Fakta | Astma

Astma, en översikt


Uppdaterad den: 2016-09-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är astma?

Astma är en kronisk inflammation av luftvägarna med svullna slemhinnor, sammandragning av muskulaturen i luftrörets väggar och ansamling av slem. Resultatet blir trängre luftrör. På lång sikt kan astma leda till förlust av elastisk vävnad i lungorna.

Typiska symtom är perioder med hosta, tung andning och pipande ljud i bröstet. Utandningsfasen är förlängd och ansträngd och ofta hörbart väsande. Diagnosen ställs utifrån typiska symtom, mätningar av lungfunktionen och allergitester.

Astma är en sjukdom som kan uppträda i alla åldrar – från spädbarnsåldern till pensionsåldern. Förekomsten av astma ökar. Fler pojkar än flickor får sjukdomen före tio års ålder och cirka 10 % av befolkningen har någon gång i livet astma.

Annons
Annons
Animation av astma

Orsak

Orsakerna till astma är inte säkert klarlagda. Flera faktorer har förmodligen betydelse. Det antas att allergi är en trolig orsak hos barn, medan överkänsliga luftvägar kan ligga bakom hos vuxna. Ärftlighet spelar en roll och det är inte ovanligt att barn till föräldrar med astma också får sjukdomen. Vidare finns det ett samband mellan astma och andra allergiska tillstånd. Personer med allergier har större risk för att utveckla astma än andra. Passiv rökning och virusinfektioner ses som möjliga bidragande orsaker till utveckling av astma. Inomhusmiljö och luftföroreningar har satts i samband med sjukdomen. Bland annat husdammskvalster, pälsdjur, rökning och pollen är faktorer som kan bidra till att astma utlöses. Yrkesbetingad astma är ett viktigt fält inom yrkesmedicinen. Yttre påfrestningar som värme eller kyla, fysisk aktivitet, infektioner eller intag av vissa läkemedel kan också utlösa astmaanfall.

Behandling

Avsikten med behandlingen är att förebygga anfall med tung andhämtning och hosta samt att minska besvären när ett anfall ändå inträffar. En så normal lungfunktion och fysisk prestationsförmåga som möjligt ska uppnås.

Det finns flera saker patienten själv kan göra för att förbättra situationen:

Annons
Annons
  • Undvika att utsätta sig för faktorer som kan utlösa ett astmaanfall. Det kan till exempel vara cigarettrök, kall luft, husdjur eller pollen.
  • Fysisk aktivitet förbättrar lungfunktionen och regelbunden träning är därför viktig.
  • Föra dagbok för att få en översikt över anfallen.
  • Få en personlig behandlingsplan där bland annat egenkontroll av lungfunktionen bör ingå.

Det är huvudsakligen två typer av läkemedel som används vid astma.

  • Luftrörsvidgande. Vanligen betastimulerare (sprej eller pulverinhalator) som har en avslappnande effekt på muskulaturen i luftvägarna och därmed gör det lättare för luften att passera. Det finns kortverkande som varar några timmar samt långverkande med effekt från 12 till över 24 timmar. Effektinsättandet hos de kortverkande är inom några minuter medan det varierar mellan olika långverkande från snabbt insättande till mer långsamt insättande effekt. En annan typ av lutfrörsvidgande mediciner är de så kallade antikolinergiska preparaten. Vissa rön tyder på att en del, men långt ifrån alla, patienter med astma kan ha nytta av dessa preparat.
  • Inflammationsdämpande. Vanligen inhalerat kortison (pulver eller sprej) som har inflammationsdämpande och förebyggande effekt mot anfall. Sådana läkemedel har en långsamt insättande effekt. Antileukotriener hämmar effekten av leukotriener som har en betydelse vid inflammationen både vid astma och rinit. Då leukotrienproduktionen ej påverkas nämnvärt av kortisonbehandling, kan båda behandlingsprinciperna komplettera varandra.

Vid mycket lindrig astma med symtom någon enstaka gång per vecka, kan det räcka med enbart kortverkande luftrörsvidgande medicin. I övriga fall rekommenderas inflammationsdämpande, förebyggande behandling. Studier tyder på att tillskott med vitamin D kan minska risken för anfall hos vuxna med stabil, mild till måttlig astma. När inflammationsdämpande, förebyggande behandling inte är tillräcklig rekommenderas kombination med långverkande luftrörsvidgande eller antileukotrien. Vid allvarliga anfall ges även kortison i tablettform och i dessa fall är det ofta nödvändigt med sjukhusinläggning. Där kan det bli nödvändigt att tillföra vätska till blodet och ge syre via mask.

Prognos

Barn med lindrig astma har god prognos. Omkring hälften av barnen blir av med symtomen i puberteten. Hos en del vuxna kan det över tid utvecklas bestående förändringar i luftvägarna så att förträngningen blir kronisk. Personer med astma som röker är särskilt utsatta för sådan kronisk sjukdom.

Att leva med astma

Beroende på anfallens frekvens och svårighetsgrad påverkar astma som sjukdom patientens vardag. För de flesta är det ändå möjligt att fungera som vanligt både på arbetet och fritiden.

Under anfallsperioderna måste den fysiska aktiviteten begränsas och en del måste även sjukskrivas kortare perioder. Efter hand lär sig de flesta att undvika miljöer/faktorer som de vet kan utlösa eller förvärra astman. Detta bidrar till att minska antalet anfall.

Vidare är rätt medicinering viktig för att förhindra att astmabesvären utvecklas, eller för att dämpa dessa när anfallet är ett faktum.

Under en första period efter att diagnosen har blivit ställd är det viktigt med uppföljning hos läkare för kontroll av lungfunktionen, information och för att justera läkemedelsbehandlingen.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons