Fakta | Mage & tarm

Allergi i matstrupen – eosinofil esofagit

Allergisk reaktion i matstrupen är ett tillstånd som kan vara svårt att upptäcka.

Uppdaterad den: 2012-11-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är allergisk reaktion i matstrupen?

Tillståndet kallas på fackspråk för eosinofil esofagit. Eosinofil syftar på ökad förekomst av eosinofila vita blodkroppar. Ökad mängd av eosinofila vita blodkroppar är ett typiskt fynd vid allergiska tillstånd. Esofagit betyder inflammation i matstrupen. Eosinofil esofagit är alltså ett inflammationstillstånd i matstrupen som kännetecknas av ökad lokal förekomst av eosinofila vita blodkroppar i slemhinnan.

Tillståndet är vanligast hos barn och det är inte förrän nyligen som det har uppmärksammats att tillståndet också förekommer hos vuxna. Vanligaste symtomet vid eosinofil esofagit är sväljningssvårigheter, med start under barndomen eller tonåren. Ofta är detta ett tillstånd som kommer och går.

Antalet nya fall av allergiska reaktioner i matstrupen tycks öka. Tillståndet är kanske den vanligaste orsaken till svårighet att svälja hos barn och ungdomar. Bland vuxna är tillståndet vanligare hos män och visar sig oftast i 20–30-årsåldern.

Annons
Annons

Orsak

Orsaken till eosinofil esofagit är relativt okänd. De flesta studier visar på hög förekomst av allergi i den drabbades familj. Det är oklart om eosinofil esofagit är ett rent ärftligt tillstånd eller om det förekommer hos ärftligt predisponerade individer där det utlöses av en miljöfaktor. Det är också oklart om detta är en allergisk reaktion i matstrupen.

Symtom

I en studie fann forskare att symtomen var sväljningssvårigheter (93 %), en känsla av att maten fastnar (62 %) samt halsbränna (24 %). Mer ovanliga symtom är smärtor vid sväljning, bröstsmärtor och kräkningar. Att behandla mot så kallad refluxsjukdom, magsyrautlöst inflammation i matstrupen, hjälper sällan även om patienten kan ha symtom. Cirka hälften av patienterna har någon form av allergi, till exempel matallergi, atopiskt eksem eller hösnuva.

Diagnos

Diagnosen kan vara svår att ställa eftersom den är förhållandevis ovanlig och därmed lätt att förbise. Blodprover visar ökad förekomst av eosinofila vita blodkroppar hos cirka 30 % och ökad mängd allergiantikroppar, IgE, hos 55 % av patienterna.

Annons
Annons

Röntgenundersökning av matstrupen kan visa på förändringar, men den undersökning som kan ge korrekt diagnos är gastroskopi, där den undersökande läkaren för ner ett böjligt rör med ljuskälla och videokamera genom matstrupen. Hos de flesta ses avvikande endoskopiska fynd i form av till exempel ringliknande strukturer i slemhinnan och i uttalade fall trång matstrupe. Vävnadsprover, biopsi, tas vanligen från både övre och nedre delen av matstrupen. Undersökning av dessa prover kan oftast ge klart besked om vilken diagnos det är fråga om.

Behandling

Vilken behandling som är den bästa är inte fastställt, eftersom det saknas större vetenskapliga studier. Behandlingsrekommendationerna bygger för det mesta på erfarenhet eller på små studier. Den vanligaste åtgärden är att försöka identifiera om allergiutlösande ämnen finns och i så fall se till att patienten undviker dem. Dessutom kan inflammationsdämpande behandling användas. Allvarliga fall där det förekommer förträngningar i matstrupen kan också behandlas med vidgning av matstrupen vid gastroskopi.

När specifik matallergi för ett eller flera födoämnen har visats hos barn eller ungdomar skräddarsys en diet för sex veckor där födoämnena undviks. Om tillståndet förbättras med detta upplägg och man lyckas identifiera vilka ämnen som ger reaktioner kan dessa ämnen uteslutas ur kosten permanent.

Kortisonbehandling i form av tabletter hjälper de flesta och förbättring inträder inom loppet av sju till tio dagar. De flesta får emellertid återfall när behandlingen avbryts, och kronisk, långvarig behandling kan bli nödvändig för många. Lokalverkande kortison är idag vanligare än tablettbehandling.

Andra läkemedel har visat sig ha liten effekt.

Prognos

Utan behandling fortsätter patienten att ha ihållande eller återkommande symtom. Långtidsprognosen är okänd. Om eosinofil esofagit hos barn kvarstår i vuxen ålder är också okänt, även om det ser ut att vara så för åtminstone en del av patienterna.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons