Astma
Fakta | Astma

Astma

Astma kännetecknas av andnöd som beror på övergående sammandragning av luftrören. Dessa förändringar i luftrören släpper sedan, helt eller delvis, efter medicinsk behandling eller av sig själv. Astmasymtomen kan utlösas av olika faktorer, till exempel luftburna allergen, luftvägsinfektion, retande ämnen i luften och ansträngning.


Leif Bjermer, professor, överläkare vid VO Lungmedicin och allergologi - Lund, Skånes universitetssjukhus, Skånes universitetssjukhus
Uppdaterad den: 2018-10-12
Författare: Leif Bjermer, professor, överläkare vid VO Lungmedicin och allergologi - Lund, Skånes universitetssjukhus, Skånes universitetssjukhus

Annons

 

Astmasjukdomen är känd sedan mycket länge. Ordet astma kommer från grekiskans ”asthma” som betyder andtäppa, försvårad andning. Termen astma användes redan av den grekiske läkaren Hippokrates under antiken.

Hur vanlig är astma?

Astma är idag en vanlig sjukdom i Sverige och många andra länder. En stark ökning har skett framför allt det senaste halvseklet. Idag har cirka åtta procent av Sveriges befolkning astma. Siffran gäller både för barn och vuxna. Preliminära uppgifter antyder dock att den stigande trenden brutits under de senaste åren.

Orsaken till att förekomsten av astma ökat är fortfarande oklar. Ökningen har skett framför allt i industrialiserade länder, vilket gjort att orsaken misstänks vara livsstilsfaktorer. Exponering (att man utsätts för en substans) för cigarettrök, avgaser, ändrade kostvanor och ändrat infektionspanorama är några av de tänkbara orsaker som diskuteras.

Annons
Annons

Symtom på astma

  • Hosta
  • Slemupphostning
  • Episoder med andnöd
  • Återkommande pip i bröstet eller väsande andningsljud


Vid svårare former av astma brukar vanligen alla ovan nämnda symtom föreligga, men vid lindrigare former förekommer kanske bara ett eller några symtom. Ibland uppkommer bara besvär med hosta och pip i bröstet vid ansträngning. I andra fall orsakar astman endast återkommande långdragna luftrörskatarrer (inflammation), som kan misstolkas som luftvägsinfektioner.

Olika former av astma

Astma förekommer i många olika former. Mycket talar för att den astma som utgår från luftvägarna inte är en enhetlig sjukdom. Det finns visserligen många gemensamma symtom, förändringar av lungfunktionen och vävnadsförändringar som gör att astma kan benämnas som en sjukdom. Men astma kan samtidigt framträda på så skilda sätt att man också kan tala om olika former eller undergrupper av astma.

Atopisk - eller icke atopisk astma

Med atopi menas en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot allergen (ämne som ger en allergisk reaktion), vilket kan utlösa olika atopiska sjukdomstillstånd som atopiskt eksem, allergisk rinit (inflammation i näsan) och allergisk astma. Med allergisk astma menas att det finns en distinkt koppling mellan exponering för ett luftburet allergen och utlösta astmabesvär. Man kan således ha en atopisk känslighet med samtidig astma, så kallad atopisk astma, utan att det behöver föreligga en allergisk astma.

Allergisk orsak till astman är helt dominerande hos barn och ungdomar. Hos vuxna utgör den allergiska astman dock bara cirka 40 procent av all astma.

Den dominerande astmaformen hos vuxna är således den icke-allergiska astman. Den icke-allergiska formen av astma påverkas varken av pollen eller pälsdjur, vilket inte alltid är känt. Under senare år har man valt att definiera astma utifrån vilka inflammatoriska mekanismer som driver sjukdomen.

Annons
Annons

Ansträngningsastma (EIA)

Ansträngning är en vanlig orsak till astmabesvär vid alla astmaformer. Ansträngningsastma brukar man kalla astma som endast framkommer vid fysisk ansträngning. Det är troligen den uttorkning av slemhinnan i luftvägarna som uppkommer med ökade andningsvolymer vid fysisk ansträngning som utlöser astmabesvären.

Ansträngningsastma kan mekanistiskt vidare delas in i ansträngningsrelaterad luftrörsförsträngning där kraftig fysisk ansträngning utlöser en bronkospasm tidigt i förloppet. Denna reaktion kan undvikas med hjälp av förbehandling med luftrörsvidgande medicin oftast kombinerad med inhalationskortison, samt genom noggrann uppvärmning innan aktivitet.

Ett annat vanligt fenomen är vad man kallar ansträngningsrelaterad hyperinflation (då man andas med mer kvarvarande luft i lungorna). Orsaken är obstruktion av de perifera små luftvägarna och innebär att man successivt samlar på sig allt mer luft, det vill säga ökar sitt andningsmedelläge och därmed minskar sin inandningskapacitet. Här kan behandling med ultrafin kortison (med små partiklar) vara ett gott hjälpmedel.

Nattastma

Nattastma betecknas ibland andningsbesvär som kommer nattetid, ofta på småtimmarna. Nattliga astmabesvär är dock ingen särskild form av astmasjukdomen utan ett tecken på att astman är under dålig kontroll, ett varningstecken. Förekomsten av nattliga besvär bör leda till en korrigering av behandlingen.

Yrkesastma

Yrkesastma orsakas av faktorer på arbetsplatsen. Det kan vara allergen från boskap eller försöksdjur eller retande kemikalier t.ex. i industri eller frisörsalonger. Det uppskattas att cirka 15 procent av all astma är yrkesrelaterad.

Salicylastma och annan läkemedelsutlöst astma

Salicylastma är en form som föreligger hos en liten del av de personer som har astma, men som är mycket viktig att känna till. På grund av en intolerans mot acetylsalicylsyra eller besläktade preparat kan dessa ämnen utlösa svåra astmaattacker. De besläktade preparaten kallas NSAID-medel (Non Steroidal Antiinflammatory Drugs). De används vid inflammatoriska led- och vävnadssjukdomar och ofta även vid tillfälliga inflammationer i muskulatur och leder, till exempel i sportsammanhang.

Astmabesvär kan även utlösas som biverkan av beta-blockerande läkemedel som används för behandling av högt blodtryck och vid hjärtsjukdom. Även små doser av beta-blockerande medel i form av ögondroppar kan orsaka försämring av astman.

Astmans svårighetsgrad

Astmasjukdomen förekommer i mycket skilda svårighetsgrader hos olika personer. Svårighetsgraden kan också variera hos en och samma individ från tid till annan beroende på faktorer som luftvägsinfektioner, allergenpåverkan, graviditet med mera. Vid gradering av astmans svårighetsgrad bedöms symtomens typ och frekvens, lungfunktionen och omfattningen av den astmamedicinering som krävs för att hålla astman i
schack.

En grov uppskattning är att cirka 60 procent av all astma är av lindrig typ, 30 procent medelsvår och 10 procent av svår typ. Eftersom astma är så vanlig idag uppgår ändå den procentuellt lilla andelen svår astma till cirka 70 000 personer.

Utlösande moment - Triggerfaktorer

För att kunna karakterisera vilken typ av astma är det viktigt att man beskriver vilken eller vilka triggerfaktorer som utöser eller förvärrar astmabesvären. Exponering för allergen är en vanlig orsak till utlösande av astma. De viktigaste allergenen är pollen och pälsdjur. Pollen från björk under försommar, och från gräs under sommartid, orsakar ofta astmabesvär förutom symtom från öga och näsa.

Katt och hund

Katt och hund toppar listan över allergiframkallande pälsdjur. Katt- och hundallergen finns inte bara hemma hos katt- och hundägare, utan även i symtomgivande halter i förskolor och skolor. Allergenet förs till dessa institutioner från hemmen i kläder och hår.

Virusinfektioner

Virusinfektioner i form av vanliga förkylningar är en vanlig orsak till försämring hos personer med astma. Hos vuxna med icke-allergisk astma är luftvägsinfektioner den vanligaste orsaken till akuta besvär som kräver läkarkontakt.

Luftföroreningar

I Sverige är trafiken idag den viktigaste källan till luftföroreningar. I tätorter med hög trafikintensitet kan höga halter av kvävedioxid och inandningsbara partiklar bildas. Personer med astma är särskilt känsliga för luftföroreningar och kan ibland påverkas vid luftföroreningshalter även under idag gällande gränsvärden. Tobaksrök i inomhusmiljön är en annan viktig luftföroreningskälla.

Vilka får astma?

Astma debuterar vanligen i barn- och ungdomsåren. Den är vanligare hos pojkar än hos flickor upp till puberteten. Därefter blir förhållandet det omvända. Det tillkommer ungefär tio nya fall per 1000 individer per år i sjuårsåldern. Nyinsjuknandet i astma sjunker sedan med stigande ålder och är cirka 2 nya fall per 1000 individer per år i medelåldern. Även om det är ovanligt så kan astma debutera även hos äldre personer (60+).

Astma hos barn har en relativt god prognos. Bland skolbarn med astma är ungefär hälften besvärsfria vid 20 års ålder. Ett totalt tillfrisknande hos vuxna personer med astma är ovanligt. Man beräknar att knappt en procent blir friska per år.
För samtliga, barn som vuxna, gäller att med modern astmabehandling kan astman i de allra flesta fall hållas under god kontroll.

Diagnos

Diagnosen astma bygger på en sammanvägning av sjukhistorien, kroppsundersökning med avlyssning av andningsljud (lungauskultation) och lungfunktionsmätning.

Så kallat reversibilitetstest kan utföras vid misstanke om pågående bronkialobstruktion, men vanligen har patienten en normal lungfunktion när han/hon kommer till mottagningen. Vid misstanke om variabel lungfunktion eller då vissa triggerfaktorer utlöser besvären kan man fånga upp detta med hjälp av hemspirometri eller PEF-mätning morgon och kväll samt vid symtom.

Om tveksamhet fortfarande föreligger kan speciella undersökningar med inandningstest (histamin/metakolin eller torr luft) krävas för att bedöma luftrörens känslighet. Vidare kan mätning av utandad kvävemonoxid bidra till diagnostiken.

När astma konstaterats bör alltid en allergiutredning göras för att fastställa om astman är av allergisk eller icke-allergisk natur.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om astma på NetdoktorPro

Annons
Annons