Fakta | Astma

Akut astma hos ungdom och vuxen

Om man har astma kan man få kraftiga försämringar på grund av till exempel infektioner eller allergi som behöver akut behandling. Det kallas för akut astma.

Uppdaterad den: 2013-02-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är akut astma?

Akut astma är en försämring av astma som gör att man behöver mer intensiv behandling än vanligt. Det kan till exempel handla om en ökad mängd inhalationer, tablettbehandling, syrgasbehandling eller sjukhusinläggning för att övervaka kroppsfunktionerna. 

Orsak

Akuta anfall uppstår ofta till följd av en gradvis försämring av kronisk, eventuellt underbehandlad, astma, men det går inte alltid att hitta en utlösande faktor. Akuta astmaanfall utlöses ofta av yttre faktorer, till exempel infektionssjukdomar, pollen, djurhår, damm, rök, kyla och värme eller vissa mediciner.

Symtom och tecken

Akuta astmaanfall kan delas in efter allvarlighetsgrad i lindriga, måttliga, svåra, svåra och livshotande anfall:

Annons
Annons
  • Lindriga anfall kännetecknas av en förstärkning av astmasymtomen, till exempel hosta och tung andhämtning. Men patienten blir inte särskilt påverkad av de anfallen utan kan tala obehindrat och normalt.
  • Måttliga anfall kännetecknas av en besvärlig tunandning som gör att man inte kan utföra normala aktiviteter som vanligt. Man är synligt påverkad av anfallet, men kroppen syresätter sig normalt.
  • Svåra anfall kännetecknas av svårigheter att andas och att man inte kan lägga ned utan måste sitta upp för att få in tillräckligt med luft. Man behöver använda musklerna i nacke och bröstkorg för att få in tillräckligt med luft.
  • Ett livshotande anfall är som ett svårt anfall, med tecken på att kroppen inte klarar av att kompensera. Det märkt genom att man blir uttröttad, får svårigheter att tala och har låg syresättning i kroppen. 

Diagnos

Diagnosen ställs baserad på sjukhistorien och fynd vid kroppsundersökning. Ofta ses en hög hjärtfrekvens (över 120 per minut) och andningsfrekvens (över 30 per minut) och nedsatt syresaturation (vid svåra eller livshotande anfall). 

Förutom astma är det viktigt att överväga andra orsaker till den plötsliga andnöden. Det kan vara tillstånd som akut hjärtsvikt, lungemboli, lunginflammation eller sammanfallen/punkterad lunga. 

Behandling

Behandlingen beror på allvarlighetsgraden av försämringen. Gemensamt för alla försämringar är att man ska försöka hålla sig lugn och inta en bekväm ställning, gärna på en sval plats om möjligt. Man ska alltid öka sin dosering av luftrörsvidgande läkemedel (beta-2-agonister) som har snabbt insättande verkan. Det kan vara kortverkande luftrörsvidgande såsom salbutamol, terbutalin eller långverkande luftrörsvidgande såsom formoterol. De kortverkande luftrörsvidgande kan tas många gånger utan att det blir farligt.

Annons
Annons

Vid ett lindrigt anfall räcker det ofta att öka dosen av luftrörsvidgande och öka mängden inhalationssteroider med fyra gånger den vanliga dosen. Man har sett att luftrörsvidgande läkemedel som ges i en andningsbehållare, spacer, har god effekt av akut astma. Behandling med en nebulisator, som gör ånga av läkemedel, har inte visat sig vara bättre än behandling med spacer.  

Vid ett måttligt anfall ges förutom behandlingen såsom vid lindrigt anfall också tabletter med kortison. Det ges också om man har lindrigt anfall som inte blir bättre trots behandling. 

Vid ett svårt anfall ges förutom behandlingen såsom vid lindrigt och måttligt anfall också syrgas. Många gånger transporteras man till akutsjukhus för bedömning och övervakning. Det är särskilt viktigt vid ett livshotande anfall, där man ofta behöver få läkemedel direkt i blodet.  

Akuta astmaanfall kan vara ett tecken på försämring av tillståndet eller otillräcklig medicinering. Därför bör läkarbedömning ske efter anfallet för att bedöma om läkemedelsbehandlingen är korrekt.

Prognos

De allra flesta fall av akut astma har en god prognos, vilket innebär att man snabbt går tillbaka till normaltillståndet.

Vissa personer har en ökad risk för en farlig, dödlig, utgång av akut astma. Saker som ger hög risk för det är:

  • Tidigare allvarlig astmaanfall.
  • Inläggning eller besök på akutsjukhus på grund av astma det senaste året.
  • Tre eller fler besök på akutsjukhus på grund av astma.
  • Ingen behandling med inhalationssteroider.
  • Nyligen avslutad eller pågående behandling med kortisontabletter.
  • Hög förbrukning av standardinhalator med kortverkande luftrörsvidgande (beta-2-receptorstimulerare)
  • Nedsatt sjukdomsinsikt.
  • Dålig följsamhet till medicinering eller behandlingsplan.
  • Användning av droger och allvarliga psykiatriska tillstånd inklusive depression.
  • Andra samtidiga sjukdomar, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdom
  • Bekräftad födoämnesallergi.

Hos personer som har riskfaktorer för allvarlig akut astma ska en särskild behandlingsplan upprättas. Det är viktigt att följa upp astmabehandlingen genom att titta över läkemedelsbehandlingen, göra en ny spirometri och titta på inhalationstekniken. 


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons