Njursvikt, akut interstitiell nefrit


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är njursvikt?

Njurarna är ett par organ som sitter på var sida av ryggraden bakom bukhålan. De filtrerar blodet från salt, vatten och slaggprodukter, så att det sköljs ut med urinen. Njurarna slutar fungera när sjukdom eller skada hindrar dem från att filtrera ordentligt. Vid njursvikt blir det en ansamling av slaggprodukter och salter i kroppen, vilket kan skada hjärta, hjärna, lungor och andra organ. Det kan till och med orsaka allvarlig sjukdom och dödsfall.

Hur uppstår njursvikt?

Njursvikt kan uppstå snabbt (dagar) eller långsamt (månader eller år). Många sjukdomar kan ge njursvikt, till exempel diabetes och högt blodtryck. De flesta människor med kronisk njursvikt måste ta läkemedel, många behöver dialys, det vill säga regelbunden rening av blodet i en maskin.

Den som drabbas av akut njursvikt blir mycket sjuk och behöver läggas in på sjukhus. I cirka 10 % av fallen beror det på en allvarlig allergisk reaktion på läkemedel. Detta tillstånd kallas akut interstitiell nefrit (AIN).

Annons
Annons

Interstitiell är en beteckning på stödjevävnaden mellan de aktiva delarna av njurvävnaden (glomeruli, nefron), och nefrit betyder inflammation i njuren.

Diagnos

I början av ett sådant akut tillstånd kan du känna dig frisk, eller så har du besvär i form av minskad urinmängd, trötthet, nedsatt matlust, illamående och kräkningar. I vissa fall upptäcks tillståndet genom att blodprover påvisar en försämrad njurfunktion. Vissa personer kan få en mer uttalad sjukdomsbild med feber, utslag och ledsmärtor. Andra symtom kan vara smärtor i sidan, synligt blod i urinen eller andra tecken på bakomliggande sjukdom.

I de flesta fall beror en sådan nefrit på en allergisk reaktion på ett läkemedel som patienten använder. Undantagsvis kan njurinflammationen bero på en bakomliggande infektion, en immunologisk reaktion eller en cancersjukdom.

Annons
Annons

Blodprover och urinprover visar tecken på njursjukdom och njursvikt. Ofta genomförs ett ultraljud av njurarna. Om dessa undersökningar inte ger ett tydligt svar, blir det aktuellt att ta ett vävnadsprov (biopsi) från en njure. En ihålig nål sticks då genom huden och in i njuren, och en liten del av njurvävnaden stansas ut med nålen. Därefter kommer en expert att undersöka vävnadsprovet i mikroskop, och en säker diagnos kan ställas.

Behandling

Det viktigaste är att du omedelbart slutar använda det läkemedel som orsakar njurinflammationen. I vissa fall kan det vara svårt att veta vilket läkemedel som är "syndabocken", om du tar flera läkemedel. Då ska helst alla läkemedel tas bort. Ju snabbare orsaken till sjukdomen tas bort, desto snabbare tillfrisknar du.

Kortison används om du inte blir hjälpt av att ta bort det utlösande läkemedlet. Du kommer då att behandlas med förhållandevis höga doser i två till tre veckor, och därefter trappas dosen ned under tre till fyra veckor.

I den akuta fasen på sjukhuset är det nödvändigt att du får i dig lagom med vätska och att eventuella rubbningar i saltnivån i blodet justeras.

Prognos

De flesta människor med njursvikt blir helt friska. Njurarna börjar att fungera igen efter några veckor. I vissa fall kan det ta ett år för att bli bättre. Ditt hälsotillstånd innan du insjuknade, sjukdomens svårighetsgrad och eventuella resultat av njurbiopsin kommer att vara faktorer som läkaren bedömer för att kunna uttala sig om prognosen.


Annons
Annons
Annons