Fakta | Astma

Ansträngningsutlöst astma


Uppdaterad den: 2016-12-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ansträngningsutlöst astma?

Ansträngningsutlöst astma är astma som utlöses av fysisk aktivitet och träning. Av dem som har kronisk astma får över 90 % förvärrade symtom i samband med fysisk ansträngning. Dessutom är det cirka 10 % som endast har astmasymtom under eller efter fysisk ansträngning. Den sistnämnda gruppen sägs på fackspråk ha ansträngningsutlöst bronkkonstriktion, det vill säga att luftvägarna drar sig samman vid fysisk ansträngning.

De flesta människor andas genom näsan. På väg från näsan ner till lungorna värms luften upp, fuktas och rensas på damm och små partiklar. Vid ansträngning andas människor ofta genom munnen. Resultatet blir att den luft som kommer ner i lungorna är kallare och torrare och innehåller mer damm. Kall luft är speciellt ett problem vid utomhusaktiviteter om vintern. Allt detta har en irriterande effekt på lungorna och hos vissa personer utlöser det bronkkonstriktion.

Symtom

Ansträngningsutlöst astma ger samma symtom som andra former av astma. De främsta besvären är kraftig hosta, pipande i bröstet och tung andhämtning, tryckande smärta i bröstet och snabb utmattning.

Annons
Annons

Besvären kommer vanligen 5–20 minuter efter ansträngningens början, eller 5–10 minuter efter det att personen avslutat en kortvarig fysisk aktivitet.

Symtomen på ansträngningsutlöst astma kan variera beroende på luften, till exempel förstärks besvären av kall och torr luft eller mycket pollen i luften. Förkylning kan också öka besvären.

Diagnos

Vid misstanke om ansträngningsutlöst astma görs på vårdcentralen en lungfunktionsmätning, en så kallad spirometri. Först utförs spirometri i vila. Om denna spirometriundersökning visar att passagen av luft är försvårad tyder det på att kronisk astma föreligger. Då görs ett reversibilitetstest: Först görs en vanlig spirometri, sedan får patienten andas in ett luftrörsvidgande läkemedel och därefter upprepas spirometrin. Om den andra mätningen visar en markant förbättring föreligger astma.

Annons
Annons

Om spirometrin i vila är normal görs ett provokationstest då patienten får anstränga sig. Vanligt är att använda sig av löpning, till exempel på löpband. Ansträngningen ska ge en betydande pulsökning och de sista fyra minuterna av ansträngningen bör utövaren nå upp till 90 % av maximal puls. Om spirometrin efter ansträngningen visar att ett ökat motstånd uppstår i luftvägarna bekräftar det att ansträngningsutlöst bronkkonstriktion föreligger.

Många besväras endast av ansträngningsastma vid kyla. Testet bör då utföras en kall dag.

Om personen upplever besvär under testet men lungfunktionsmätningen är oförändrad föreligger inte ansträngningsutlöst bronkkonstriktion eller astma. Vid bronkkonstriktion eller astma håller trånghetskänslan i luftvägarna i sig efter ansträngningen, medan tung andhämtning på grund av otillräcklig träning – dålig kondition – inte ger någon mätbart nedsatt lungfunktion. Ett negativt testresultat utesluter emellertid inte astma. 80-90 % av alla astmapatienter har ansträngningsutlöst astma.

Diagnosen kan också underbyggas genom att patienten får ett inhalationsläkemedel mot astma 15 minuter före ansträngningen. Om spirometriresultatet förbättras av detta, visar undersökningen att patienten har ansträngningsutlöst astma.

Behandling

Det finns bra behandling mot ansträngningsutlöst astma och ansträngningsutlöst bronkkonstriktion astma så det finns ingen anledning till att någon ska sluta träna eller idrotta. Tvärtom är det viktigt för personer med astma att utöva regelbunden fysisk aktivitet. Den viktigaste behandlingen består av så kallade kortverkande beta2-agonister. Dessa verkar genom att vidga de trånga luftrören så att luften lättare kan passera. Effekten inträder snabbt och de ska därför tas endast 15–20 minuter före planerad ansträngning. Effekten kvarstår i fyra till sex timmar. Om en person ska utöva fysisk aktivitet under längre tid kan det vara aktuellt att använda långverkande beta2-agonister med effekt i upp till tolv timmar.

Vid bristande effekt av kortverkande beta2-agonist kan det vara aktuellt att ge tillägg av inhalationssteroider eller montelukast, alternativt gå över till långverkande beta2-agonist.

Som tillägg till behandlingen med astmaläkemedel kan en person med astma förhindra astmabesvär i samband med fysisk aktivitet genom att värma upp ordentligt före träningen. Många upplever en ”bra” period från mindre än en timme efter uppvärmningen till efter tre timmar. Prova därför med att lägga uppvärmningen så att eventuella tävlingar inträffar under detta tidsintervall. Inte alla upplever att uppvärmning minskar luftvägsbesvären.

Om patienten är medveten om att han/hon är allergisk mot exempelvis pollen är det bäst att vara försiktig de dagar då pollenhalten är som högst. Likadant bör träningen begränsas vid förkylningar.

Praktiska råd

  • Öka den fysiska kapaciteten, det vill säga träna regelbundet.
  • Värm upp i minst tio minuter före den fysiska aktivitetens början.
  • Täck över mun och näsa med en sjal eller mask vid kallt väder.
  • Träna i varma och fuktiga miljöer om möjligt.
  • Undvik luftallergener och luftföroreningar.
  • Varva ner och minska intensiteten på träningen gradvis.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons