • Symtomen är inte lätta att skilja från en godartad förstoring av prostatakörteln
    • Blåstömningssymtom uppstår hos de flesta, akut urinstopp förekommer hos 25 %
  • Blödning i urinvägarna:
    • Kan blockera urinröret, sker först och främst efter kirurgiska ingrepp på prostatan
  • Trångt urinrör till följd av ärrvävnad:
    • Av olika anledningar kan det tidigare i livet ha uppstått en skada på urinröret. Reparationen av denna skada gör att det bildas ärrvävnad, och när ärrvävnaden skrumpnar med tiden kan det ge ökande besvär med att tömma blåsan.
  • Stroke:
    • Över hälften av alla patienter med stroke upplever urinstopp, främst på grund av en försvagad blåsmuskel
  • Läkemedel eller alkohol:
    • Vissa läkemedel som antidepressiva, antiparkinsonmedel, neuroleptika, opiater och NSAID-preparat kan framkalla urinstopp eftersom de rubbar nervmekanismerna som styr öppning och stängning av blåsan
  • Efter operation:
    • Smärta, instrumentering i urinvägarna, överfyllnad av blåsan och användning av läkemedel, särskilt opioider, spelar en roll. Efter ändtarmskirurgi upplever cirka 70 % urinstopp. Upp till 80 % av patienterna som har fått en konstgjord höftled och upp till 25 % av patienterna som har genomgått gynekologisk kirurgi kan få problem
  • Inneliggande kateter som täppts till:
    • Hos män som har en inlagd kateter kan katetern täppas igen med tiden
  • Psykologiskt utlöst urinstopp:
    • Vanligast hos yngre kvinnor efter en akut psykisk händelse eller vid allvarlig depression
    • Smärtutlöst urinstopp kan förekomma

Sällsynta orsaker

  • Akut inflammation i prostatan:
    • En akut inflammation i prostatakörteln gör att körteln svullnar och den kan klämma ihop urinröret så mycket att detta blockerar urinflödet
    • Prostatainflammationen ger kraftiga smärtor i området mellan pungen och ändtarmen
  • Akut inflammation i urinröret:
    • Kan bero på urinvägsinfektion eller sexuellt överförd sjukdom – inflammationen kan bli så kraftig att urinröret svullnar upp och stängs till
  • Blåssten:
    • Det händer att det bildas stenar i urinblåsan som inte kan komma ut genom vanlig blåstömning
    • Blåsstenar kan förekomma helt utan några symtom, men de flesta får ofta besvär i form av smärtor över blåsan, obehag vid blåstömning, blod i urinen, varierande urinflöde – till exempel plötsligt stopp i urinflödet, väntetid innan urinen kommer, krafitga urinträngningar, nattlig blåstömning, smärtor som strålar till toppen av penis
  • Förträngning i urinröret (uretrastriktur):
    • En skada på urinröret kan orsaka ärrbildning som leder till att det uppstår en förträngning
    • Urinflödet hämmas och det kan uppstå ett akut urinstopp
  • Blåshalsförträngning efter operation:
    • Ärrförändringar efter operation kan orsaka en förträngning i urinröret som kan leda till total blockering och därmed akut urinstopp
  • Skador:
    • Akuta skador på urinröret, penis eller blåsan kan orsaka urinstopp
  • Trång och inflammerad förhud:
    • Hos småpojkar kan förhuden vara trång, och om det uppstår inflammation i förhuden kan det leda till akuta blåstömningsproblem – men tillståndet är ovanligt
  • Neurologisk sjukdom:
    • Ischias kan vid skador på de nedersta nervrötterna i ryggen orsaka blåsförlamning som ger urinstopp
    • Skada på ryggmärgen till följd av skada eller tumör kan orsaka urinstopp på grund av nervskador
    • Cancerspridning till ryggen, till exempel spridning från prostatacancer, kan ge skada på ryggmärgen och blåsförlamning
    • Multipel skleros. Tömningssvårigheter ökar med allvarlighetsgraden av MS och förekommer hos 80 %, medan urinstopp förekommer hos cirka 20 %
  • Diabetes:
    • Upp till 45 % med diabetes och 75–100 % med perifer diabetesneuropati upplever blåstömningssvårigheter som kan leda till urinstopp

Hos kvinnor

  • Ovanligt.
  • Graviditet:
    • Runt den 16:e veckan i graviditeten kan en del kvinnor få urinstopp på grund av att livmodern är bakåtböjd och fastkilad i bäckenet och kan inte stiga uppåt i bukhålan
    • Efter förlossningen upplever 2–18 % det här problemet, riskfaktorer är förstagångsförlossning, instrumentell förlossning med tång, långvarig förlossning och kejsarsnitt
  • Nedsjunken livmoder:
    • I sällsynta fall kan det uppstå akuta blåstömningssvårigheter till följd av nedsjunken livmoder där blåsväggen kan bukta in i slidan eller ändtarmen buktar in i slidan
  • Inflammation runt slidöppningen:
    • Smärtfulla inflammationer runt slidöppningen kan i undantagsfall leda till så uttalad svullnad runt urinrörsöppningen att det uppstår tömningssvårigheter

Vad kan du göra själv?

  • Vid akut urinstopp – det vill säga att du inte kan kissa – finns det inte mycket du kan gör själv förutom att försöka kissa.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Akut urinstopp är ett obehagligt och efter hand mycket smärtsamt tillstånd. Läkare bör därför kontaktas snarast.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistorik (anamnes)

Läkaren kan fråga dig om bland annat följande:

  • Känner du smärta och obehag?
  • Hade du besvär före urinstoppet? Sveda vid blåstömning, frekvent blåstömning, smärta över urinblåsan?
  • Har det känts trögt att tömma blåsan före urinstoppet?
  • Har du haft magsmärtor eller ont i nedre delen av ryggen?
  • Hade du druckit alkohol före urinstoppet?
  • Har du opererats i urinröret?
  • Har urinröret skadats tidigare?
  • Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?
  • Har du några andra sjukdomar?

Läkarundersökningen

  • Läkaren undersöker ditt allmäntillstånd och ser om du har några tecken på sjukdom i nervsystemet.
  • Läkaren känner utanpå din mage om urinblåsan är förstorad.
  • Läkaren känner i din ändtarm för att bedöma prostatan och ändtarmen.

Andra undersökningar

  • Urinundersökning:
    • Finns tecken på infektion?
  • Blodprover:
    • Eventuellt när den akuta fasen är över
  • Urinstickor för att bedöma infektionsparametrarna, Hb, kreatinin, PSA, eventuellt andra blodprover för att utesluta underliggande orsak. Efter ett invasivt ingrepp i de nedre urinvägarna, trauma eller infektion bör det gå minst tre veckor innan man mäter PSA, annars riskerar man att få falskt förhöjda värden. Förhöjt s-kreatinin kan vara tecken på en postrenal obstruktion som kräver snabb behandling – inläggning av kateter, eventuellt sjukhusinläggning.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Ofta kan den akuta händelsen lösas genom att läkaren eller annan vårdpersonal kateteriserar dig, vilket innebär att man för in en kateter genom urinröret och in till blåsan. I regel tas katetern ut igen, men ibland får den ligga kvar ett par dagar tills situationen är avklarad.
  • Det kan vara aktuellt att lägga in dig på sjukhus för prostataoperation om förklaringen är en förstorad prostatakörtel.

Annons
Annons
Annons