Fakta | Astma

Astma hos barn


Uppdaterad den: 2016-09-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är astma?

Astma är en sjukdom där en inflammationsreaktion i slemhinnorna på luftrörens insida leder till att luftrören blir svullna och trånga, så att luftpassagen hindras (se Vad är astma?). Lungornas luftrör kallas bronker. När bronkerna är trånga hindras eller obstrueras luftströmmen. Astma kallas också en obstruktiv lungsjukdom.

Det typiska för astma är att trångheten i bronkerna kan upphävas genom att tillföra mediciner eller genom att avlägsna den utlösande faktorn. Det är också typiskt att sjukdomen kommer i anfall. Graden av obstruktion (tilltäppthet) varierar från anfall till anfall och från person till person.

Orsaken till att bronkernas innerdiameter minskar är att slemhinnan förtjockas (som i näsan vid förkylning), och att muskellagret i bronkväggarna drar sig samman. Samtidigt bildas det oftast för mycket slem som samlar sig i bronkerna.

Annons
Annons

Astma av varierande grad förekommer hos 4–10 % av alla barn under 15 år. Cirka 80 % av dessa barn upplever besvär, eller ökande besvär, vid ansträngning.

Orsak

Astma brukar indelsa i astma i två typer, endogen och exogen astma. Hos patienter med den exogena typen (allergisk astma) kan utlösande faktorer hittas i omgivningen. Det kan till exempel vara pollen, damm eller pälsdjur. Hos patienter med den endogena typen finns det inget tydligt sammanhang med yttre faktorer. Troligtvis spelar ärftliga förhållanden en viktig roll.

En rad faktorer kan utlösa astma (se Orsaker till astma), och de kan variera med tiden för en och samma person. Allergi mot husdammskvalster och katt ser ut att vara av betydelse. Patienter som har hösnuva och eksem har också ofta astma. Det misstänks att även kost och livsstil kan vara viktigt, något som bland annat visar sig genom att förekomsten av astma varierar mellan olika delar av landet och olika delar av världen.

Annons
Annons

Antalet personer med astma ökar tydligt i befolkningen och det tyder på att det kan ha med inomhusklimat och luftföroreningar att göra.

Symtom

Ett barn med astma har anfall av tilltäppthet (obstruktion) i luftvägarna. Detta ger symtom som pipljud i bröstet, andningsbesvär och hosta. Symtomen är vanligtvis kraftigast på natten. Det är vanligtvis utandningen som är ansträngd och utdragen. Under bra perioder kan barnet vara helt symtomfritt, men vid förkylning eller kontakt med något barnet är allergiskt mot kan besvären blomma upp igen. Vid lätta grader av astma kan hosta vara det enda symtomet. Hosta är också ofta det första tecknet på astma hos barn. Men det är bara ett fåtal av de barn som hostar som har astma.

Astma kan misstänkas vid följande symtom hos barn:

  • Långvarig hosta vid infektion i de övre luftvägarna.
  • Barnet hostar alltid längre och värre än syskon och vänner.
  • Hostan går alltid ned i bröstet vid förkylning.
  • Pipande andning och/eller hosta vid fysisk aktivitet, skratt och lek.
  • Trötthet och dålig uthållighet, irritabel:
    • Föredrar lugna lekar
    • Hänger inte med i kompisarnas tempo
    • ”Är med i laget, men är alltid målvakt”
  • Natthosta flera månader i sträck.
  • Upprepade behandlingar med antibiotika på grund av ”nästan lunginflammation” eller långvarig och frekvent användning av beta-adrenerga agonister (astmamedicin).

Diagnos

Ihållande hosta, eller att patienten eller föräldrarna berättar om upprepade perioder med pipljud i bröstet och tung andning, är starka indikatorer på astma. Diagnosen bekräftas genom att andningskapaciteten mäts med en speciell apparat som kallas spirometer. På riktigt små barn kan detta vara svårt att göra, och diagnosen bygger då ofta på enbart sjukdomshistorien. Ibland prövars en medicin som utvidgar bronkerna för att se (eller allra helst mäta) om sjukdomen förbättras (se Diagnostisering av astma).

Behandling

Målet med astmabehandlingen är att komma så nära symtomfrihet som möjligt. Dessutom önskas det att barnet ska kunna leva ett normalt liv utan begränsningar av aktivitetsnivån och att behandlingen inte ska ge några biverkningar. Föräldrar och barn bör få information om sjukdomen så att de själva kan styra behandlingen.

För att hindra att astman utvecklas eller förvärras bör barnet i så liten utsträckning som möjligt utsättas för husdammskvalster, pälsdjur, fåglar och tobaksrök, eller andra faktorer som kan misstänkas vara utlösande (Råd för att undvika astma). Det är särskilt viktigt att undvika dessa saker om någon förälder eller syskon också har astma, hösnuva eller eksem. Att undvika tobaksrök i huset är troligen den allra viktigaste faktorn. Det är visat att passiv rökning nästan fördubblar risken för sjukhusinläggning. Barn med astma bör uppmuntras till fysisk aktivitet.

De flesta barn med astma behöver medicinering, antingen regelbundet varje dag eller bara i samband med anfall (Behandling av astma hos barn).

Prognos

Barn med lätt astma har generellt sett en god prognos. 30–50 % av barnen blir av med symtomen i puberteten. Störst risk att utveckla en bestående astma har de barn som haft upprepade virusinfektioner i luftrören och som samtidigt har utvecklat luftvägsallergi. Hos dem som blir "friska" vid puberten finns dock risken att besvären återkommer i vuxen ålder.

Vissa patienter har ständiga perioder med pipande och tung andning, tilltäppthet i bröstet och hosta. De flesta med astma har en generellt ökad retbarhet i luftvägarna (bronkiell hyperreaktivitet) vilket utlöser astmasymtom inte bara vid exponering för allergen utan också generellt för irritantia, till exempel tobaksrök, parfymer, matos etc.

För dem som har kvar sin astma till vuxen ålder avgör anfallens frekvens och allvarlighetsgrad hur allvarlig sjukdomen blir. För de flesta är det fullt möjligt att fungera som vanligt, både på arbetet och på fritiden.

Vid svår astma utvecklas bestående förändringar i bronkerna, och eventuellt även i själva lungorna. Patienter med astma som röker är speciellt utsatta. De får i många fall kroniskt tilltäppta luftvägar, så kallad KOL. Detta är en allvarlig sjukdom som kräver ganska intensiv behandling hela livet.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons