Fakta | Astma

Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion

Högintensiv träning kan ge trånghet i luftrören, särskilt om den utförs i kall och torr luft.

Uppdaterad den: 2019-05-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ansträngningsutlöst bronkkonstriktion?

Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion är trånghet i luftrören som leder till andningsbesvär som utlöses av fysisk aktivitet och träning. Det handlar om en förbigående trånghet i luftvägarna (reversibel luftvägsobstruktion, bronkospam) som uppstår under eller kort tid efter ansträngning. Tillståndet är mycket vanligt hos personer med astma och kallas då också för ansträngningsutlöst astma. Över 90 % av alla personer med astma får förvärrade symtom i samband med fysisk ansträngning. Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion förekommer dock också hos personer som inte har astma, och man uppskattar att ungefär en av tio personer får symtom vid ansträngning. 

Orsak

De flesta människor andas genom näsan. På väg från näsan ner till lungorna värms luften upp, fuktas och rensas på damm och små partiklar. Vid ansträngning andas människor ofta genom munnen. Resultatet blir att den luft som kommer ner i lungorna är kallare och torrare och innehåller mer damm. Kall luft är speciellt ett problem vid utomhusaktiviteter om vintern. Allt detta har en irriterande effekt på lungorna och hos vissa personer utlöser det bronkkonstriktion.

Symtom

Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion ger samma symtom som av astma. Typiskt är att symtomen uppstår i samband med högintensiva uthållighetsträning, konditionsträning. Risken är störst vid träning i kall luft, vid föroreningar och/eller mycket pollen i luften. Det leder till irritation av luftvägarna vilket gör att muskulaturen i luftvägarna drar ihop sig. De främsta besvären är kraftig hosta, pipande i bröstet och tung andhämtning, tryckande smärta i bröstet och snabb utmattning. Besvären kommer vanligen inom 15 minuter efter ansträngningens början eller redan under pågående träning. Ofta sker en spontan förbättring vid vila inom en timme. Ungefär hälften av personerna kan därefter få mindre uttalade symtom vid fortsatt träning. 

Annons
Annons

Diagnos

Vid misstanke om ansträngningsutlöst bronkkonstriktion görs en lungfunktionsmätning, en så kallad spirometri. Först utförs spirometri i vila. Om denna spirometriundersökning visar att passagen av luft är försvårad tyder det på att kronisk astma föreligger. Då görs ett reversibilitetstest: Först görs en vanlig spirometri, sedan får patienten andas in ett luftrörsvidgande läkemedel och därefter upprepas spirometrin. Om den andra mätningen visar en markant förbättring föreligger trånghet i luftvägarna.

Om spirometrin i vila är normal och personen som har besvär inte är elitidrottare, kan man göra en provbehandling med kortverkande luftrörsvidgande som tas en kvart före ansträngningen. Man kan då följa upp effekten efter någon vecka. 

Om provbehandlingen inte har tillräcklig effekt, eller om besvären begränsar patienten i att utföra idrottsaktiviteter, kan personen bli remitterad för en provokations- eller belastningstest. I så fall gör man flera spirometriundersökningar, såväl före som efter belastning. Belastningen kan vara fysisk ansträngning, överdrivet kraftig andning (hyperventilation) eller ämnen som irriterar luftvägarna. I vanliga fall rekommenderas i så fall standardiserade test, vilket betyder att tester utförs på ett sätt som gör att det går att upprepa. Det kan till exempel vara en fast temperatur och luftfuktighet.

Annons
Annons

Om spirometri efter belastning visar att motståndet i luftvägarna ökar med minst tio procent, bekräftar det ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Tillståndet blir också sannolikt om man kan förebygga ökningen i motståndet genom att ge läkemedel som öppnar upp luftvägarna. 

Om mätningarna inte kan påvisa ansträngningsutlöst bronkkonstriktion föreligger sannolikt ingen trånghet i luftvägarna och möjliga andra orsaker ska övervägas. Hos personer med dålig fysisk kondition försvinner ofta andningsbesvären direkt när träningen upphör, till skillnad från dem med ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. 

Behandling

Det finns bra behandling mot ansträngningsutlöst bronkkonstriktion så det finns ingen anledning till att någon ska sluta träna eller idrotta. Tvärtom är det viktigt för personer med astma att utöva regelbunden fysisk aktivitet. Den viktigaste behandlingen består av så kallade kortverkande luftrörsvidgande, beta-2-agonister. Dessa verkar genom att vidga de trånga luftrören så att luften lättare kan passera. Effekten inträder snabbt och de ska därför tas endast 15–20 minuter före planerad ansträngning. Effekten kvarstår i fyra till sex timmar och kan tas flera gånger per dygn.

Vid otillräcklig effekt av kortverkande luftrörsvidgande eller om man behöver kortverkande luftrörsvidgande ofta, rekommenderas förebyggande läkemedel. Vanligen ges då inhalationssteroider eller leukotrienantagonister, såsom vid läkemedelsbehandling av astma. Vissa läkemedel räknas som dopning.

Som tillägg till behandlingen med astmaläkemedel kan en person med astma förhindra astmabesvär i samband med fysisk aktivitet genom att värma upp ordentligt före träningen. Många upplever en ”bra” period från mindre än en timme efter uppvärmningen till efter tre timmar. Prova därför med att lägga uppvärmningen så att eventuella tävlingar inträffar under detta tidsintervall. Inte alla upplever att uppvärmning minskar luftvägsbesvären.

Om patienten är medveten om att han/hon är allergisk mot exempelvis pollen är det bäst att vara försiktig de dagar då pollenhalten är som högst. Likadant bör träningen begränsas vid förkylningar.

Praktiska råd

  • Öka den fysiska kapaciteten, det vill säga träna regelbundet.
  • Värm upp i minst tio minuter före den fysiska aktivitetens början.
  • Täck över mun och näsa med en sjal eller mask vid kallt och torrt väder.
  • Träna i varma och fuktiga miljöer om möjligt.
  • Undvik luftallergener och luftföroreningar.
  • Varva ner och minska intensiteten på träningen gradvis.
  • Om man röker: sluta röka. 
  • Vänta minst två timmar efter en måltid innan man börjar med träningen.

Annons
Annons
Annons