Analabscess och analfistel
Infektioner i analområdet är ganska vanliga. Ibland bildas bölder som ger smärta och svullnad.
Vad är analabscess och analfistel?
En abscess är en böld, det vill säga en ansamling av var i vävnaden. En analabscess är således en böld under huden eller i körtlar runt analöppningen. Den kan visa sig som en röd, varm och mycket öm svullnad.
En analfistel är en smal gång som har bildats mellan den inre delen av analkanalen och huden runt analöppningen. Om gången är öppen bara i den ena änden kallas den en sinus (analsinus). Fistlar går ofta genom analöppningens slutmuskler.
Abscesser vid analöppningen är ganska vanliga. Analabscess och analfistel kan existera oberoende av varandra, men ofta är en analfistel är följd av en analabscess.
Symtom
En analabscess kan ge kraftiga smärtor som gör det svårt att sitta och gå normalt. Ibland tilltar smärtorna när man nyser, och det gör ofta ont att ha avföring. Feber och nedsatt allmäntillstånd förekommer, men många personer med analabscesser mår för övrigt bra.
Från en analfistel rinner det ofta vätska, och detta kan vara mycket besvärande eftersom man inte kan kontrollera flödet. Dessutom kan det uppstå ömhet och sveda i huden runt fistelöppningen.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Orsak
En analabscess beror på infektion med bakterier. Detta är bakterier som har trängt in genom slemhinnan eller huden, till exempel genom en sprickbildning, och som har förökat sig under ytan.
Orsaken till analfistel kan vara en tidigare abscess. Varet (pus) i den inflammerade abscessen söker sig mot huden eller tarmen för att kunna tömma sig. Fistlar kan bli ingångsport för senare infektioner.
Om man har Crohns sjukdom är risken för att du ska utveckla analabscess och analfistel särskilt stor.
Utbildning och patientundersökning: Lär dig mer om tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom på bara 10 minuter »
Diagnos
Anamnesen (sjukdomshistorien) och fynd av en böld eller en fistelöppning som det kommer fukt ur, leder fram till diagnosen. Före en eventuell operation är det viktigt för kirurgen att kartlägga fistelns väg och djup. Det kan man göra genom att föra in en sond genom öppningen i huden. Det bästa sättet att kartlägga fisteln är genom en ultraljudsundersökning i analkanalen eller genom en magnetkameraundersökning. Man kan också spruta in kontrastvätska (färg) i fistelgången för att se förloppet.
Med hjälp av anoskopi, som innebär att man för in ett endoskop i ändtarmen, går det i några fall att lokalisera fistelns inre öppning.
Behandling
Målet med behandlingen av en abscess är att öppna och tömma den så fullständigt som möjligt. Det är viktigt att inte vänta för länge med behandlingen eftersom risken för att få komplikationer i form av en kvarstående fistel eller mycket utbredda fistlar ökar om man väntar.
Behandlingen går ut på att tömma abscessen genom att öppna huden så att varet kan komma ur. Öppningen måste vara så stor att abscessen kan tömmas helt. Det är viktigt att såret läks korrekt vilket betyder att såret ska läka inifrån. Suturer används inte i vanliga fall, eftersom man då kan skapa ett nytt hålrum som kan kan bli infekterat. De flesta sår (ungefär 6 av 10) stänger sig själva. Antibiotika har nästan aldrig någon roll i behandlingen av analabscess.
Målet med behandlingen av en analfistel är att ta bort fisteln med så liten skada på ändtarmens slutmuskler som möjligt. Behandlingen ska ge symtomlindring, undvika att påverka tarmtömningen och förhindra nya infektioner. Om fistlar påvisas görs försök att dränera även dessa. Det går att använda olika tekniker. Vid extrema undantagsfall händer det att sådana ingrepp är så komplicerade att man måste anlägga en temporär stomi och låta tarmen tömma sig genom den (sigmoideostomi). Därmed får ändtarmen avlastning och fistlar/abscesser får bättre förutsättningar att läka.
Nya behandlingsmetoder undersöks, som till exempel att spruta in fettvävnad från personens egna kropp. Det har hittills haft goda resultat och metoden kan komma att erbjudas.
Prognos
Cirka hälften av alla patienter med en analabscess utvecklar en fistel. Vissa läker snabbt och enkelt och andra behöver flera ingrepp för att försvinna.
Analabscesser och analfistlar är inte några farliga tillstånd men kan leda till stort obehag. Det kan påverka livskvaliteten, särskilt om det har uppstått vätskande fistlar.
