IBS (irritable bowel syndrome)
Ett ofarligt tillstånd med ändrad känslighet och sammandragningar i tjocktarmen som ger magsmärtor och förändrad avföring,diarré eller hård avföring. Symtomen visar sig typiskt efter måltid eller i samband med stress.
IBS är varken elakartad, smittsam eller ärftlig. IBS är tre-fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Femton till tjugo procent av befolkningen har symtom som vid irriterad tjocktarm. Irritabel tarmsyndrom/IBS (irritable bowel syndrome) är en mer relevant term för samma typ av besvär, eftersom tillståndet även kan omfatta både tunntarm och tjocktarm.
Orsaker till IBS
Den bakomliggande orsaken till syndromet IBS är okänd. Det spekuleras i att olika faktorer som påverkar funktionen i det motoriska och sensoriska nervsystemet ger upphov till IBS-symtomen. Modern forskning menar att tarmens bakterieflora har betydelse för symtomen.
Symtom på IBS
Symtomen vid IBS uppstår vanligtvis tidigt i det vuxna livet och varar ofta många år. De kan vara:
- Obehag eller smärtor i buken. Smärtorna upplevs som kramp i tarmarna, oftast nedtill på vänster sida i magen, de kommer typiskt efter måltid och försvinner ofta efter tarmtömning eller gasavgång.
- Påverkan på avföringen. En tredjedel av de drabbade har diarré, en tredjedel har förstoppning och en tredjedel har växelvis diarré och förstoppning.
- Illamående, uppblåsthetskänsla och gaser i magen.
Symtomen vid IBS varierar ofta från dag till dag, men kvarstår som regel under många år.
Webbinarium om IBD och psykisk hälsa
På Världs IBD-dagen den 19 maj sände Netdoktor ett webbinarium om IBD och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan.
Hur kan man undvika IBS?
Eftersom orsaken till IBS inte är känd, kan tillståndet inte botas eller förebyggas. Symtomen antas orsakas av en överkänslighet hos tarmens sinnesceller. Generella råd är regelbundna måltider, goda matvanor samt att undvika stress (som allmänt kan försämra funktionen i tarmens självstyrande nervsystem).
Utbildning och patientundersökning: Lär dig mer om tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom på bara 10 minuter »
Diagnos vid IBS
Diagnosen IBS ställs på de typiska symtomen och efter vissa undersökningar för att utesluta andra orsaker till symtomen. Undersökningar som ofta utförs, är undersökning av ändtarm eller tjocktarm med rektoskopi respektive koloskopi. Läkaren försöker också utesluta andra orsaker till besvären, som till exempel laktosintolerans (laktasbrist, som leder till nedsatt förmåga att bryta ner laktos, mjölksocker, i mag-tarmkanalen), glutenintolerans (celiaki), magsår, infektioner, parasiter och inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Crohns sjukdom).
Rekommenderad kost vid IBS
- Överdriv inte konsumtionen av grova, så kallade olösliga fibrer (cerealier, kli). Alla magar klarar inte detta.
- Undvik fet mat som ofta förvärrar symtomen.
- Undvik stora måltider, men ät regelbundet (frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål varje dag).
- Tänk på att många sötningsmedel (sorbitol, xylitol) kan ge upphov till tarmbesvär (finns exempelvis i tuggummi, halstabletter och sockerfria drycker).
- Kostrådgivning hos dietist kan många gånger ha god effekt.
Vad betyder röntgensvaret? Är mina värden normala?
I Netdoktors nya gratistjänst Journalhjälpen reder vi ut just dina frågor och tolkar svårbegripliga journalanteckningar åt dig.
Möjlig försämring vid IBS
Tarmproblemen kan anta sådana proportioner att den drabbade kan få psykiska och sociala problem. En sannolik vidare utveckling, är att tillståndet kommer att kvarstå periodvis livet igenom. Symtomen vid IBS kan bli värre eller försvagas, och till och med försvinna, under vissa perioder. IBS är inte livshotande och utvecklar sig inte till cancer eller kronisk tarminflammation. Behandling kan ofta få symtomen under kontroll.
Läkemedel
- Medel mot kramp i tarmarna. Det finns dock inga riktigt effektiva läkemedel mot detta. Möjligen kan antidepressiva läkemedel i låg dos ha en lindrande verkan. Hos enstaka personer kan antikolinerga kramplösande läkemedel ha effekt.
- Vid diarrédominerad IBS kan ”stoppande” läkemedel (loperamid, kolestyramin) ha god effekt.
- Vid förstoppningsdominerad IBS kan så kallade bulkmedel (sterkuliagummi, polyetylenglykol), som inte förjäses av bakteriefloran, som mjukgör tarminnehållet ha god effekt.
- Om du avstår från mejeriprodukter – se till att du får dagsbehovet av kalcium tillgodosett (800-1000 mg).
Goda råd vid IBS
- Aktivitet och motion är viktigt vid IBS, eftersom det stärker och främjar tarmfunktionerna.
- Man bör minska stressituationer i tillvaron. Det finns olika metoder för stresshantering, till exempel meditation, hypnos och kognitiv beteendeterapi. Det sistnämnda numera via internet.
- För dagbok över kosthållning och tarmvanor, så att man lättare kan se vilka födoämnen och vilka situationer som framkallar symtomen.
