Fakta | Astma

Astma – vad sker i kroppen?


Uppdaterad den: 2013-01-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Lungorna

Lungorna är ett tvättsvampsliknande organ i bröstkorgen som omges av lungsäcken, en tunn, fuktig hinna kallad pleura. Höger lunga består av tre lober och vänster av två lober. Cirka 90 % av lungorna är fyllda med luft, resten består av lungvävnad.

Vid inandning leds luften från munnen via luftstrupen (trachea) till de två huvudbronkerna. Huvudbronkerna går till vardera lungan, där de förgrenar sig som ett träd i miljontals mindre grenar som kallas bronkioler Bronkiolerna slutar som mycket små druvklasliknande luftsäckar som kallas alveoler (se illustration). Det finns över 300 miljoner alveoler i lungorna. Var och en omges av en tunn hinna som avskiljer den från de tunna blodkärl som kallas kapillärer. Kapillärerna är de tunnaste blodkärlen i kroppen. I alveolerna kan syre från den inandade luften passera genom hinnan och ut i blodet och syresätta det. Samtidigt kan koldioxid, som är en ”avgas”, passera från blodet ut i alveolerna varifrån den försvinner med utandningsluften.

Blodet till lungorna kommer från höger hjärtkammare och går efter att ha tagit upp syre i lungorna till vänster hjärtkammare. Därifrån pumpas det syrerika blodet ut till resten av kroppen.

Annons
Annons

Vad är astma?

Astma är en kronisk inflammation av luftvägarna. Slemhinnorna överreagerar när de kommer i kontakt med vissa ämnen (irritanter eller triggerfaktorer) via inandningsluften och reagerar med en kraftig sammandragning. Detta ger trånga luftrör och andningssvårigheter (se illustration), vilket kan yttra sig som hosta, tung andhämtning och pipande ljud i bröstet. Diagnosen ställs på typiska symtom, test av lungfunktionen och ibland allergiprover.

Animation av astma

Förekomsten av astma ökar. Fler pojkar än flickor får sjukdomen före tio års ålder och cirka 10 % av befolkningen har någon gång i livet astma. Många är inte medvetna om att de har astma och uppsöker därför inte heller läkare för att få behandling.

Risken för att få astma är högre om nära släktingar har astma eller allergi. Personer som utsätts för cigarettrök har större risk.

Annons
Annons

Vad sker i luftvägarna vid astma?

Förträngningen i luftvägarna kan ske på fyra sätt:

  • Sammandragning av muskulaturen i luftrörsväggarna.
  • Inflammatoriska förändringar i slemhinnan (inflammation).
  • Ansamling av slem.
  • Vävnadsomvandling, ärrbildning, så kallad remodelling.

Muskulaturen i luftrörsväggarna löper som en spiral runt luftröret. När muskulaturen drar ihop sig blir hålrummet i luftröret trängre. Inflammationen i slemhinnan är av varierande grad. I samband med kraftiga anfall förekommer uttalade inflammatoriska förändringar, vilket ger svullnad av slemhinnan och mindre utrymme. Slemansamlingen kan bli så uttalad att enskilda luftrörsförgreningar helt täpps till av slem. Långvariga astmabesvär gör med tiden att lungvävnaden förändras med en ökad mängd glatt muskulatur och bindväv. Detta kan leda både till en ökande reaktivitet samt delvis oomvändbar förträngning av luftvägarna.

Vad händer i luftvägarna vid ett anfall?

Dels via inandningsluften, dels via blodet inne i luftrörsväggarna kan särskilda celler (mediatorer) komma i kontakt med astmaframkallande ämnen. Det leder till att signalämnen inne i dessa celler släpps ut i den omgivande vävnaden. I luftrörsväggarna påverkar dessa ämnen vävnaden, vilket skapar ett inflammationsliknande tillstånd i slemhinnan och muskelkramper i luftvägarnas muskulatur.

De signalämnen som frigörs vid en allergisk reaktion kommer främst från så kallade mastceller, men även andra celler bidrar till frisättningen. De kemiska ämnena verkar först och främst lokalt i luftvägarna, men även på andra ställen i kroppen.

Blodådror i luftrörsförgreningarnas väggar påverkas genom att de utvidgar sig och blir genomträngliga. Vätska läcker ut ur blodådrorna och gör så att slemhinnan svullnar. De muskler som omger luftrörsförgreningarna blir irriterade och reagerar genom att dra sig samman. En del signalämnen har en förmåga att dra till sig inflammatoriska celler från blodådrorna. Slemhinnan svullnar då upp. I luftrörsförgreningarnas väggar finns även nerver som aktiveras, vilket leder till ytterligare slemproduktion och muskelkramp.

Signalämnena sugs även upp i blodet och transporteras runt i kroppen, vilket kan ge tilläggsbesvär. Allmäntillståndet påverkas och du blir trött och slö med bristande ork. Centrala nervsystemet påverkas så att särskilt barn blir oroliga, irriterade och aggressiva.

Hur yttrar sig astma?

De vanligaste symtomen på astma är hosta (särskilt nattetid), tung andhämtning, tryckande känsla och obehag i bröstet. Utandningsfasen blir förlängd och ansträngd och ofta hörs ett väsande ljud. Ofta förekommer endast vissa av dessa symtom. Symtomen ser ofta olika ut hos olika personer och en och samma person kan uppleva en förändring av symtomen med tiden.

Många personer med astma kan ha långa perioder utan besvär, med avbrott för korta episoder med kraftiga symtom (astmaanfall). Sådana anfall kännetecknas av väsande in- och utandning, kraftig hosta, snabb andning, smärta och tryck över bröstet, talsvårigheter, ångest eller panik och blekhet. Andra personer med astma har symtom dagligen. Dessutom får vissa anfall under eller efter fysisk aktivitet. En del upplever symtom när de kommer i kontakt med särskilda ämnen, till exempel damm och pollen, eller vid förkylning.

Även om ett astmaanfall kan upplevas som skrämmande är de flesta relativt svaga och kortvariga. Anfallen ger oftast med sig efter några få minuter, särskilt vid användning av astmaläkemedel som vidgar luftvägarna och gör det lättare för luften att passera. Oftast är anfallen ofarliga men enstaka gånger kan de bli långvariga och svåra.

Hyperreaktivitet

Under perioder med mycket astmabesvär blir slemhinnan i luftvägarna extra känslig. Det betyder att den reagerar på mindre mängder irritanter/allergener än annars och astman blossar upp på nytt. Sådan överkänslighet kallas hyperreaktivitet. Förebyggande astmabehandling verkar genom att minska inflammationen och därmed graden av hyperreaktivitet.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons