Fakta | Mage & tarm

IBS (Irritable Bowel Syndrome), känslig tarm


Uppdaterad den: 2017-02-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är IBS?

IBS, Irritable Bowel Syndrome, är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar eftersom det är tarmens funktioner som är rubbade. IBS kallas också för känslig tarm, irriterad tarm eller funktionella tarmbesvär. Av och till betecknas tillståndet också som irritabel tjocktarm (colon irritabile), men ny kunskap om har visat att hela matspjälkningskanalen det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm kan ha en ökad känslighet. Matsmältningen påverkas inte. Periodvis har 10–15 % av befolkningen symtom på IBS. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och börjar oftast i 30- till 40-årsåldern. IBS smittar inte och kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom.

Symtom

Typiska symtom är perioder av smärtor och obehag i magen tillsammans med förstoppning eller diarré, ofta växlande mellan bägge. Mönstret varierar från person till person och över tiden. Ofta har man mycket gaser i magen och många klagar över att magen sväller under dagen. Det finns ofta ett samband mellan gaser i magen och magsmärtor, då smärtorna försvinner eller minskar om gaserna släpps ut. Det är också vanligt att smärtorna lindras efter toalettbesök.

Eftersom känsligheten kan omfatta hela matspjälkningskanalen kan besvären även omfatta matstrupen eller magsäcken, såsom dyspepsi ("magkatarr") och illamående. Man kan också få symtom från andra delar av kroppen, till exempel underlivet och urinvägarna. Även nervsystemet kan påverkas vilket kan ge hjärtklappning, svettningar, huvudvärk och trötthet.

Annons
Annons

Animation om matspjälkningen

Orsak

Det är inte klarlagt varför man får IBS, men det anses vara en sjukdom där flera faktorer tillsammans bidrar till besvären, bland annat psykosociala faktorer, förändringar i funktionen av tarmens egna muskler och nerver tillsammans med samspelet med nerver till och från hjärnan. Upp till en tredjedel får sjukdomen efter att ha varit magsjuka, men man har inte kunnat visa att sjukdomen beror på inflammation eller allergi.

Teorin är att personer med IBS har en ökad känslighet i tarmen för yttre psykosociala faktorer, vilket visar sig som ökad muskelaktivitet i tarmväggen och ofta oregelbunden tarmaktivitet som leder till gasansamlingar, lös eller trög mage. Stress, spänningar, ångest, bekymmer och vardagsproblem utlöser den här typen av magbesvär hos många, men räknas inte som orsak till besvären.

Annons
Annons

Diagnos

Det finns inga laboratorieprover eller undersökningsmetoder som visar om man har IBS, men symtomen är typiska och räcker ofta för att ställa en säker diagnos. För att få diagnosen IBS ska besvären ha börjat för minst sex månader sedan, och man ska ha haft smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under de senaste tre månaderna.

För att utesluta andra sjukdomar brukar man få lämna blodprov och avföringsprov. Laktosintolerans kan ofta uteslutas genom sjukdomsberättelsen.

Ibland görs en undersökning av tarmen, med rektoskopi eller koloskopi för att utesluta till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar, glutenintolerans eller tjocktarmscancer. Om man har gjort sådana undersökningar tidigare, brukar det inte vara nödvändigt att göra om dem.

Via rektoskopet (ett kort stelt instrument, som ett ihåligt plaströr försett med lampa och förstoringsglas) kan läkaren undersöka de nedersta 15–25 cm av tjocktarmen och ändtarmen.

Koloskopi (tarmkikarundersökning av hela tarmen) görs framför allt för att utesluta cancer hos äldre personer. Datortomografi kan också vara ett alternativ. Vid koloskopin förs ett böjligt skop genom hela tjocktarmen för att undersöka tarmen på insidan. Undersökningen utförs vid misstanke om annan sjukdom, eller om patienten är mycket bekymrad för en allvarlig sjukdom.

Behandling

Den viktigaste åtgärden är att utesluta allvarlig sjukdom. Hos många kan detta räcka som "behandling". Kunskap om tillståndet gör att man slipper oroa sig för allvarlig sjukdom, en oro som i sig kan vara orsak till att tillståndet fortsätter att vara smärtsamt. Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras. Det betyder att man behöver lära sig att leva med sin sjukdom och ibland göra vissa förändringar i sitt sätt att leva.

Depression, stress och oro kan förvärra besvären och om dessa faktorer finns är det viktigt att se över sin livssituation.

Egenbehandling

Regelbundna toalettbesök och motion kan lindra vid IBS.

Det är viktigt att undvika mat som man upplever ger besvär. För att identifiera dessa kan det vara lämpligt att under en period fylla i en kost- och symtomlista med vad man äter och hur magen uppträder. Många med IBS brukar må bättre av små och lite tätare måltider. Fet mat brukar ge mer besvär. Det finns dock inget råd som hjälper alla med IBS och man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av.

Mat rik på lösliga fibrer, som till exempel frukt och grönsaker, kan ibland minska besvären (förstoppningen). Olösliga fibrer, som framför allt finns i de olika sädesslagen, brukar snarast ge mer besvär. 

"Goda bakterier", så kallad probiotika, kan minska symtom vid IBS, men effekterna är ofta små. Det är också oklart vilka individuella arter, stammar eller vilka specifika kombinationer av probiotika som har bäst effekt.

FODMAP

Vissa kolhydrater (FODMAP, fermenterande mono-, di- och oligosackarider samt polyoler) fermenteras och bildar gaser. Forskning visar att minskat intag av FODMAP kan minska symtomen vid IBS, framför allt uppblåsthet och buksmärtor. Livsmedel med höga halter av FODMAP:

  • Monosackarider: (Fruktos/glukoskvot >1) äpple, päron, vinbär, vattenmelon, mango, nypon, körsbär, salladsärter, honung, juice, torkad frukt
  • Disackarider: Mjölk, yoghurt, fil
  • Oligosackarider: Vete, råg, korn, samtliga bönor och lökar, linser, rödbeta, sparris, jordärtskocka, kronärtskocka, selleri, kålrot, nektarin, vinbär, dadlar, fikon, vattenmelon, persika, aprikos, grapefrukt, cashewnöt, pistagenöt, mandel och – i mängder över 30–70 gram – broccoli, vitkål, brysselkål, gröna ärter, sötpotatis och havre
  • Polyoler: Avokado, blomkål, svamp, sockerärter, majs, aprikos, äpple, päron, björnbär, plommon, vattenmelon, persika samt sötningsmedel som slutar på -ol: exempelvis mannitol, glycerol, sorbitol och xylitol

Läkemedel

Val av eventuella läkemedel beror på vilka de dominerande symtomen är. Läkemedel som minskar rörligheten i tarmen kan vara effektiva vid plågsam diarré. Har man stora besvär med gaser finns det läkemedel som jämnar ut gaserna i tarmarna. Smärtan som gaserna orsakar kan ibland minska med hjälp av dessa. Läkemedel mot depression har också visat sig kunna lindra magbesvären vid IBS.

Psykologisk behandling

Vid svår IBS kan kognitiv beteendeterapi, KBT, ibland vara till hjälp. IBS-skola finns på många orter och även på internet för den som vill lära sig mer om sjukdomen och olika terapier.

Prognos

Prognosen är god för de flesta som accepterar diagnosen och lär sig leva med IBS som är en ofarlig, men ofta kronisk och återkommande sjukdom. Personer med IBS har inte ökad risk för att utveckla andra sjukdomar, som cancer i tjocktarmen. Det finns inga kända komplikationer till sjukdomen.


Annons
Annons
Annons