Akut njurinflammation


Uppdaterad den: 2013-01-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är akut njurinflammation?

Tvärsnitt av njure

Akut njurinflammation kallas också akut nefrit och tillståndet kan ha flera olika orsaker. Inflammationen kan sitta i delar av njurvävnaden eller i hela njuren.

Symtomen varierar beroende på orsaken till njurinflammationen, men de vanligaste är röd eller mörk urin, trötthet, huvudvärk, illamående och svullnader i benen eller runt ögonen. Enstaka personer kan också få minskad urinmängd, svårt att andas, feber, dålig aptit, kräkningar, magsmärtor och smärtor i sidorna. Kramper är sällsynt men kan förekomma i vissa fall.

Tidigare var det relativt vanligt med akut njurinflammation till följd av streptokockinfektion, till exempel efter halsfluss. I dag sker detta mycket sällan, troligen på grund av att flertalet av sådana streptokockinfektioner nu behandlas med antibiotika.

Annons
Annons

Orsak

Inflammation i njuren beror inte på infektion med bakterier eller virus. Orsaken kan vara att immunsystemet producerar antikroppar som reagerar med kroppens egen vävnad. Detta kan vara ett led i en mer allmän sjukdom med inflammationer på flera ställen i kroppen eller ett tillstånd som bara angriper njurarna. I enstaka fall kan denna process utlösas av en virus- eller bakterieinfektion på andra ställen i kroppen. Om en sådan autoimmun njurinflammation blir mycket långvarig, kan den leda till att njurarna gradvis förstörs.

Hur diagnostiseras tillståndet?

Läkaren kommer att misstänka sjukdomen om symtomen som nämns ovan föreligger. Om läkaren dessutom konstaterar att blodtrycket är för högt, kommer denna misstanke att stärkas. Läkaren kommer att ta några blodprover och urinprov för att bekräfta diagnosen.

Vid långvarig njurinflammation kan man behöva ta vävnadsprover från njuren (biopsi), för att se vilken typ av inflammation du har. Detta görs med ett nålstick genom huden, och undersökningen utförs på en specialavdelning på sjukhus.

Annons
Annons

Behandling

Det finns inget enkelt botemedel mot denna sjukdom. Behandlingen kommer därför att gå ut på att lindra symtomen och förebygga eventuella komplikationer.

Läkemedelsbehandling ger god effekt. Läkarna kommer att använda flera olika läkemedel. Några av läkemedlen är avsedda att lindra symtomen, medan andra läkemedel dämpar inflammationen. Kortison har en central plats i denna behandling.

Ibland måste patienten hålla särskild diet under sjukdomen. Det är också viktigt att övervaka vätskebalansen noga. I vissa fall blir njursvikten så uttalad att dialysbehandling blir nödvändig.

Prognos

Sjukdomsförloppet kan i många fall vara så odramatiskt att patienten inte har symtom överhuvudtaget. Å andra sidan kan tillståndet i de allvarligaste fallen leda till njursvikt, det vill säga att njurarna inte fungerar som de ska. Detta kan vara ett livshotande tillstånd. Mellan dessa extremer finns det många möjliga förlopp.

Barn

De flesta barn som får denna typ av njurinflammation blir snabbt friska, och feber, puls och blodtryck förbättras på tre till fyra dagar. Färre än 1 % av barnen utvecklar en allvarlig och dödlig form av njurinflammation.

Vuxna

50–60 % av alla vuxna som drabbas av denna form av njurinflammation blir helt återställda.

För 5 % av de drabbade kan tillståndet ha dödlig utgång eller medföra att det blir nödvändigt med så kallad dialysbehandling. Detta är en metod som används för att rena blodet i en maskin, när njurarna inte längre fungerar. Denna behandling görs på sjukhus, men det är inte nödvändigt med inläggning. Behandlingen tar några timmar och är smärtfri.

Vid lindriga former av njurinflammation krävs ingen uppföljning av patienten. Vid allvarligare sjukdomsförlopp kommer det däremot att vara nödvändigt med uppföljning hos specialist, och i vissa fall måste patienten läggas in på sjukhus.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons